1200 - 1299
av Per-Erik Melander
I Fors kyrka finns en bild av ett biskopshelgon utfört vid denna tid som kanske föreställer den helige Eskil. Det är dock troligare att det är något annat helgon som avbildas.
När det gäller firandet av den helige Eskil och Eskilsmässan, var detta inte bara något som rörde vårt samhälle. Även i det övriga Sverige, också i Finland, höll man mässor för den helige mannen den 12 juni.
Lista kyrka tillkommer troligen nu; den är en romansk kyrka som under 1400-talet byggs ut västerut och får sakristia och vapenhus. Från den äldsta kyrkan återstår delar av långhuset (mittpartiet), en dopfunt och en ekdörr med järnbeslag signerade av en Petir Nikulaus, mästare i runskrift.
Tumbo kyrka erhåller ett triumfkrucifix tillverkat av "Hölömästaren" någon gång under 1200-talet.
Under detta århundrade övergår man även från den gamla tomt- och byindelning som kallades hammarskifte (se år 550 e.Kr.) till en annan typ av markindelning, kallad solskifte. Denna indelning av åkermarken existerade ända fram till storskiftet på 1800-talet.
Birger Brosa skänker en kvarn vid Hyndevads ström (till Riseberga kloster i Närke vid dess grundande – se vidare år 1244). Kvarnen ligger vid det övre fallet (Tysk Hyndevad - där Skogstorps sågverk låg) på mark som tillhör Hyndevads gård, en gård som ägs av Birger Brosa. Gården ligger längre västerut och till denna hör 6 landbönder.
1216
I ett påvebrev till nunnorna i Riseberga kloster nämns Hindawat (Hyndevad – se år 1200 och 1244). Om namnets betydelse, se år 600 f Kr och år 1356.
1222
Kyrkoherde i Torshälla (även kanik i Strängnäs) 1222-1237: Hans Magnusson.
Vid Olustra (Ostra) i Sundby socken äger en sammandrabbning rum mellan en storman, Knut Långe av Folkungaätten, och Erik läspe och halte som besegras och blir fråntagen kronan för en tid.
Tuna socken nämns för första gången. Det sker i en klosterurkund daterat den 6 september detta år vari det bekräftas att johanniterna fått dispositionsrätt till den helige martyren och biskopen Eskils kyrka i Tuna (ecclesia beati Eskilli martyris et pontificis de Tuna). Urkunden, en bulla av påven Gregorius IX, visar att johanniterna redan på 1180-talet var etablerade här. Bullan är vidimerad av priorn i Eskilstuna kloster, Arnold. Till kyrkan hörde dessutom sedan tidigare jord, fiskevatten och skog (bl.a. gårdarna Åby och Årby).
När det gäller skatteintäkter och fördelningen av dessa är följande känt om Rekarnebygden från denna tid: av den skatt som betalades av Rekarnebönder gick 1/8 till johanniterklostret, 1/8 till kyrkan i Torshälla, ¼ till kyrkan i Eskilstuna (Fors?). Skatteintäkter från det övriga Södermanland fördelades enligt följande: Torshälla 1/6, Eskilstuna kyrka 1/12.
Johanniternas kloster i Eskilstuna styrs av en kommendator som vid sin sida har präst och tjänande bröder (mellan sex och tolv stycken vid den här tiden). De kallas för korsbröder på grund av det vita, åttkantade kors, som de bär på vänster sida av sin långa svarta mantel, deras ordensdräkt. Klostret består, förutom av S:t Eskils gravkyrka, troligen av en öst- och en sydflygel söder om kyrkan.
1244
Påven Innocentius IV nämner i ett brev till Riseberga kloster dess kvarn vid Hyndevad. Klostret äger också Hyndevads rättardöme med 6 landbönder (dessa uppgifter om ägoförhållandena är obekräftade).
Jäders kyrka fick under senare delen av detta århundrade större dimensioner och försågs med vapenhus och sakristia.
Ägare till gården Strand i Jäders socken är vid den här tidpunkten kung Erik Eriksson (läspe och halte). Efter kungens död skänker hans änka drottning Katarina gården till "herr Röriks barn".
Torshälla (som kan ha varit stad redan nu – se dock år 1317) nämns i urkunder från detta år. Det skrivs "Thorsharch" som är en latiniserad form av medeltidssvenskans "Thorshaergh" vilket betyder Tors offeraltare (som antagligen låg där kyrkan nu ligger). Här har en broförbindelse (med omkringliggande stadsbebyggelse) funnits över Eskilstunaån (Närjeån) vid namn Hallspånga. En god hamnplats har ävenledes funnits här (Mälaren nådde vid den här tiden ända fram till det nuvarande centrala Torshälla). Hamnen var viktig även för Eskilstunas del eftersom forsar vid Torshälla hindrade bårtrafiken uppströms.
Johanniterklostret erhåller genom donation den kvarn som vid den här tiden fanns vid åmynningen i Torshälla.
Karlaby i Strängnäs stift (troligen låg Karlaby vid Tunafors), som ägs av Birger Jarl, testamenteras den 16 juli av honom till johanniterklostret i Eskilstuna "…med alla dess lösa och fasta tillhörigheter…". Johanniterna får även rätt att sköta bl.a. kungliga rättsmål. Sönerna kung Valdemar, hertig Magnus och Erik, tillsammans med biskop Bengt, godkänner testamentet. Ett av vittnena till testamentet är Antvorskovs prior Henricus de Hoousheit. Birger Jarl dör tre månader senare, den 21 oktober. Troligen ägde han även gården (som senare blev prästgård) vid Fors kyrka på västra åstranden.
Fiholm, sätesgård med över hälften av Jäder sockens areal, besöks detta år av Kung Valdemar som äger gården. Den kom att stanna i Folkungaättens Valdemarsgren till år 1402 (se detta år).
I Birger Jarls detta år utfärdade gåvobrev till klostret nämns namnet Eskilstuna för första gången.
I ett latinskt originaldiplom från detta år nämns ’Gultubrunnum’, våra dagars Gultbrunn. Även Hagby i Torshälla socken nämns.
Magnus Ladulås säljer detta år gods till johanniterna i Eskilstuna; en kungsgård tillhörig konungen låg för övrigt i anslutning till Fors kyrka. Tre eldstäder funna på 1990-talet kan vara rester av denna.
I ett latinskt originaldiplom från detta år nämns ’gultubrunnum’, våra dagars Gultbrunn.
Birger Filipsson av Aspenäsätten och hans hustru Ulfhild Magnusdotter av Folkungaätten skriver brev från gården Idö i Jäders socken detta år. I ett av breven heter det "på vår gård Hijde", i de andra skriver de "vid Ijdö". Eskilstuna kloster köper jord av Magnus Ladulås, bl.a. Eklångens gård.
Den 20 augusti halshuggs Birger Filipsson, ägare till gården Idö i Jäders socken (se år 1279). Han hade stämplat mot Magnus Ladulås.
Husby-Rekarne socken nämns för första gången i skrift: "husaby byringe" vilket betyder "kungsgården vid båtplatsen". Ett annat namn på socknen är enbart "Husaby".
I ett dokument antyds att den mark som Fors kyrka en gång anlades på redan då (i mitten av 1000-talet) var kunglig egendom.
Margareta Ragnvaldsdotter skänker tre kvarnar i Torshälla till Skokloster i Uppland "för sina synders skull".
En gåvohandling från den 21 mars med sigill av Eskilstunaklostrets prior Ebbo och sex andra präster (Strango, Johannes Iverson, Petrus, Jon, Laurencius och Thyrgillus) finns bevarad från detta år. Klostret mottar från Ingvar i Kumla och hans hustru Catharina andelar i godsen Kumla och Spånga mot broderskap och förvar i klostret.
Prosten Björn i Bälinge testamenterar 4 mark silver till bröderna i Eskilstuna, hos vilka han väljer sin gravplats.
Magnus Ladulås skänker två kvarnar (som tidigare tillhörde Karl Estrideson) i Torshälla till S:ta Clara kloster i Stockholm.
Ekeby kyrka invid Eskilstuna flygfält övergavs troligen vid denna tid. Den hade fungerat som annex till Torshälla kyrka. Vid utgrävningar av densamma åren 1950 - 1951 hittades mynt från tiden 1150 - 1290. Dessutom ett mynt från 1360 (se år 1302).
I en urkund från detta år nämns Harsta i Torshälla församling.
Ett bytesbrev utfärdas mellan klostret i Eskilstuna och Magnus Ladulås. Det är undertecknat av "Frater Ebbo prior" den 3 december. Ebbos dödsdag, enligt Eskilstuna klosters nekrologium från slutet av 1300-/början 1400-talet (se år 1400), är den 9 december, kanske detta år.
I originaldokument från detta år nämns Tumbo och Valtomta i Tumbo fs. (ecclesie thumboherradh) och Lundby i Fors fs.
Anundus Haralz från Torshälla upprättar detta år sitt testamente därför att han var, som han uttrycker det, "…bräcklig till kroppen, likväl sund till själen, då jag känner att jag ligger på mitt yttersta…". Han skänker kvarnar med kvarnstenar, jord och åker till klostret i Julita.
I originaldokument från detta år nämns Mälby i Torshälla fs.
I ett annat dokument förekommer namnet "Husaby arech", dvs. Husaby i Rekarne. Det är Husby i Skogstorp som avses. Magnus Johansson testamenterar sin gård där till sin hustru.
Påven Nicolaus IV sänder detta år ett brev till "alla trogna kristna" där han hoppas att den helige Jakobs kyrka i Torshälla ständigt skall hedras på ett passande sätt. Syndare och "…alla dem som i sanning ångrar sig och bekänner sina synder…" skulle besöka kyrkan varje år på sex olika festdagar (Johannes Döparens dag, jungfru Marias födelse-, kyrkogångs-, bebådelse- och himmelsfärdsdag samt Torshälla kyrkas invigningsdag) och på varje av de därpå följande åtta dagarna (sammanlagt 54 dagar/år) för att erhålla en ständig avlat på ett år och fyrtio dagar.
I ett dokument av den 9 juni som behandlar ett arvsskifte mellan riddaren Dan Jonsson och en Erik Petersson (vars syster Dan är gift med) förekommer namnet Hedensö (Hedhensöö) för första gången.
1296
Lars Bobjergh skänker en äng (som tillhörde de kvarnar Anundus Haralz skänkte i sitt testamente år 1291 – se det året) och en åkerlapp (även den har tidigare tillhört Anundus Haralz) till Julita kloster. Se även nästa år.
Gården Idö i Jäders socken gästas av sex biskopar detta år.
Riksrådet Lars Bengtsson Boberg byter jord med cisterciensermunkarna i Julita. De erhåller gården Gräfseboda (nuvarande Haneberg) och en porstäkt i närheten. Kung Birger nämner i ett brev kvarnarna i Thorsargh-å, som Magnus Ladulås skänte till S. Clara kloster (se år 1288 och 1312).
Copyright © 2010 Per-Erik Melander
All Rights Reserved