av Per-Erik Melander
Vattenytan ligger 3 m högre än i dag. Under detta århundrade förlängs Västermo (som fortfarande har en medeltida dopfuntsfot bevarad), Vallby, Ärla, Näshulta och Kjula kyrka österut (Kjula och Vallby kyrka – i dess norra del - får dessutom en sakristia; det som idag återstår av denna ombyggnad i Kjula är koret). Hammarby kyrka byggs också ut (i början av århundradet och likaså österut) och får dessutom en sakristia. Möjligen tillkom vid samma tid och söder om kyrkan ett vapenhus i trä (nu rivet). Kyrkan får även ett triumfkrucifix. Så även Vallby kyrka. Tumbo kyrka erhåller ett altarskåp någon gång under 1300-talet. Jäder skrivs "Jedhra" eller "Jaedher" under detta århundrade. Namnet betyder troligen "höjd" eller "kant".
I en handskrift från detta år läses följande: ’1) Till alla, som få se detta brev, sända Vi Ysarus, med Guds nåde biskop i Strängnäs, evärdligen Vår hälsning i Herren. För uppvisaren av detta brev, Vår käre präst, herr Johannes, sockenpräst i Tors/hälla/ och Ekeb/y/ församlingar, vilken ärnar resa utomlands för att studera och besöka sina föräldrar, söka vi eder gemenskap, och hemställa Vi, att I viljen välvilligt mottaga densamme, då han gästar eder, och vänligt behandla honom, tillåtande honom att fritt fullgöra sin tjänst som präst och icke tillstädjande, att honom sker någon oförrätt eller skada i något avseende. Givet Segersjö i Herrens år det ettusentrehundraandra, måndagen efter trettondagen (den 8 januari). 2) Allt såsom förut sagts. Vi göra veterligt genom detta brev, att Vår käre präst Johannes - förut nämnd - i Vår närvaro erkänt sig vara skyldig sin broder Fromhold sextio mark penningar, för vilka han inför Oss överlåtit till honom alla intäkter av sina församlingar under tiden för sin bortovaro, intill dess nämnda skuld blivit fullständigt betald, varöver Vi hava ansett intyg härigenom böra lämnas honom. Givet plats och tid som ovan sagts. 3) Såsom förut sagts. Vi göra veterligt genom detta brev, att Vi giva Vår käre präst, herr … samme, som förut nämnts, tillstånd att vara borta från sina församlingar oavbrutet intill fyra år. För att därför inte någon misstanke mot honom för framtiden må kunna uppstå med hänsyn till denna hans bortovaro, hava Vi ansett detta brev skola vara honom till bevis. Givet såsom förut sagts.’ Johannes, som antagligen var från Tyskland, var troligen präst i Torshälla och vid kyrkan i Ekeby, vars ruiner fortfarande finns till beskådande invid Eskilstuna flygfält. Se år 1290. Ysar, som författade brevet, var biskop i Strängnäs.
Riddaren Bengt Ingwarsson Puke skänker ett markland jord vid Tunnesta gård i Västmanland samtidigt som han skriver in sig i klostret på sin ålderdom. Detta sker den 13 juli. Förutom att fungera som sjukhus och hjälp åt de fattiga var även klostret ett slags ålderdomshem. Det styrdes vid denna tid av en prior som under sig hade ett antal präster och andra tjänande bröder, bl a en munk som var läkare (medicus). Till klostret hörde ett hospital (ordet hospital kommer av spetälska; johanniterna anförtroddes ofta vården av de människor som led av denna sjukdom) och en sjukstuga. Sjukstugan låg troligen lite avsides medan hospitalet låg närmare klostret. I hospitalet bodde även de gamla och de fattiga. Det är dessa som får ta del av klostrets inkomster från dess jordagods runt om i Rekarnebygden (och längre bort).
En bro anläggs vid Tunafors. 300 m uppströms finns ett vadställe som nu förlorar i betydelse. På ett dokument av den 18 januari nämns en frater Brauidus, prior i Eskilstuna kloster, som sigillvittne.
Den 2 juni testamenterar Magnus Jonssons (se åren 1325 och 1338) hustru Ingeborg till klostret i Eskilstuna (närmare bestämt hospitalet därstädes) 3 mark penningar.
Marsken Torgils Knutsson upprättar de 9 februari sitt testamente på gården Idö i Jäders socken. Han är anklagad för förräderi och väntar på att bli halshuggen. I testamentet skänker han Idö gård till Strängnäs kyrka. Vreta i Husby-Rekarne (troligen) omnämns för första gången.
Biskop Isar i Strängnäs godkänner den 16 maj, att priorn i johanniterklostret (som vid den här tiden heter Arnoldus) kan få vara lekman. Han bör dock ha en andans man vid sin sida. En av klostrets präster skall dessutom ombesörja gudstjänsten i Fors kyrka som samma dag överlåts till klostret. Den första klosterbrodern som väljs till denna syssla heter Azerus. Han har rätt till tio mark av Fors kyrkas inkomster. Johanniterna börjar uppföra hus i anslutning till denna kyrka. En bro som leder över ån från Fors kyrka till Köpmangatan finns troligen redan nu. Längs gatan och upp till Tuna kyrka bör det ha funnits en viss bebyggelse. Hertigarna Erik och Waldemar avstår åt Riksdrotsen Abern Sixtenson alla kvarnar i Torshälla som en gång tillhört Marsken Herr Torgils (Thyrgilus) Knutsson.
I orginaldokument från detta år nämns Torlunda i Torshälla fs, Sörby, Väsby, (Öster)Lövsta, Övlingeby? I Tumbo fs. (in tumbo haeraedhae). Biskop Ysar i Strängnäs dör och efterträds av biskop Styrbjörn. Den 23 maj testamenterar Birgerus, son till Thomas av Hagæby (Hagby), bl a tio mark till bröderna i Eskilstuna kloster; Torshälla kyrka erhåller två markland jord.
Johanniterna flyttar sitt huvudsäte till Rhodos efter att muslimerna år 1300 återtagit Jerusalem. Klostret i Eskilstuna bidrar med årliga avgifter - responsioner - till huvudsätet.
I ett dokument från den 18 februari nämns en prior Arnoldus i Eskilstunaklostret. Han bevittnar påven Gregorius IX:s bulla från år 1231 (se det året). I Eskilstuna klosters nekrologium från slutet av 1300-/början 1400-talet (se år 1400) omnämns han som "Frater magister Arnold medicus (läkare)".
I orginaldokument från detta år nämns Mälby i Torshälla fs.
1312
Kung Birger nämner i ett brev kvarnarna i Thorsargh-å, som Magnus Ladulås skänte till S. Clara kloster (se år 1288 och 1297).
Från detta år finns en "Översikt över pastoratens erlagda sexårsgärden och biskoparnas rätt till övernattningar (taxa noctium)". Översikten lyder som följer: Eskilstuna och Fors pastorat gav 14 resp. 16 öre i sexårsgärden, en resp. två nätter i taxa noctium; Gillberga och Lista 12 öre och tre nätter; Husby-Byringe 14 öre och en natt; Jäder och Barva 18 öre och två nätter; Kjula och Sundby 10 resp. 6 öre och tre nätter; Näshulta 3 öre, ingen natt; Stenkvista och Ärla 6 resp. 4 öre och två nätter; Torshälla 18 öre och två nätter; Tumbo och Råby (annex till Tumbo kyrka) 14 resp. 3 öre och två nätter; Vallby ("byn i gräsmarken") och Hammarby 14 öre och två nätter; Öja och Västermo 16 öre och tre nätter; Dunker och Malma 10 öre och två nätter; Helgesta och Hyltinge 6 resp. 3 öre och två nätter; Torpa 16 öre och två nätter. I den översikt över bidragen från socknarna i Strängnäs stift till Viennetiondet som visas ovan skrivs Torshälla som Thorshargh. I detta dokument nämns även Råby för första gången, under namnet "Thraby". Även Stenkvista omnämns för första gången, som "De Stenquistae". Ortnamnet är sammansatt av orden "sten" och "kvist". Av översikten framgår dessutom att Ärla är annex till Stenkvista kyrka inom Stenkvista pastorat. Tre hemman (varav ett prästgården) finns i Stenkvista by, alla taxerade till sex öresland. Ingeborg Persson, hustru till lagmannen i Uppland, Birger Persson, och mamma till den heliga Birgitta, dör detta år. I hennes testamente av den 21 september erhåller bröderna i Eskilstuna kloster 2 mark penningar.
I ett diplom från detta år nämns "hælghæstir", nuvarande Helgesta. Hackesta (nu Ryningsberg) i Husby-Rekarne omnämns för första gången.
Den 24 februari utfärdar kung Birger Magnusson från Nyköping stadsprivilegier för Torshälla (Thorssargh). Det sker på begäran av två torshällabor, "två förståndiga män", Germund och Olaf, som på nyåret uppvaktar kungen på Nyköpingshus. De klagar över att de inte "…kunde utnyttja och glädja sig åt lika och samma rättigheter som invånare i andra städer i riket…" och att de "…och staden själv för framtiden inneha och besitta sådana städers rättigheter,…vid erläggandet av skatter, bedriva handel och allt annat". Staden blir utskeppningshamn för järn från Bergslagen som fraktas till Torshälla via Örebro, Hjälmaren och Eskilstunaån. Staden får dessutom samma rättigheter och förmåner som andra städer i riket (t.ex. att betala skatt!!) och tilldelas en torgdag i veckan (fredag) som ger staden rätt att hålla marknader (samtidigt som det blir förbjudet att idka handel utanför stadens hank och stör). Torshälla övertar Eskilstunas tidigare roll som centralort i Rekarnebygden.
I en klosterurkund från detta år omnämns Eskilstuna som stad (villa). Det är dock osäkert om den verkligen var det. I ett testamente från detta år förordnar prästen Mikael de Borgh om gåvor till klosterkyrkan (som samtidigt är sockenkyrka) och till bröderna i klostret "…hos vilka han väljer sin grav". Bl.a. skänker han 5 örtugland i Helgesta. Han önskar bli begraven under kyrkans grund. Testamentet är sigillerat av frater Gisico, prior i Eskilstuna kloster och bland närvarande vittnen nämns dominus Olauus de Eskilstunum och dominus Nicholaus de Thorsæriæ. I ett annat orginaldokument från detta år nämns Årby i Torshälla fs. Dokumentet är ett testamente upprättat av en Thomas Sigvidsson som skänker ett markland i Årby till Vårfruberga kloster, lika mycket till Torshälla kyrka och till kyrkoherden på sistnämnda plats en ko och till hans vikarie en halv mark. Testamentet är dagtecknat i S:t Nikolaus gillehus i Torshälla (andra gillen i Torshälla är Marias och S:t Olofs gillen. I Eskilstuna finns den Heliga gravens gille). Öster- och Västerrekarne ingår från och med detta år i ett stort Södermanländskt fögderi sorterat under Stockholm slott. Tyngdpunkten i detta fögderi ligger i Rekarnebygden där de flesta sörmländska fogdarna var bosatta. I ett dokument från detta år omnämns byn Sundby vid Brosundet (eller Ramsundet där Sigurdsristningen är belägen och där en bro en gång fanns). Någon gång mellan åren 1318 och 1400 slås socknarna Gillberga och Lista samman till ett gemensamt pastorat med den senare kyrkan som annex. Råby i Råby-Rekarne förekommer i ett dokument från detta år: ecclesie thraboheradhe.
På ett dokument, utfärdat den 23 september, förekommer som vittne en Lars från Gräfseboda (Haneberg).
Torshälla kyrka byggs ut åt väster under detta årtionde (se år 1322); ett treskeppigt långhus tillkommer och det gamla långhuset blir i stället kor. Detta har säkerligen samband med Torshällas nyvunna stadsprivilegier.
En insamling för att renovera Torshälla kyrka påbörjas. I en skrivelse från den 25 augusti detta år, undertecknad i Västerås, omnämns en försäljning av tre öreland i Kleva i Torshälla socken och en gård i Tumbo socken till kaniken Thideman i Västerås, pengar som skall gå till insamlingen. Undertecknare är en kyrkoherde Johannes från Torshälla, Gunnarus från Folkesta, Johannes från Skinnlösa, de två sistnämnda kyrkvärdar. Biskop Styrbjörn i Strängnäs och sockenborna i Torshälla godkänner försäljningen. Andra som nämns i skrivelsen är Joo Eriksson och Per Nilsson ’de kyndestum’, från Kyndesta. Var denna plats låg är okänt. Andra orter som nämns i handlingen är Ökna, Egelsta, Hällby, Valtomta, Stenby, Ölsta, Torlunda, Brunsta och Källsta.
Priorn för klostret, tysken Godefridus af Calwynch, uppbär tillsammans med en Hermannus de Herfordia den svenska skatten till påvestolen i Rom. Det rör sig om 747 mark och 7 öre som de båda männen för från ärkebiskopen i Uppsala till den påvliga legaten Bernardus de Monte Valrano i Danmark. Ägare till gården Strand i Jäders socken är en Holmger Birgersson av släkten Snedbjälke; den 28 december ger Jon Holmgersson, son till Holmger Birgersson, till sin fru Helena i morgongåva ett markland jord tillhörigt gården. Tumbo skrivs parochia tunbohaerade detta år. Nya gårdar inom socknen är följande: Lybeck, Tjärtorp, Rölagg, Hassmyren, Lövnäs, och Nyäng. Några vattendrivna kvarnar i Torshälla skänks till Vårfruberga kloster.
Den 6 december får Magnus Jonsson av sina bröder Karolus och Daan Ioonson samt släktingar, däribland Byaruidus dictus Olafsthorpe, rätt att för sin själs frälsning skänka sina gods i Myklaby i Östergötland till Eskilstuna kloster.
I Upplandslagmannen Birger Perssons (den helige Birgittas far) testamente, utfärdat den 21 oktober detta år, omnämns johanniternas kloster i Eskilstuna. Han skänker till detta bl a godset Jätsberg i Östra Jät i Värend i Småland.
Godfred, kommendator i Sverige för johanniterna och prior i Eskilstuna kloster, befinner sig i Antvorskov i Danmark. Där håller de skandinaviska johanniterna ett provinskapitel. Den 17 februari skänker riddaren Ulf Abjörnsson och hans hustru Christina Sigmundsdotter till Eskilstuna kloster 2 tunnor mjöl årligen från deras kvarn i Torshälla. I Södermannalagen omtalas en marknad i Eskilstuna, Eskilsmässan den 12 juni.
1329
Riseberga kloster byter till sig 1 öresland i Kälby (Kälby gård med kvarn – vid Hyndevad - och fiske) av Lars Magnusson. Birgitta Jonsdotter (vars dotter var gift med Karl Näskungson) donerar en kvarn (som tidigare tillhört Ragvald Magnusson) i Torshälla till Mariabergets kloster.
Den 26 december vidimeras Bengt Ingwarsson Pukes gåva till Eskilstuna kloster (se år 1303) av lagman Lars Ulfsson.
Barva omnämns som "Barvae" detta år.
Den 8 maj köper priorn i Eskilstuna kloster Godefridus av lagmannen i Södermanland Lars Ulfsson hans i Hultarp och Solberga i Skärstad socken belägna gods för 300 mark penningar.
1335
Ulf Holmgersson (kanik i Upsala och [Västra] Aros) skänker en kvarn i Torshälla till Mariabergets kloster.
Den 23 mars köper priorn i Eskilstuna kloster Godefridus 2½ örtugland jord i Edsta av Siggo Magnusson.
Den 17 augusti detta år dog johannitermunken Peregrinus. Han begravdes i klosterkyrkan. Hans gravsten påträffades på 1610-talet i slottsträdgårdens jord och fördes till Fors kyrka. Inskriften lyder: ’I Herrans År 1338 Dog Herr Peregrinus Av Sankt Johannes Döparens Orden Den Åttonde (månaden) På Laurentius Martyrens Dag.’ I Stockholm finns ett gästhus för resenärer som drivs av munkarna från Eskilstuna. Gästhuset låg på Helgeandsholmen i den s k Munkgården. Den 8 december intygar lagmannen i Södermanland, Lars Ulfsson, att han var närvarande när Magnus Jonsson från Östergötland (se år 1325) skänkte prior Godefridus och bröderna i Eskilstuna kloster sina gods i Myklaby och Västra Stenby i Östergötland. Botild Petersdotter byter mark i Husby Byringe med domprosten i Strängnäs. Byn Hällby i Husby-Rekarne nämns för första gången.
Kyrkoherde i Gillberga och Lista pastorat från och med detta år är en Johannes.
Den 11 mars erkänner prior Godefridus i Eskilstuna kloster att han av lagmannen Lars Ulfsson uppburit 411 mark penningar för det silver, som riddaren Ulf Gudmarsson köpt av honom.
Den 14 oktober skänker en Beruidius Suneson till johanniterna i Eskilstuna för sin själs frälsning gods i Olofstorp, Kaga socken i Östergötland.
Priorn Godefridus af Calwynch undertecknar den 18 november ett beslut på herredagen i Varberg som han bevistar. Man beslutar att kyrkan skall stödja kung Magnus Erikssons strävan att upprätthålla föreningen mellan Sverige och Skåne. Enligt Eskilstuna klosters nekrologium från slutet av 1300-/början 1400-talet (se år 1400) är Godefridus af Calwynchs dödsdag den 19 januari, oklart vilket år.
I orginaldokument från detta år nämns Glömsta, Ärna i Kloster fs. och Fröslunda, Kolsta, Lundby, Löppinge, Svallinge i Fors fs. Ägare till gården Strand i Jäders socken är en Holmger Jonsson.
Ulf i Edsta skänker den 19 juli till Eskilstuna kloster 7 örtugland i Edsta. Detta konfirmeras av fogden i Södermanland, Notholm Eggardi.
Ägare till gården Strand i Jäders socken är en Holmger Jonsson.
Birger Jonsson Jop pantsätter 13 ½ örtugland jord i Svinelunda i Jäders socken till johanniterklostret i Eskilstuna. Påven Clemens VI bekräftar Eskilstuna klosters privilegier som de erhöll mellan åren 1167 och 1185. Klosterbröderna har enligt dessa privilegier rätt att av varje bonde i stiften Uppsala, Västerås, Strängnäs, Linköping och Växjö erhålla skatt på en ½ penning (denna rättighet skall de ha fått av Olof Skötkonung men han avled redan på 1020-talet så denna uppgift kan inte vara riktig).
Klemens Tyrgilson blir detta år konventsbroder i klostret. Innan sin omvändelse var han en rik storman tillhörande en förnäm ätt. I och med Magnus Erikssons landslag från detta år ändras namnet på de territoriella enheterna från hundare till härad - detta ord har med här (krigarskara) och råd (ledande män) att göra. Häradet är grunden i den juridiska uppbyggnaden av lagsagan, i detta fall Södermanland, t.ex. skatteuppbörden. S:a Clara kloster i Stockholm säljer två kvarnar i Torshälla till Kungens Fogde. Transaktionen bevittnas av Ärkebispen Hemming. Se åren 1288, 1297 och 1312.
Ägaren till gården Strand i Jäders socken, Holmger Jonsson, dör barnlös detta år (se år 1352). Stora godsägare i samma socken var johanniterbröderna och under större delen av 1300-talet (fram till sin död 1386) drotsen Bo Jonsson Grip.
Vid ett räfsteting, lett av kung Magnus Eriksson, tillerkänns Holmger Jonssons syster (se år 1351) Ingrid Jonsdotter och hennes man Nils Benktsson rätten till gården Strand i Jäders socken. Priorn på Eskilstuna kloster, Thord, bevittnar den 9 februari ett brev där kung Magnus intygar att han frivilligt sålt gårdar i Tidesta i Glanshammars socken till biskop Sigmund i Strängnäs.
En eldsvåda äger rum inom klostrets område detta år, före den 21 oktober. Det sker i samband med en begravning, kaniken i Strängnäs Thorsten Notholmsson Simpas moder Johanna och morbroder, Thorsten Simpa d.ä. En skuldförbindelse utfärdas den 21 oktober till klostret på jord och korn under sex års tid av fogden i Södermanland, Notholm Eggardi, som själaavgift för sin svärfar Thorsten Simpa d.ä. och Johanna, som var hans första hustru.
Lars Magnusson blir broder i klostret samtidigt som han skänker en del av sina jordagods, bl a Lövgård i Sundby socken, till johanniterna. De gårdar som på detta sätt tillfaller klostret blir med åren rätt många och klostrets rikedomar växer. Kungens fogde i Sörmland är detta år Notholm Effertsson (Bralstorp).
Ett köpebrev från den 13 mars detta år berör bl. a. gården Lagersberg som då hette Hunsta. Namnet Hunsta betyder ’Hunds boplats’. Samma namn; ’hund’, fast i dess feminina form, ’hynda’, förekommer i namnet Hyndevadsån (se dock år 600 f.Kr). Köpebrevet har följande lydelse: ’Riddaren Lars Magnusson säljer för 200 mark p:gr till sin brorson Mathias Birgersson och hans hustru Christina ett markl. Jord att delvis tagas i följande gårdar, näml. 14 örtugl. I Hammarby och 2 ½ örtugl. I Maastum Eskilstuna socken och ½ öresl. I Hunsta Fors socken. De 2 öresl. Som ännu brusto i marklandets fyllnad utfäste sig riddaren att inom trenne år till makarna betala. Jämte riddaren hava Magnus Finwidsson, Fensård Larsson, Holmer Karlsson och Magnus Ingewaldsson beseglat handlingen’. Ny fogde i Sörmland från och med detta år är Jöns Larsson.
I ett gåvobrev av den 27 januari från kaniken i Strängnäs Thorsten Notholmsson Simpa och Notholm Aeggertsson d.y. till prior Thord och munkarna i Eskilstuna gottgörs dessa (genom erhållandet av jord i Räffla i Husby- Rekarne socken) för den eldsvåda som drabbade klostret vid begravningen av Simpas moder och morbroder, Thorsten Simpa d.ä. Denne och Simpas far, Sörmlandsfogden Notholm Aeggertsson d.ä., har troligen blivit begravda inne i klosterkyrkan. Den första kända häradshövdingen för Österrekarne härad, Lars Sunesson Örnsparre, innehar ämbetet detta och nästföljande år. Hans andra hustru är en dotter till den heliga Birgitta, Cecilia Ulfsdotter av Ulvåsaätten. Han utövar inte själv ämbetet, utan till häradstingen i Österrekarne sänder han sin underhäradshövding Jon i Ökna i Husby socken.
Från detta år finns den tidigaste uppgiften om att Villåttingen tillhörde Österrekarne härad (se år 800 e.Kr.). Riddaren Bengt Filipsson, hans hustru Birgitta Karlsdotter och hennes syster Märta Karlsdotter säljer i mars delar av sina gods till priorn Thord och klosterbröderna i Eskilstuna för 630 mark.
Riddare Nils Asbjörnsson och hans hustru Bengta Abrahamsdotter skänker till Eskilstuna kloster 21 öresland i Uppland.
Den 4 juli detta år (eller nästkommande) dör på Eskilstuna kloster adelsmannen Anundus Sture. Tidigare på året - den 21 mars då han själv blev munk på klostret - hade han skänkt (till klostret) godsen Olsstada och Getlanda i Hova socken i Västergötland och 13½ örtugsland i Skölf i Glanshammars socken i Närke. Ytterligare gods i Skölf tillfaller klostret genom bemedling av Anundus bror Nils. Detta sker den 29 juli. Den 23 februari pantsätter riddaren Lars eller Lafrens Magnusson jord i Hummelsta (ett markland och ett halvt öresland) och Valby (ett öresland), Löts socken i Uppland, och Löfgård (12 öresland), Sundby socken, Strängnäs stift åt prior Thord och klostret i Eskilstuna för ett lån på 700 mark svenska penningar. Lånet skall återbetalas på midsommardagen. Den 21 mars skänker han dessa lotter till klostret "… för sitt själagagn och för att åtnjuta ständigt underhåll i klostret". Han skrev alltså in sig därstädes, "tog kors" som det kallades och ämnade leva återstoden av sitt liv som munk. En ny skuldförbindelse upprättas dessutom för ett lån motsvarande 7½ örtugland som skall betalas före nästkommande pingst. Säkerheten består av fem örtugland jord i Kullersta i Vallby socken. Den 23 juli skänker riddar Lars 7½ örtugland i Kullersta och pantsätter i samma by två öresland och ½ örtugland för ett lån på 50 mark penningar. Detta lån skall återbetalas före den 11 november. Lars omnämns i klostrets nekrologium (se år 1400) som dominus, miles et frater (herre, riddare och broder). Anundus Sture kallas frater et miles i samma dokument. Ett mynt präglat detta år har hittats i Ekeby gamla kyrkoruin. Det har troligen hamnat i jorden efter att kyrkan övergavs (se år 1290). Jöns Larsson lämnar befattningen som kungens fogde i Sörmland detta år. Lämnar sin befattning gör även kyrkoherden i Gillberga och Lista pastorat, en man vid namn Johannes (se år 1340). Han förekommer som beseglare av dokument (den 23 februari) som bekräftar riddaren Lars Magnussons lån av pengar av klosterbröderna i Eskilstuna. Priorn Thord och lagmannen i Södermanland, Gustav Arvidsson, sätter den 20 april sina sigill på ett brev skrivet av johannitmunken Klemens Thyrgilsson. Han säljer bl.a. ärvd mark till sin bror Magnus Thyrgilsson (sedermera kanik vid Uppsala domkyrka) och skiftar jord med prior Thord. Husby Byringe omnämns detta år i ett liknande sammanhang.
Den 12 december bekräftar Magnus Sture, son till Anundus Sture, sin faders gåva till Eskilstuna kloster av godsen i Skölf.
Den 23 november överlåter Anund Diækn på Eskilstuna kloster bl a 13 ½ örtugland jord i Swinalunda i Jäders socken, som Birger Job, far till hans hustru Ingegerd, i livstiden pantsatt till detta kloster.
Karl Ulfssons första hustru, Ingrid Eriksdotter, dör detta år, före den 28 september.
Hammarby skrivs "hamarbo" detta år. Hammarby betyder troligen "de som bor på hammaren" (den steniga backen). Gården Stora Sundby (Sundaby) i Öja socken vid Hjälmaresund, som troligen redan nu var befäst, stormas och förstörs på våren detta år av Albrekt av Mecklenburg. Sextio fångar tas, bland dem Nils Larsson från Mörby i Husaby-Byringe (Husby-Rekarne) socken. Han släpps redan i juni tack vare sin systerdotter Bengta Eriksdotter Sparres man Torsten Gjurdsson Oxenstiernas förmedling. Även borgen på Husberget i Torshälla förstörs detta år.
Torshälla blir tingsplats detta år och första fredagen efter midfastosöndagen hålls ett ting här (i kungens namn) lett av herr Gustav Arvidsson. Han konsumerar (tillsammans med sina följeslagare) bl.a. 140 bröd, 3½ tunna öl, 2½ val salt strömming, färsk fisk och till hästarna tre tön havre. I Torshälla sker uppbörden från Rekarnebygden till Nyköpings fögderi (som inrättas detta år). En underfogde, kallad "sörmlandsfogden", är troligen placerad i Torshälla och lydande under fogden i Nyköping. I de räkenskaper över Nyköpings fögderi som Raven von Barnekow för mellan åren 1365 och 1367 kan man läsa att Österrekarne var indelat i "Byringhe et Olastro skiplaggh" (se år 800 e.Kr.). Räkenskaperna visar också att det fanns 100 skattskyldiga bönder i Västerrekarne och 78 st. i Österrekarne. Skatten betalas mest i korn, råg, smör, fläsk, nöt och får. Även ättargäld, tingvite och timmerkörselskatt erläggs. Torshälla blir alltså en förrådsort där det finns en kasern med stall och magasin där skatteinkomsterna (som ju betalas in natura) förvaras. Herr Raven själv besöker ofta Torshälla, ibland på genomresa för vidare transport till Västerås, Arboga, Bergslagen eller Dalarna (då han alltid lämnar merparten av det övriga sällskapet, inklusive hästarna, kvar i Torshälla), ibland stannar han längre. Några dagar innan midfastotinget (se ovan) gästar han Torshälla i två nätter och en dag. Då konsumeras bl.a. 160 bröd, 2½ tunna öl och en hel del fisk. Även mycket hästfoder åtgår vid besöket. Den 6 juni är han åter i staden; då går det åt 40 bröd och en tunna öl. 5 dagar senare, den 11 juni, firar han och hans väpnare den helige Eskils fest i Torshälla. De stannar i nio dagar och man konsumerar under denna tid bl.a. 500 bröd, sex tunnor öl, åtta pund fläsk, fem pund smör och fyra får. I Rekarnebygden finns det förhållandevis många skattebönder vid den här tiden, s.k. landbor, som betalar ränta och avrad till jordens ägare, kronan eller kyrkan. Endast ett fåtal äger själv sin jord.
Den 14 september bekräftar Karl Ulfsson (Sparre) till Tofta, riksmarsk, lagman i Uppland, sina föräldrars, riddaren Ulf Abjörnssons och Christina Sigmundsdotters gåvobrev till Eskilstuna kloster på 2 tunnor mjöl årligen från deras kvarn i Torshälla, på villkor att han och hans hustru Helena Israelsdotter, den heliga Birgittas brorsdotter, död före 1379, jämte arvingar och efterkommande erhåller broderskap i klostret.
Möjligen uppförs en ny borg på Husberget i Torshälla detta år.
Gunnarskäl skrivs ’Gumareskjälf’. Ny häradshövding för Västerrekarne härad mellan 1369-1387 är Tyke Petersson Lejon. Karl Ulfsson till Tofta byter jord med johanniterna i Eskilstuna. Dessa får mark i Fors och Vallby socken i Västerrekarne; Karl Ulfsson får i gengäld jord i Hummelsta i Löts socken i Trögd. I augusti pantsätter Peter Petersson till johanniterna sex öresland i Harlinge, fem örtugland i Ålspånga, två öresland och två penningland i Eckersta mot ett lån på 300 mark penningar (50 lödiga mark). Lånet skall betalas senast den 13 januari 1370.
Esbjörn Blåpanna, född i Tumbo socken, och genom arv ägare till fyra gårdar därstädes (två i Väsby, en i Kvicksund och en i Sörby), fängslas detta år av Albrekt av Mecklenburg.
I ett lagfartsbevis, utfärdat detta år, nämns Österrekarnes häradshövding Magnus Finvidsson Leopard, som också var Södermanlands lagman 1367-1378. Ägare till gården Tandla i Husby-Rekarne socken är mellan åren 1371-1417 väpnaren Magnus Elofsson. Hans hustru hette Ingeborg Ragvaldsdotter, vars släkt ägde gården Hedensö. De fick tre barn: Anders, Nils och Katarina. I och med freden i augusti detta år mellan folkungarna och mecklenburgarna släpps Esbjörn Blåpanna fri (se föregående år) mot lösesumma. Summan uppgår till 600 mark.
Västerrekarnes häradshövding Tyke Petersson utfärdar ett lagfartsbevis där jord i Mjölby i Östergötland, tillhörigt johanniterna i Eskilstuna, byts mot en gård och sex torp i Gillberga socken, ägt av nunneklostret i Skänninge. Även med änkan Botild Benesdotter byter johanniterna jord. Av henne erhåller de en gård i Fors socken med tillhörande hus, ängar, åkrar, betesmarker, skogar, fiskevatten, vassar och öar. Esbjörn Blåpanna nämns i en urkund från detta år som kung Magnus Erikssons och kung Håkans tjänare. Det sker i ett dokument från den 10 mars där de båda kungarna pantsätter kungsgården Olstra (Ostra) för 600 mark penningar som de var skyldiga Esbjörn.
Esbjörn Blåpanna nämns i en urkund från detta år som kung Magnus Erikssons och kung Håkans tjänare.
Ånsöga skrivs ’Adhisöghum’ på ett fuktskadat pergamentsbrev daterat den 6/7. På baksidan nämns gården som ’Adhensögha (Grönsta Quidilsta Adhensögha)’. På ett annat brev från samma år står det ’super grönsta aadinsögha et quindilstum’. De gårdar som avses är Grönsta, Ånsöga, och Kvinnersta. Sörmlandsfogden Simon Djäken håller ting med Öster- och Västerrekarne. Tingsterminerna för Österrekarne är kända: vintertinget i januari och februari; sommartinget i juni och juli; hösttinget i oktober och november. Under dessa tingsterminer hölls ting en gång i veckan – på torsdagar. Johanniterna byter jord med Magnus Elofsson i Tandla i Husby-Rekarne. Ragvald Nilsson (se år 1378), ägare till godset Hedensö i Näshulta socken och häradshövding i Oppunda härad och i Östergötland (troligen), drabbas den 23 augusti av hjärtslag. Han ligger förlamad i en vecka, lovar att vallfärda till Vadstena (där det blivande helgonet Birgittas kvarlevor finns; hon hade dött året innan, den 23 juli i Rom, kroppen anlände till Vadstena den 4 juli detta år), tillfrisknar delvis, genomför resan, tillfrisknar helt. Denna historia var en bidragande orsak till att Birgitta senare helgonförklarades; kanonisationsprocessen innebar insamlande av många dylika historier om underverk som inträffat vid Birgittas grav. Thorkel och Knut Eringislesson förklarar den 12 december att de inte har några arvsanspråk på den jord som deras mors, fru Katarinas andre man, riddaren Lars Magnusson under sin livstid skänkt till Eskilstuna kloster (se år 1360). Prior Thord förekommer i detta dokument för sista gången.
Riddaren Johan Uddson blir broder i Eskilstuna kloster detta år. Han skänker jord till detsamma för att försäkra sig om ett "ständigt underhåll" fram till sin död. Tumbo skrivs ij twnbosokn detta år.
Kyrkoherde i Torshälla socken är från och med detta år Kristman Kellarson (se år 1385).
I ett dokument, utfärdat den 17 juni, som rör Bo Jonsson Grips köp av jord i Hammarby socken, förekommer som vittne Ragvald Nilsson "aff hedhinsö" (se även år 1374). Han tillhör släkten Fargalt och är gift med Ingegärd Karlsdotter, vars släktingar tidigare innehaft gården Hedensö. Hon är dotter till Karl Dansson Stjärnbjälke och Ingeborg Magnusdotter av Folkungaätten. Släkten Fargalts äldste kände medlem är Ragvald Karlsson (farfar till Ragvald Nilsson).
Priorn Andreas Wulf (prior de domo Eskilstuna) fängslas av sina klosterbröder. Johanniternas storprior i Tyskland, Konrad av Brunsberg, sänder till klostret i Eskilstuna två tyska bröder för att undersöka förhållandena där. Andreas omnämns i Eskilstuna klosters nekrologium (se år 1400) som "frater, sacerdos". Präst i Torshälla 1379-1382: Krisman Koeldarsson.
Österrekarnes häradshövding 1380-1385 var en Ulf Jonsson Lejonörn av Aspenäs. Han ägde gods bl.a. i Västerrekarne. Kettil Nilsson (se år 1385) intygar på hösttinget den 15 november att Olof Röde sålt jord i Hammarby till johanniterna i Eskilstuna.
Ny ägare till en gård i Vargarn i Lista socken är från detta år frälsemannen Filip Bosson (se år 1409).
Detta år hålls höstting i Österrekarne den 2, 16, 23 och 30 oktober. Barva skrivs som "Barfva" och Råby i Råby-Rekarne som "Trabo sokn".
Kettil Nilsson (se år 1385) intygar på sommartinget i Österrekarne den 28 maj att Lars Galne skänkt jord i Sundby och att Jordan i Åby och Peter i Ärsta sålt jord i Vallby till johanniterna i Eskilstuna. I detta dokument förekommer för första gången namnet på den nye priorn i klostret, Johannes (Jöns, Jönis) Hinzason (Hendriksson) från Lund som var prior fram till 1398.
På ett bevarat pergamentsbrev daterat den 30/1 detta år finns ett sigill tillhörigt priorn på Eskilstuna kloster Jöns Hinzeson (Johannes Hinzoson). Han vidimerar tillsammans med borgmästare och råd i Torshälla stad, riddaren Birger Ulfsson och drotsen Bo Jonsson Grip ett brev skrivet av kung Magnus år 1355. Vid den här tiden har klostret växt i storlek, dess godsinnehav har ökat betydligt och man har säkerligen ansett att den gamla kyrkan som tillkom strax efter den helige Eskils död är vorden för liten. Planer för en ny klosterkyrka har växt sig starka och man har påbörjat byggnationen av densamma. Den uppförs på samma ställe som den gamla kyrkan som tydligtvis raseras först. På Husberget intill forsen i Torshälla finns en fornborg från vikingatiden som troligtvis användes även vid denna tid. Rester av stockar efter hus och metaller visar detta. Borgen har säkerligen haft en viktig funktion under de svenska stormännens uppror mot unionskonungen Albrecht av Mecklenburg. Utgrävningar som genomförts och i vilka man hittat raserings- och brandlager visar att den brunnit minst tre gånger, två gånger under strid. 40 armborstpilar, sporrar, ett hästbetsel, metallknappar och pansarlameller till stridsskjortor, stridshandskar, en dolk och ett ringbrynjefragment som grävts fram indikerar detta. Man hittade även en koskälla, speltärningar, spelbrickor och pärlor. Ett mynt präglat under perioden 1370-1380 har ävenledes påträffats inom borgens område. Mynt präglade av Albrecht av Mecklenburg och Erik av Pommern har också hittats på en plats intill stadsbron i Torshälla.
I början av september håller Eringisle Nilsson (som domare) av Hammersta-ätten tillsammans med Södermanlands lagman Peter Djäkne räfsteting med allmogen i Österrekarne. Han tilldömer johanniterbröderna i Eskilstuna jord i Räffla i Husby-Byringe socken som tidigare tillhört Olof Haraldsson. Underhäradshövdingen i Österrekarne (1385-1404) heter Kettil Nilsson. Nils Björnsson (senare Kettil Nilssons efterträdare som underhäradshövding i Österrekarne) utfärdar lagfarter detta år. Nils Björnsson innehade sätesgården Össby i Jäders socken. Kyrkoherden i Torshälla socken, Kristman Kellarson, avlider (eller avgår) detta år (se år 1377). Riddaren Johan Uddson inger sig i Eskilstuna kloster (blir munk alltså) och skänker i samband med detta gods i Lekaryds och Hakatorps socknar i Småland (sammanlagt 18 öresland). Priorn Jöns Hinzeson skiftar jord med biskop Thord i Strängnäs och med Bo Jonsson Grip. Jorden låg i Ärla, Stenkvista och Torshälla.
Den 8 september erhåller Gudmundus Joansson och hans hustru Ingeburgis i Smedstad i Södermanland broderskap i Eskilstuna kloster av priorn Johannes (Jöns) Hinzason. Nils Björnsson (senare Kettil Nilssons - se år 1385 - efterträdare som underhäradshövding i Österrekarne) ingår i en synenämnd vid ett räfsteting detta år. Ett räfsteting hålls även i Torshälla den 6 juni. Där avslöjas det att häradshövdingen i Dalarna, Erik Valdemarsson, ägare till Fiholm, olagligt lagt beslag på ängen Oxnö mellan Brännö och Fiholm, en egendom tillhörande Vårfruberga kloster. Karl Ulfsson (se år 1366) av Tofta skänker en kvarn med tillhörande tomt samt andra tomter i Torshälla stad till klostret i Eskilstuna.
Tumbo skrivs som "tumbo sokn" och Råby i Råby-Rekarne som "Rabo sokn" detta år.
Häradshövdingen i Dalarna, Erik Valdemarsson, ägare till Fiholm, pantsätter jord i Grundby (16 örtugland) för en penningskuld (han har köpt en häst av klostret för 80 mark penningar) till priorn Jöns i Eskilstuna kloster. Lånet skall betalas tillbaka i pengar i två omgångar under året 1389. Detta sker aldrig och inte heller överlämnas den pantsatta jorden (se år 1397). Ragvald Nilsson (se år 1374 och 1378) förekommer i ett dokument från detta år. Ulf Petterson, ägare till gården Sövsta (Sifsta) i Stenkvista socken, avlider detta år. Han var född år 1355. Hans son Peter Ulfsson, gift med Gertrud Remboltsdotter, ärver gården.
1390
Torshälla plundras och bränns av hättebröderna, fribrytare under konung Albrekts av Mecklenburg regering.
Påven Bonifacius IX utfärdar ett brev den 4 februari i vilket han ger i uppdrag åt ärkebiskopen, domprosten och dekanen i Uppsala att döma i en tvist mellan biskop Thord i Strängnäs och johanniterklostret i Eskilstuna. Klostret gjorde, enligt biskopen, intrång på biskopsbordets rättigheter.
1394
Vårfrubergaklostrets Abbedissa Fru Ragmjod (Rågmjöd) beviljar ”Strengneskaniken” Jovan Hammar rätten att i Torshällaån uppföra en kvarnbyggnad som, när han avstår sitt underhåll, skall överlåta på klostret.
Den 27 januari skänker Karl Ulfsson till Eskilstuna kloster en kvarn med tillhörande tomt i Torshälla (se åren 1327 och 1366). Lars Ulfsson av Aspenäsätten (se år 1398 och 1408), son till riksrådet Ulf Jonsson, dubbas till riddare i samband med att kung Erik hyllas vid Mora stenar den 23 juli.
Johannes Waxthorp, prior i Newcastle och johanniterordens generalvisitator i Danmark och Sverige, och priorn i Eskilstuna kloster Johannes Hinzoson låter i klosterkyrkan öppna det relikskrin i vilket kvarlevorna av den helige Eskil förvaras och överlämnar en liten del av dessa till unionsdrottningen Margareta som tydligtvis var närvarande vid ceremonien. Denna händelse firas med stora processioner och andra festligheter i Eskilstuna. En johannitermunk, Conradus Nicolai i Eskilstuna, fick den 1 april värdighet av påvlig kaplan. Tidigare, den 17 mars, erhöll han biktbrev av påven Bonifacius IX. Vid ett räfsteting – i januari - erhåller johanniterna i Eskilstuna jord som ägaren till Fiholm, Erik Valdemarsson, undanhållit dem (se år 1388).
Lars Ulfsson av Aspenäsätten (se bl.a. åren 1396 och 1408) ingår i kung Eriks unionsråd.
Eringisle Nilsson (i sin egenskap av lagman i Södermanland) utför detta år, i drottning Margaretas namn, två räfsteting, i juni och juli, med allmogen i Österrekarne. Han fråndömer bl.a. johanniterbröderna i Eskilstuna jord som en gång tillhört Bo Jonsson Grip (se år 1413). Tingen hålls på Fagrahed (i närheten av gårdarna Tingstorp och Fagerås) i Kjula socken. Österrekarnes häradshövding 1399-1415 var Sten Haraldsson Gren. Esbjörn Blåpanna gifter sig i slutet av 1300-talet med Katarina Nilsdotter, dotter till Nils Larsson i Mörby (se år 1364). Esbjörn äger gårdar i sjutton socknar (sju i Rekarnebygden) i sex olika landskap. I Tumbo innehar han jord på tio olika ställen; Österby i denna socken blir hans sätesgård.
Copyright © 2010 Per-Erik Melander
All Rights Reserved