av Per-Erik Melander
Prior i Eskilstuna kloster vid denna tid är en man vid namn Laurentius. Hans sigill finns bevarat till vår tid. Dess inskrift lyder: ’sigillum + laurencii presbiteri + iohannitarwm’, d v s sigill för Laurentius, Johanniternas präst. Han har daterat ett brev från detta år där han kallar sig: ’Laurentius presbiter prior domus in Eskilstunom’. Brevet är ett broderskapsbrev för Sten Kettilsson och Ragnhild Oddedotter.
Ett nekrologium eller obituarium (ett slags kalender där förutom helgondagarna även dödsdagar för bemärkta personer – t.ex. en källarmästare Henricus - som bl.a. skänkt gods och pengar till klostret i Eskilstuna finns upptagna) skrivs för hand vid denna tid (tidigast 1384, senast 1407). Det finns fortfarande bevarat. Det är skrivet på pergament, består av 184 blad och försett med flera vackra miniatyrer. Formatet är liten oktav och det samtida bandet består av träpärmar överdragna med slätt, rött skinn. De sex första bladen innehåller böner och psalmer skrivna för hand i slutet av 1300-talet. På blad sju börjar kalendariet, på blad 15 psaltartexten. Flandern - närmare bestämt Cambrai - är troligen handskriftens ursprungsort (vissa helgonnamn tyder på detta) men de nekrologiska notiserna berör johanniterklostret i Eskilstuna. Dessa är skrivna i början av 1400-talet, troligen hämtade från ett äldre, nu förlorat obituarium.
Fors kyrka får ett torn under detta århundrade (en träskulptur finns också bevarad, föreställande den ridande Martin), Torshälla kyrka likaså plus ett vapenhus (som revs på 1800-talet), tegelvalv och kalkmålningar utförda av Albertus Pictor. Även Tumbo, Kjula (skrivs Kiula vid den här tiden), Ärla, Husby-Rekarne och Västermo kyrka erhåller vapenhus; i Västermo, Tumbo och Husby-Rekarne kyrka slåss valv och de båda sistnämnda får även varsin sakristia (I Tumbo kyrka slås tre tegelvalv i långhuset och koret; även valvmålningar förekommer. En utsirad dörr med konstrika smidesbeslag finns fortfarande bevarad. Kyrkan får även en Madonnafigur i form av den apokalyptiska kvinnan, stående på en månskära någon gång under 1400-talet). Vapenhusen vid Kjula och Ärla låg i sydläge och båda är numera rivna. I Jäders kyrka har valv slagits och ett västertorn byggts. Stenkvista kyrka får ett nytt vapenhus smyckat med blinderingar (även Ärla kyrka smyckas med blinderingar); dessutom byggs långhuset ut åt väster. Sommartingsterminen ändras detta år. Tidigare hölls dessa ting under juni och juli; detta ändras till maj och juni. Nils Björnsson (senare Kettil Nilssons - se år 1385 - efterträdare som underhäradshövding i Österrekarne) utfärdar lagfarter detta år. Västerrekarnes underhäradshövding heter detta år Hemming Larsson. Katarina Magnusdotter (se år 1371) gifter sig med en Johan Magnusson. De bosätter sig i Tandla i Husby-Rekarne. Gården Hedensö ägs av Magnus Ragvaldsson (son till Ragnvald Nilsson, se åren 1374, 1378 och 1388). Han var gift med Margareta Karlsdotter. Esbjörn Blåpanna och hans hustru Katarina Nilsdotter skänker jord i Malmberg i Västra Vingåker till klostret i Julita (Säby) "i vars brödraskap de och deras barn blivit upptagna".
Österrekarne häradsting hålls på Kjula ås.
Nils Björnsson (senare Kettil Nilssons - se år 1385 - efterträdare som underhäradshövding i Österrekarne) utfärdar lagfarter detta år. Fiholm säljs av Erik Valdemarssons änka Ermegard till drottning Margareta detta år. Hon skänker det till kung Erik av Pommern (se även år 1403).
I en påvlig bulla, utfärdad av Bonifacius IX den 23 september, nämns en Petrus Thome som "superior domus hospitalus sancti Johannis Jerosolimitani in Eskilstwna", alltså prior på klostret. Petrus avlider troligen den 3 november detta år. Den 12 november förbinder sig den nye priorn på Eskilstuna kloster, Jacobus, och bröderna därstädes att för evärdlig tid läsa mössor över drottning Margareta, kung Erik, deras föräldrar och över de tre nordiska rikenas fortbestånd med anledning av drottningens (med kung Eriks samtycke) gåva till klostret av gårdarna Kinglöt, Strand, Norrholm, Snopptorp och Grönsta (sammanlagt 20 öresland). Den som utfärdar lagfart på dessa gårdar är Kettil Nilsson (se år 1385). Arvsrätten till Fiholm i Jäders socken tillfaller detta år kung Erik och drottning Margareta.
Den 14 oktober avstår en Margareta Boecii och några av hennes släktingar till drottning Margareta sina anspråk på Kinglöt, som drottningen skänkt till Eskilstuna kloster. Hammarby skrivs "Hamarby" detta år. Den 25 april lånar Magnus Ragvaldsson, ägare till Hedensö i Näshulta, till sin systerson, Nils Magnusson i Tandla, 90 mark silver och 2 mark svenska penningar mot pant i jord. Systern hette Ingeborg Ragvaldsdotter och dokumentet är undertecknat i "parochia Nesholta".
Ny underhäradshövding i Österrekarne efter Kettil Nilsson blir Nils Björnsson. Ett brev från den 30 mars är daterat Magnus Ragvaldsson af Hidhinso.
Den 30 november stadfäster Ingegerd Ingevaldsdotter på Nygård och hennes man Nisse Gregersson den förstnämndes fars donation till Eskilstuna kloster av jord i Holspånga i Fors socken i Södermanland. Ingegerds far hette Ingerwaller. Karl Ulfsson dör i november detta år.
Abraham Skräddare fungerar som häradshövding Sten Haraldssons ersättare i Österrekarne härad detta år. Västerrekarnes underhäradshövding heter detta år Ernolf och kommer från Bärsta i Öja socken. Ordinarie häradshövding är troligen Lars Ulfsson av Aspenäsätten (se bl.a. åren 1396, 1398 och 1409).
Österrekarne överförs från Nyköpings till Gripsholms fögderi. Häradshövding i Västerrekarne härad mellan åren 1409 (möjligen 1414) och 1437 (eller 1445 då han dog) är Lars Ulfsson av Aspenäsätten. Han bodde på gården Stora Sundby vid Hjälmaresund. Underhäradshövding är en Sante från Ekeby i Torshälla socken. Nils Gustafsson Båt (se år 1418) äger nio öresland och två örtugland jord i Rossvik. Knut Nilsson Gera försöker göra anspråk på denna jord men misslyckas. Filip Bosson, ägare till en gård i Vargarn i Lista socken (se år 1381), avlider detta år. Gården tillfaller hans svärson Hemming Larsson Tre Hjärtan. I ett brev daterat den 29 oktober heter det: ”…gyorde skaelike maen Raske i Misastum och Aernolwer i Kulstum eeth jordha byte meth vaelbyrdhoghum herra Thura Baenzsson…” På nutidssvenska betyder det att Raske i Mesta och Ernolf i Kolsta avträdde jord i Skölby till herr Ture Bengtsson i utbyte mot jord i Kolsta och i Västra Åsby. Det är första gången Mesta nämns i handlingar.
Biskop Andreas i Strängnäs, känd för åtskilliga våldsamheter, fängslar priorn på Eskilstuna kloster, Jacobus. I detta sammanhang nämns - den 6 november - en Andris Lawrinson, broder i Eskilstuna, som senare, under namnet Andreas Johannis, blir prior på klostret (se år 1413). En nämndeman omtalas från detta år; Ulf i Räffla i Husby socken som odlar jord tillhörigt klostret i Eskilstuna.
En nämndeman omtalas från detta år; Ulf i Räffla i Husby socken som odlar jord tillhörigt klostret i Eskilstuna.
Den 5 januari erhåller munken i Eskilstuna kloster, Conradus Nicolai, biktbrev av påven Bonifacius IX. Ett brev från den 19 januari är daterat Magnus Ragvaldsson af Hidhinso.
Ny prior efter Jacobus (vissa källor indikerar att han var prior ända till 1433 – se det året) på Eskilstuna kloster är en Laurentius (Lars). Han har tydligen en medprior (Andreas Johannis, syssloman, se år 1410) vid sin sida. Möjligen är Lars präst och Andreas lekman, båda med titeln prior. Nils Björnsson omnämns som häradshövding i Österrekarne i ett lagfartsbevis detta år (bör vara underhäradshövding, ordinarie häradshövding var vid denna tid Sten Haraldsson). Abraham Skräddare, som ibland ersatt Nils Björnsson som underhäradshövding, sitter i en räfstetingsnämnd detta år. Hammarby skrivs "Hammarbo sokn" detta år. Lars Ulfsson av Aspenäsätten blir riksråd detta år. Esbjörn Blåpanna lånar pengar av johanniterna; som pant lämnar han jord i Blacksta i Ärla socken. År 1399 (se det året) fråndömdes Eskilstuna kloster jord som man bytt till sig från Bo Jonsson Grip. Detta har man protesterat emot och i ett brev, skrivet detta år av biskop Knut i Linköping och östgötalagmannen Ivar Nilsson, anmodas Bo Jonssons arvingar att ersätta klostret med andra gårdar. I annat fall går bytet tillbaka.
I orginaldokument från detta år nämns Dan i Ekeby. Underhäradshövdingen i Västerrekarne Sante från Ekeby i Torshälla socken leder ett ting detta år. Ordinarie häradshövding är Lars Ulfsson av Aspenäsätten (se år 1409).
Abraham Skräddare fungerar som häradshövding Sten Haraldssons ersättare i Österrekarne härad detta år. Magnus Ragvaldsson av Hedensö byter jord i Hacksta i Husby Byringe och 20 mark "reda penningar gott mynt" mot jord i Gräfseboda och Österby. Mikael Påvelsson, medlem av rådet i Torshälla, skänker tillsammans med sin hustru Gertrud Göresdotter en tomt i staden till dominikanerna i Strängnäs. Förste kände borgmästaren i Torshälla, Niclis Paedersson, inleder sin ämbetsperiod.
Margareta Karlsdotter, gift med Magnus Ragvaldsson av Hedensö, avlider detta år. Hon begravs i Vadstena klosterkyrka (se år1419). Strax innan hon dog donerar de äkta makarna jord i Kalmar socken i Håbo härad i Uppland till klostret i Vadstena. Gåvobrevet är undertecknat på Hedensö; ett vittne var Nils Gusfavsson Båt, ägare till Rossvik. Lars Ulfsson av Aspenäsätten skriver, i slutet av mars detta år, ett donationsbrev till "Öbo (Öja)" kyrkas Vårfrualtare. Till kyrkan skänks, efter Lars Ulfssons död, en gård i Järshammar. Avkastningen skulle gå till vaxljus och altarkläde att pryda Vårfrualtaret med eller som det står i donationsbrevet: "…för donators och alla kristna själar (skall) ett vaxljus brinna på altaret ifråga till domen". Ärla skrivs Aerla i dokument detta år. Johanniterna i Eskilstuna äger i denna socken en hel del jord, t.ex. i Axnäs, Blacksta, Eklången, Hamra, Hedemora, Rinkesta, Spånga och Valla. Johanniterna är för övrigt ägare till en mängd jord i de övriga socknarna i de båda häradena runt Eskilstuna (och även i resten av Sverige). I Gillberga socken innehar de en gård i Habbetorp, Lundtorp, Spånga, Strand, Sätran och två gårdar i Varsta by.
Underhäradshövding i Västerrekarne härad detta år är en Lars i Vi som ligger i Västermo socken. I april sker ägarbyte av jord mellan Magnus Ragvaldsson av Hedensö och Johan Magnusson, gift med Magnus systerdotter Karin Magnusdotter. Magnus byter jord i Tandla mot jord i Stora Vargarn (Hvarnagarn) i Lista. I ett brev till Anders Ruska, där en jordöverlåtelse behandlas, nämner Esbjörn Blåpanna att han aldrig fått tillbaka de pengar han lånat till kungarna Magnus Eriksson och Håkan (se år 1372).
I orginaldokument från detta år nämns Ekeby. Nils Gustafsson Båt (se år 1419) erhåller Österrekarne härad som förläning. Han är bosatt, först på Rossvik (Rödzvik) i Husby socken, senare i Österby i Tumbo socken i Västerrekarne härad. Underhäradshövding mellan åren 1418- 1425 är Johan Bengtsson från Kälbro i Stenkvista socken. Lars Ulfsson av Aspenäsätten byter sin gård Biby (i Gillberga socken) till riddaren Bo Djure, hövitsman i Stockholm. Lars Ulfsson av Aspenäsätten och Nils Gustafsson Båt var Rekarnebygdens enda högfrälsemän vid den här tiden.
Österrekarne häradsting hålls vid Fagrahed på Kjula ås. Ny häradshövding därstädes under åren 1419-1437 är Nils Gustafsson Båt tillhörande Rossviksätten. Underhäradshövdingen Johan Bengtsson utfärdar på sommartinget den 6 juni ett lagfartsbevis på jord i Vallby (Valbo sokn) och Sundby socknar, skänkta till klostret i Eskilstuna av makarna Gudmund och Ingeborg Johansson och en syster Katarina. Underhäradshövding i Västerrekarne härad detta år är en Birger från Segersta i Öja socken. Magnus Ragvaldsson av Hedensö avlider detta år. Han begravs tillsammans med sin fru Margareta Karlsdotter (död sedan tre år tillbaka) i Vadstena klosterkyrka (se år1416). Sonen Ragvald Magnusson ärver Hedensö; han är gift med Katarina Svensdotter Pik. De får åtta barn; sex pojkar och två flickor. En av sönerna, Erik Ragvaldsson, ärver i sinom tid gården (se år 1499). En ny medprior (troligen) till Andreas (se år 1410 och 1413) förekommer i ett avlatsbrev från detta år. Han heter Olof Håkansson och kallas präst och prior i den heliga Johannis Döparens från Jerusalem orden i Eskilstuna (fast på latin). Möjligen hade klostret två priorer samtidigt, en lekman och en präst (se år 1433).
Till Eskilstuna kloster kommer en Pål Måg. Han har sökt sig dit därför att hans biktfader ålagt honom att, på grund av begångna synder, söka botgöring vid detta kloster.
På ett sommarting den 4 juni i Österrekarne (Fagrahed i Kjula) meddelar underhäradshövdingen Johan Bengtsson att hustru Cecilia i Slädhamre donerat jord i Hållsta i Husby-Byringe socken till johanniterna i Eskilstuna. Denna jord hade tidigare testamenterats till klostret av Cecilias framlidne make Tord Ebbasson. En anmälan (av kyrkoherden i Husby) inges vidare till tinget att närkesbönderna med lagmannen i Närke i spetsen kastat upp strängnäsbiskopen Arendts damm i strömmen vid Husby i Närjeån (vid fallet i Hyndevad). Häradsdomare Bengtsson utfärdar ett tingsbevis om detta i Källby vid Skogstorp och en rannsakning av händelsen sker vid Husby- Rekarne kyrka. Anledningen till Närkeböndernas aktion är att de anser att damman vid Hyndevad orsakar översvämningar på Närkeslätten. Aktionen är anbefalld av fogden på Örebrohus. Enligt honom har närkeborna varit utsända för att rensa ”konungsvattnet” vilket tyder på att kungsådra funnits i ån (om kungsådra se år 1641).
Underhäradshövding i Västerrekarne härad mellan åren 1423-1440 är Anders Martinsson Ruska. Han bodde på Vargarn i Lista socken.
Gunnarskäl skrivs ’gomarskæl’. Österrekarne häradsting hålls vid Fagrahed på Kjula ås. Underhäradshövdingen i Västerrekarne Anders Ruska utfärdar detta år ett lagfartsbevis åt Nils Gustafsson Båt som köpt jord i Tumbo av Nils Ulfsson i Gunnarskäl. Den 14 november gifter sig på Rossvik i Husby-Rekarne socken Gustav Nilsson Båt (son till Nils Gustafsson i hans första äktenskap) med änkan Holmfrid Jonsdotter. Hon var tidigare gift med en släkting till Gustav, Folke Folkesson Båt.
Gustav Nilsson Båt och Peter Ulfsson i Sövsta agerar vittnen vid en transaktion den 15 februari då Nils Engelbrektsson (bror till upprorsledaren Engelbrekt) säljer sju örtugland jord i Kolunda i Stenkvista till klostret i Eskilstuna. Kostnad: 30 mark penningar.
Nils Gustafsson Båt köper av väpnaren Esbjörn Blåpanna (som även äger jord i Väster Vargarn i Lista socken) Österby gård i Tumbo och jord i Mälby. Herr Nils lämnar i och med detta sin tidigare sätesgård Rossvik och gör i stället Österby till sätesgård. Den 15 april ingås ett s.k. "sytningsavtal" (ordet syta har samma betydelse som skötsel) mellan Esbjörn, hans fru Katarina och Nils Gustafsson Båt. Det innebär att Esbjörn och Katarina, mot jordöverlåtelser, blir medlemmar i herr Nils hushåll där de erhåller vård, mat och kläder (de är båda i sjuttioårsåldern). De blir tilldelade fyra tjänare, en rustad sven och fyra hästar. Abraham Skräddare och hans fru Margit skänker till Eskilstuna kloster två örtugland jord i Odensvi. Han gör detta istället för den pilgrimsresa till nämnda kloster som han lovade genomföra när han satt i fängelse men som nu inte kan fullföljas på grund av ålderdom.
Den 5 juli gifter sig Nils Gustafsson Båt ( se år 1418) för tredje gången. Bruden är tyska och heter Birgitta Ottesdotter Peccatel. Förste kände borgmästaren i Torshälla, Niclis Paedersson, avgår.
Nils Gustafsson Båt köper av Torshällas borgmästare Matts Larsson, stadens sockenmän, kyrkoherden Hans och kyrkvärden Sven jord i Torshälla. En ny medprior (troligen) till Andreas (se år 1410 och 1413) utnämns. Han kallas dominus Jakob och skall återupprätta disciplinen i Eskilstuna kloster.
Nils Gustafsson Båt köper av väpnaren Esbjörn Blåpanna jord i Hällby i Torshälla. Kostnad: 40 mark svenska penningar. Vittnen var Lars Ulfsson Lejonörn och Lasse Karlsson i Berga och köpet godkändes av Anders Ruska, Esbjörns svärson. Gräfseboda (Haneberg) i Näshulta socken bör ha fått status av sätesgård vid den här tiden.
Ägare till gården Idö i Jäders socken är en Karl Laurenssons.
Esbjörn Blåpanna skänker till sin systerdotter Ingrid Ragvaldsdotter "för älsknad och kärleek skuld" jord i Husby i Tumbo.
Jacobus, tidigare prior på Eskilstuna kloster (kanske fortfarande, möjligen hade klostret två priorer samtidigt, en lekman och en präst, se vidare år 1403), sätter sitt sigill på en köpehandling från den 30 november detta år.
Engelbrektsupproret startar. Två av de ledande upprorsmännen är Nils Gustafsson Båt och hans son i andra äktenskapet, Erik Nilsson Puke, gift med Birgitta Nilsdotter. Rekarnebönderna stöder upproret; de vill avsätta den tyske fogden på Gripsholm, Hartvig Flögh. De tog sig till slottet men fann det redan i lågor; fogden hade rymt till Stockholm och själv tänt på. I Rimkrönikan heter det: "The fatiga bönder aa reekerna boo thre fogda giorde thöm och mykin oro".
Nils Gustafsson Båt köper av borgmästaren i Torshälla, Sigurd Petersson, ett öresland jord i Kleva. Peter Ulfsson, ägare till gården Sövsta (Sifsta) i Stenkvista socken, avlider detta år. Under sina sista år har han varit bosatt på klostret i Eskilstuna till vilket han på sin dödsbädd skänker två öresland jord i Stenkvista "med en därtill hörande gård". Rådsherren och riddaren Gustaf Ulfsson Sparre, ägare till sätesgården Värhulta (Vaernhulta) i Västermo socken, gifter sig detta år med Kristina Folkadotter, dotter till Folke Folkesson av Rossvikätten och Holmfrid Jonsdotter av Almöätten. Efter Folke Folkessons död gifte fru Holmfrid om sig med Gustav Nilsson Båt i Rossvik.
Erik Puke, som efter Engelbrekts död kan betraktas som hans arvtagare som upprorsledare (se år 1434), lyckas i december uppbåda bl.a. Rekarnebönderna och borgerskapet i Torshälla till fortsatt kamp. Den s.k. Pukefejden inleds. Den slås dock raskt ned av Karl Knutsson Bonde som redan samma månad bryter ner motståndet i Torshälla och Rekarne.
Som underhäradshövding i Österrekarne härad tjänstgör detta år Nils Röd Ekeblad. Han bor på gården Ärsta i Kloster socken. Från och med detta år utövar häradshövdingen själv sin syssla; underhäradshövdingar blir allt mer sällsynta. Lars Ulfsson av Aspenäsätten lämnar troligen detta år sysslan som Västerrekarnes häradshövding (se år 1445). Esbjörn Blåpanna deltar, trots sin ålder (närmare 80 år), vid hösttinget i oktober på Kjulaås.
I orginaldokument från detta år nämns ekeby. Ett annat dokument bekräftar ”…Johannes Kröpelins markäga i Thorshälla.”
Esbjörn Blåpanna avlider troligen detta år.
Ny häradshövding i Österrekarne mellan åren 1440-1454 är Germund Larsson Lilja. Han äger gods bl.a. i Kloster socken. Hans dotter Birgitta, gift med Mats Erlandsson Kagge, innehar gården Rossvik i Husby-Byringe socken. Gården går sedermera i arv till deras söner. Anders Ruska, underhäradshövding i Västerrekarne, kallas för häradshövding i ett dokument från detta år. Han är gift med Ingrid Ragvaldsdotter (systerdotter till Esbjörn Blåpanna) och de äger gården Vargarn i Lista socken. Den ärvs sedermera av deras dotter Kristina Andersdotter Ruska och hennes man Johan Jonsson. Det är Kristinas andra äktenskap; i sitt första äktenskap med väpnaren Gervin Henriksson Tjurhuvud fick hon barnen Margareta (se år 1481) och Johan (se år 1488).
Peter Ulfssons änka (se år 1435) Gertrud Remboltsdotter donerar jord till klostret i Eskilstuna. I ett brev från detta år meddelas att priorn och klosterbröderna "…upptaga hustru Ingeborg i klostret och göra henne delaktig av alla dess förmåner". Kung Kristoffer bekräftar Torshällas stadsprivilegier i Strängnäs.
Prior och lekman på Eskilstuna kloster är (fortfarande) Andreas Johannis. Vid sin sida har han troligen en medprior som också är präst. Under 1400-talet finns det som mest 20 bröder inskrivna i klostret och deras sysslor är skiftande, t.ex. syssloman, skattmästare, källarmästare, medicus (doktor), skomakare (t.ex. Jakob skomakare), skräddare (en skräddare vid namn Nils är känd) och klockare. Priorn sover i eget rum, de övriga får dela på en sovsal. Andra personer som har anknytning till klostret men inte bor där är riddarna, de tjänande bröderna (som administrerar klostrets jord, sköter de fattiga, sjuka och ingivna som bor på klostrets område) och kvinnliga och manliga donati. Tack vare den enorma mängd jord klostret äger är det helt självförsörjande; all mat produceras och distribueras av de bönder som arrenderar denna jord.
Ånsöga nämns i ett brev daterat den 29/10 som ’adhns¢ghom’. Den 19 juni säljer Ragvald Magnusson "i Hedensö" jord i Lundby i Fors socken till Eskilstuna kloster. Efter hans död avskiljs gårdarna Åstorp och Fagernäs från godset Hedensö. Gårdarna tillfaller hans äldsta dotter Margareta Ragvaldsdotter.
Lars Ulfsson av Aspenäsätten avlider detta år och begravs i Vadstena kyrka. Han har varit Västerrekarnes häradshövding fram till nu (eller möjligen till 1437, se detta år). Änkan Ida Johansdotter Bylow skänker gården Stora Sundby till Julita kloster (se år 1462). Två Torshällaborgare, Rolf Bältare och Hans Karteke, bekräftar i ett dokument, utställt i september detta år, försäljningen av jord i Sundby socken till johanniterna. Kyrkoherde i Torshälla: Peder Magnusson.
En Hemming Pedersson (eller Fadersson) Hatt säljer detta år - den 1 juli – två markland i Kärrbo socken i Siende härad i Västmanlands län till klostret i Eskilstuna för 300 stockholmska mark (ca 33 lödiga mark). Hans sigill återfinns i sinom tid inom klostrets område. Inskriften på detsamma lyder: ’+ sigillum + hemmingi + pedherson’, alltså: Hemming Pederssons sigill. En Oloff Överskärare skänker klostret sin gård i Strängnäs mot att få tillträde till klostrets bord och att få äta och dricka som priorn och bröderna. Ny häradshövding i Västerrekarne härad mellan åren 1446-1471 är Staffan Ulfsson d.y. Han äger gods bl.a. i Tumbo socken och är gift med Nils Gustafsson Båts (se år 1428) änka Birgitta Ottesdotter Peccatel. Hans Karteke, borgare i Torshälla, köper ½ öresland jord i Fors socken. Vesterby, i Västermo socken, var vid den här tiden sätesgård för väpnaren Ragvald Magnusson Fargalt.
Även från detta år finns ett brev bevarat av Hemming Pedhersson (Hatt) i vilket han än en gång donerar jord i Kärrbo socken i Västmanland till klostret och därmed vinner inträde i detsamma. Han får senare sin grav på klosterkyrkogården. Väpnaren Peder Hemmingsson och hans hustru Katarina Santadotter säljer jord (2 öresland i Svedlunda i Jäders socken) till Eskilstuna kloster. Priorn i Eskilstuna kloster, Andreas Johannis (se år 1410 och 1413), avlider troligen detta år.
Gårdskäl skrivs ’goraskææl’.
Ägare till gården Almby i Jäders socken är en Peder Kuse. Gården Idö i samma socken ägs av Karl Knutsson Bonde. Senare säljs gården till Kristiern Nilsson Vasa men återköpes av Karl Knutsson. Julita kloster äger en liten del av Torshällaån och en kvarn där. Även biskopen Sigge i Strängnäs har en kvarn (Biskopskvarnen) vid ån. Abboten i Julita vill bygga ut sin kvarn men får inte tillåtelse till detta då det skulle skada biskopens kvarn (enligt en dom av den 14 oktober).
I orginaldokument från detta år heter det ’i ekeby’. I en jordebok, upprättad mellan åren 1450-1527, deklareras delar av Eskilstuna klosters godsinnehav (bl.a. rätten till kvarnen i Torshälla). Man äger bl.a. jord i Strand, Snopptorp, Kinglöt, Norrholm, Svedlunda och Räfsta ("Magnus i Repsta"). Alla dessa gårdar ligger i Jäders socken.
I orginaldokument från detta år heter det ’i ækkeby’. Två underhäradshövdingar för Västerrekarne härad är kända från detta år: Lars Nilsson och Greger Jonsson (1451-1455). På ett ting intygar Greger Jonsson att kvarnen i Torshälla av ålder tillhör klostret i Eskilstuna.
I orginaldokument från detta år heter det ’i Ekeby i Torsærgrs sokn i westerrek’, i ett annat ’j Ekeby’. Sätesgården Värhulta (Vaernhulta) i Västermo socken ägs vid den här tiden av rådsherren Gustaf Ulfsson Sparre. Han omnämns i ett dokument som "Götzstaff Vlftson, riddare i Vernholt".
Ulf i Flenmo (i Mellösa socken), kallad "Ulf domare", ersätter på ett vinterting i Österrekarne härad häradshövdingen Germund Larsson. Han intygar i detta sammanhang att jord i Hagby alltid tillhört Johannitbröderna i Eskilstuna.
I ett brev från den 31/12 skriver Hemming Pedersson - nu under namnet Hemming Hatt - in sig som ’donatus’ i Eskilstuna kloster. Det innebär att han mot en avgift i form av fastigheter tillåts bo inom klostrets murar. Namnet Hatt har han tagit efter sin morfar Anund Hatt d y som tillhörde folkungaätten. Hemmings far hette Fader Svensson.
Priorn i Eskilstuna kloster, brodern Petrus Johannis, sätter sitt sigill på en handling av den 7 maj detta år. Både handlingen och sigillstampen finns bevarade.
I juni byter Ragvald Magnuson Fargalt bort delar av Näshulta prästgårdsägor. Han kan göra detta "ty han var där patronus" enligt domkapitlet, dvs. han ägde Näshulta kyrka.
Som underhäradshövding i Västerrekarne härad tjänstgör detta år Martin från Brunnsta i Torshälla socken.
Laurentius (Lars) Misener, prästvigd munk från Eskilstuna och senare prior i klostret därstädes (se år 1468), får tillstånd av påven Paulus II att återvända till sin hemstad från Ribe i Danmark där han tvångsplacerats av Dacias prior. Han återkommer till Eskilstuna i juni.
Ny häradshövding i Österrekarne mellan åren 1462-1471 är Magnus Håkansson Frille. Han utövar själv ämbetet men använder ibland en Jöns Hemmingsson från Måsta i Kloster socken som ersättare. Den 7 mars sker byte av jord mellan biskopen i Strängnäs Sigge Ulfsson och väpnaren Erik Andersson och hans hustru Katarina Andersdotter. Biskopen äger jord i Näshulta socken – gårdarna Vidökna och Visund samt delar av Gräfseboda - och en biskopsgård ligger på Barrön i Näshultasjön (byggnadsrester finns kvar). Biskopen får jord i Överselö socken; Erik med fru erhåller biskopsgården, Visund, ett halvt markland i Husaby, Hässeltorp i Husby-Byringe socken, 60 mark penningar och nio pund korn och råg (se vidare år 1464). Arvingarna efter Lars Ulfsson av Aspenäsätten och hans fru Ida (Idas brorsdotter Ermegård och hennes man Måns Bengtsson Natt och Dag) får av riksrådet rätten att återlösa gården Stora Sundby från Julita kloster för 200 mark (se år 1445 och 1509).
Detta år skänker riddaren Erengisle Nilsson av Hammerstaätten en gård i Ärla socken till klostret i Eskilstuna. Förutsättningen är att klosterbröderna för evärdliga tider läser mässor till Nils Gustafsson Båts och hans son Erik Pukes själar (se år 1434). Väpnaren Magnus Frille flyttar in på gården Gräfseboda (Haneberg) i Näshulta socken. Biskopen i Strängnäs Sigge Ulfsson avlider i juni månad.
Det jord och gårdsbyte som beslutades om den 7 mars 1462 (se det året) mellan biskopen i Strängnäs Sigge Ulfsson och väpnaren Erik Andersson och hans hustru Katarina Andersdotter blev aldrig effektuerat på grund av biskopens död (se år 1463). En ny överenskommelse träder i kraft den 18 mars och bytet genomförs. Förutom det som beslutades två år tidigare erhåller Erik med fru ytterligare 20 mark penningar "att upprätta och färda (reparera) både husen och källare med i Barrö" (se vidare år 1466).
Gustaf Ulfsson Sparre (se år 1435) omnämns i ett dokument som "Her Gödzstaff av Vaernhulta".
På sommartinget den 19 juni blir det ägoskifte som beslutades om den 18 mars 1464 (se det året och år 1462) gällande biskopsgården på Barrö i Näshulta socken lagfört.
Ingrid Larsdotter i Edby (Jäder) skänker till klostret i Eskilstuna 4 örtugland i Räfsta (också i Jäder). De inkomster klosterbröderna fick från denna jord skulle användas till inköp av vaxljus och till allmoseutdelning. Laurentius (Lars) Misener (se år 1461) väljs av bröderna i Eskilstuna till prior.
De Eskilstunamunkar som är missnöjda med den nye priorn Laurentius Misener får av den danske kung Kristian I tillstånd att, i anslutning till Köpinge sockenkyrka på Öland, grunda ett hospital för vård av öns spetälska.
En Margareta Oloffsdotter köper av priorn Laurentius Misener "then faal (sal) och traegardh, som herra Niels Kwse tilhördhe" vid klostret för fem marker. Där ämnar hon bo på sin ålderdom. Detta antyder att det förutom klostret, kyrkan, hospitalet och sjukstugan finns andra smärre byggnader på området. Ett brev daterat den 25 januari lyder som följer: "Johan Gynthersson a vapu och Jönis i Maastom (Mesta), domare i Östra rek, intyga, att år 1469 på annandag jul voro de till vittnesbörd kallade att när herr Niels Kuse, conventsbroder i Eskilstuna kloster låg på sin sotesäng, gaf han i sitt yttersta testamente till Eskilstuna kloster all den jord han atte i Mysistum (Mesta), i Kolstum (Kolsta) och i Hundstum (Hunsta - Lagersberg) i Fors socken och evar hans jordagods kunna ligga och uppspörjas, för sin själ och sina föräldrars själar, Gud till heders och S:t Johannes." Byn Husby i Husby-Rekarne säljs till Eskilstuna kloster. Johanniterna äger sedan tidigare åtskilliga hemman i socknen: Hållsta, Hässletorp, Lundby, Räffla, Rossvik, Hacksta och Tandla. Katarina Andersdotter i Barrö, änka efter Erik Andersson (se år 1462) och omgift med en Jöns Eriksson, säljer den 23 juni med dennes och sina barns, bl.a. sonen Anders Eriksson, samtycke gården Hässeltorp i Husby-Byringe socken till Eskilstuna kloster.
Gårdskäl skrivs "gorraskel". Som underhäradshövding i Västerrekarne härad tjänstgör detta år Johan Jakobsson från Hällby i Gillberga socken.
På ett kyrkligt möte i Arboga förbjuds klosterbröderna i Eskilstuna att tigga pengar och anordna penninginsamlingar vid kyrkorna runt om i landet om de inte kan visa, genom privilegiebrev, att de har rätt till detta. De fick heller inte, i tid och otid, utdela broderskapsbrev.
Gårdskäl skrivs "gorraskel". Den tidigare nämnda Hemming Pedherson Hatt - se åren 1446, 1447 och 1455 - avlider vid denna tid. Han har tillbringat de sista tjugo åren av sitt liv i klostret där han även får sin grav - i klosterkyrkan. Han var vid sin död mellan 50 och 60 år och 175 cm lång.
Ny häradshövding i Österrekarne mellan åren 1478-1493 är Anders Eriksson Ekeblad. Han bodde på Sövsta i Stenkvista socken och ägde även jord i Fors. Han utövar själv ämbetet men använder ibland en Skäring Birgersson från Rinkesta i Ärla socken som ersättare.
Riksföreståndaren Sten Sture skänker ett tidigare hospital i Kronobäck i Småland till johanniterna i Eskilstuna. Klostrets godsinnehav är ett av de största i landet. När det gäller den nya klosterkyrkan i Eskilstuna som började byggas på 1380-talet bör den vara helt färdig nu. På - och tillbyggnader bör ha skett under hela 1400-talet i takt med att donationer strömmat in till klostret. Den byggdes som sagt på platsen för den gamla romanska kyrkan och långhuset (25 x 21,5 m) var uppdelat i tre kryssvälvda skepp; det (långhuset) var säkerligen av traditionell hallkyrkotyp. Pelare har alltså funnits i kyrkan. I öster fanns ett kor (10,8 x 7,7 m) och norr om detta en sakristia. Rester av sakristians källare har återfunnits. Söder om kyrkan har en klosterlänga legat; munkarnas egentliga bostad. Denna länga kom senare att ingå i den östra slottslängan som i sinom tid uppfördes - se år 1573. Även andra till klostret hörande byggnader har legat söder om klosterkyrkan. Öster om kyrkan låg troligen klostrets ekonomibyggnader.
Gården Idö i Jäders socken säljs av Karl Knutsson Bondes arvingar till Sten Sture d.ä. Under detta årtionde är en Lars Tyske borgmästare i Torshälla. I ett dombrev omnämns en ”vattusmedja” i Torshälla ström. Det gäller en förlikning mellan biskop Cort Rogge i Strängnäs, som äger smedjan, och Bengt Fadersson Sparre på Ängsö som äger en kvarn i Torshälla.
Ny häradshövding i Västerrekarne mellan åren 1481-1505 är Peter Eriksson. Han bodde på Vargarn i Lista socken och var gift med Margareta Gervinsdotter, dotter till Kristina Andersdotter Ruska och Gervin Henriksson Tjurhuvud (se år 1440). Peter utökar sätesgården Vargarns storlek genom köp av jord detta år. Som underhäradshövding tjänstgör mellan åren 1481-1490 Magnus Nilsson i Bånkesta.
1482
Riddaren Svarte Åge Jönsson vittnar på Telgetinget inför lagman Gustav Karlsson att Torshällakvarnen, som skänkts till Eskilstuna kloster av Kung Karl Knutssons föräldrar, skall tilldömas klostret (klostret S:a Clara i Stockholm påstår sig också ha rätt till kvarnen).
Den 25 januari gifter sig på Vargarn Märta Petersdotter, dotter till Peter Eriksson och Margareta Gervinsdotter, med väpnaren, häradshövdingen (över Åkerbo härad) och fogden (åt Sten Sture d.ä.) Peder Jonsson Knagh. Sten Sture är en av bröllopsgästerna.
I ett brev från den 16 april detta år utber sig priorn för Johanniterklostret, Laurentius Mizener, om den helige faderns "stadfästelse å den vattenledning" som han, på den östra sidan, "gjort vid Tunafors för kvarnar, fisken och smedjor". Troligen ersattes de gamla skvaltkvarnarna med hjuldrivna sådana. Priorn klagar också hos påven över att biskop Kort Rogge i Strängnäs krävt att de böter som klostrets landbor erlägger skall tillfalla honom. Kort Rogge hade också våldgästat klostret och skadat dess fisken, smedjor och kvarnar. Biskopens åtgärder är inte endast destruktiva; han låter även bygga en vattensmedja i fallen vid Torshälla.
1486
Borgmästare i Torshälla är detta år Larens Matthisson och Larens Tyske. Fram till år 1657 har staden två borgmästare. Se detta år. En hammarsmedja uppförs vid Torshällaån (på samma plats där Holmens Bruk senare kom att ligga). Allt enligt ett dokument utfärdat detta år.
Missale Strengnensi, tryckt detta år, meddelar oss att man den 6 och 13 oktober ordnar fester till den helige Eskils ära. Detta sker endast i Strängnäs. I Eskilstuna och på andra håll i Sverige firar man honom den 11 och 12 juni.
Johan Gervinsson, son till Kristina Andersdotter Ruska och Gervin Henriksson Tjurhuvud (se år 1440), kyrkoherde och kanik, avlider detta år i Warnemünde i Tyskland. Samma år avlider hans systerson, Märta Petersdotter (se år 1484), gift med väpnaren Peder Jonsson Knagh.
I orginaldokument från detta år heter det "i ekeby". På ett vinterting i Tumbo detta år tilldömer Västerrekarnes häradshövding Peter Eriksson johanniterbröderna i Eskilstuna rätten till fiskevattnet vid Husholmen. En Ragvald i "Skylastorm" och hans hustru Ingrid har tidigare klagat över att munkarna förbjudit dem att fiska därstädes. Häradshövdingen dömer alltså i klosterbrödernas favör. I en urkund från ärkebiskopen i Uppsala, Jakob, ges följande upplysning åt "…alla och envar, såväl klerker som lekmän, inom hans stift, vilka indrevo, samlade eller erlade S:t Johannes penning…(som) tillerkänts johanniterna i Eskilstuna för evärdlig tid". Bl. a. Älvkarleby församling förbinder sig, från och med detta år, att betala denna skatt. I gengäld får de ett avlatsbrev.
I en jordebok från detta årtionde som uppräknar johanniterklostrets egendomar i Rekarne finns omnämnda följande gårdar: Fors, Blixtorp, Nybble, Fårkätte, Lundby, Svallinge, Hagby, Hunsta (Lagersberg), Mesta, Skjulsta, Faskunge, Kälby, Vilsta (prästboställe för Fors kyrkas präst), Karlaby, Snopptorp, Molendinarij (betyder mjölnaren vid kvarnen - antagligen vid Tunafors) och Merdesta (som låg på Vilsta ägor). Alla dessa gårdar står under Fors kyrkas pastorat. Under Eskilstuna socken (det senare Kloster) lyder följande gårdar: Hunsala, Vallby (Valby), Årby, Gårdskäl (skrivs "gorraskel" i jordeboken), Skiftinge, Sahl, Helgesta, Gultbrunn (skrivs "gultabrun" i jordeboken), Slagsta, Ersta, Djursta, Kvinnersta, Ånsöga (skrivs "odensö" i jordeboken) , Grönsta, Svista, Hugelsta och Gredby. Fiholm i Jäders socken tillhör troligen Johannitbröderna i Eskilstuna. Sundby kyrka blir vid den här tiden annexkyrka till Kjula där kyrkoherden heter Birger. Han är troligen även prost i Rekarne. Påven Innocentius VIII förnyar johanniternas privilegier detta år.
Den 3/11 heter det om Ånsöga i ett brev: "een gaardh j Aadhensöö j Eskilstuna klosterssokn". Klosterbröderna i Eskilstuna sänder en skrift till påven Innocentius VIII och klagar över att de två stiften, Åbo och Skara, inte vill betala den skatt på en ½ penning som de sedan gammalt äger rätt att indriva. Denna rättighet skall de ha fått av Olof Skötkonung men han avled redan på 1020-talet så denna uppgift kan inte vara riktig eftersom Eskilstuna kloster grundades först mellan åren 1167 och 1185. Påven Clemens VI bekräftade dock privilegiet år 1349 (se detta år). Johanniterna klagar även över biskop Kort Rogge i Strängnäs (se år 1485). Han vägrar att återinviga Eskilstuna klosters kyrka, som tydligen blodbesudlats, och förbjudit stiftets präster att ge de heliga sakramenten till klostrets landbor och andra som på något sätt har kontakter med johanniterna.
I orginaldokument från detta år heter det "i Ekeby". Den 16 mars skriver Kort Rogge, biskop i Strängnäs, till kyrkoherden Andreas i Stenkvista och befaller honom att se till att alla kyrkor i Rekarne förkunnar bannlysning (två gånger) över Eskilstuna klosters landbor därför att de underlåtit att betala tionde till stiftet. Skrivelsen skulle sedan gå vidare till bl.a. prästen Birger i Kjula som skulle se till att påbudet efterlevdes i Österrekarne härad. Johanniterna ägde vid den här tiden nio gårdar i Ärla och nio i Stenkvista (en i Kolunda, Stenkvista kyrkby, Balsta, Frölunda och Torsberga; två i Hällberga och två i Kumla). I Sundby socken ägde klosterbröderna jord i Lövgård, Sundby (tre markland, ett örtugland och två penningland), Undre Åsen och Vreta.
I en skattelängd från detta årtionde omnämns tretton skattelagda borgargårdar längs nuvarande Köpmangatan, bl.a. "smidesgården", "Jöns gård", "Peder Skräddares gård" osv. Under 1400-talet har Ärla kyrka fått i gåva en monstrans av förgylld koppar av en Katarina Gilkinsdotter; två vapenbilder från den här tiden finns också kvar. Detta år skriver alla biskopar i Sverige, under ledning av Kort Rogge i Strängnäs, till påven Alexander VI och beklagar sig över Johanniternas i Eskilstuna privilegier. Man vill att påven skall begränsa dessa därför att de gör det möjligt för johanniterna att undandra sig Strängnäs stifts jurisdiktion. Kort Rogge vill få fullmakt att avsätta klosterpriorn och komma till rätta med de, som han menar, stora missförhållanden som för närvarande råder bland bröderna i klostret. Påven ger ärkebiskopen i Uppsala i uppdrag att utreda saken. Denne sänder tre Västeråsprelater till Eskilstuna kloster och dessa finner att anklagelserna i stort sätt överensstämmer med verkligheten. Ärkebiskopen börjar att medla mellan de stridande parterna (se år 1495). Även från Danmark kommer klagoskrifter om förhållandena i Eskilstuna. Man menar att priorn Laurentius Misener är en dålig ledare. Han avsätts också mycket riktigt av sina klosterbröder. Ny prior blir en Olaus.
I orginaldokument från detta år heter det "i ekeby". Husby Byringe omnämns detta år i ett dokument som berör gårdsbyte.
Den 28 april sker en förlikning mellan Eskilstuna kloster och biskop Kort Rogge (se år 1493); den senare går segrande ur striden. Johanniterna har dock stöd av riksföreståndaren Sten Sture. Av honom erhåller de Eskilstunamunkar som är stationerade i Stockholm en ny tomt nere vid Kogghamn i Gamla stan. Där börjar de uppföra en kyrka till Johannes Döparens ära. Ätten Fargalt står som ägare till godset Hedensö i Näshulta. Som underhäradshövding i Västerrekarne härad tjänstgör detta år Peter Påvelsson.
1496
Den Helige Nikolaus Gilles i Torshälla författar detta dokument den 14 april: ”S. Nicilai Gilles i Thorserja Ålderman och Gilles bröder förplikta sig att gifva 1 örtug af den Biskopsbordsens tompt i Strengnäs, som Biskop Cort dem uplåtit att bruka. För alla the thetta breff kan förekomma, kännes iacb Siudb Matsson Allerman af meeniga Gilbrödhre i Sanct Nicolai Gilde i Torsergia, att vij hafvom nu sva taladt och öfverens vordet med verdugom Fadher i Gudh Herre Biscop Corth i Strengenes paa Gillesens vägna, att han hafver undt Gillet ena tompt, belägen funnen före kirkegarden tvert öfver gatuna, som Biscopsbordet tillhörer, medh sua förordh, att vij beplichtom oss och alla vora efterkommande Gilles brödher i förr rörda Sancti Nicolai Gille medh thetta vart breff, att giffa arliga för:da verdugom Fadher och hans epterkommande Biscopom i Strennes till evig tijdb, tomptöre en örtug af forskkkrifna tompt. Thess till mera visso och högre förvarning, lata vij hängia vort Gilles Insigle för thetta hreff, som gifvit och skrifvit är i Torsergia…”. Kyrkoherde i Torshälla: Knut Link.
Som häradshövding i Österrekarne härad omtalas en Lars Fadersson Fargalt.
Ingeborg Ragvaldsdotter av Välingeätten, änka efter Erik Ragvaldsson (se år 1419), gifter om sig med häradsdomaren i Hölebo härad, Skering Larsson Lilja (se år 1500). De bor på Hedensö som Ingeborg fått i morgongåva av sin första man.
Copyright © 2010 Per-Erik Melander
All Rights Reserved