av Per-Erik Melander
Fogde på kungsgården Eskilstuna slott är Anders Bröms. I ett brev från hertig Karl till honom heter det "stadens borgare". Eskilstuna skulle alltså ha varit stad redan nu. Han säger sig också vilja anlägga ett verkligt hantverkarsamhälle här med ett omfattande manufaktursmide beläget vid fallen i Tunafors. Det är framförallt spik men även "musköter" som skall tillverkas där. Under detta århundrade byggs sakristia, vapenhus, kor och gravkor (till Sparreätten) vid Öja kyrka (som utvidgats under 1200- och 1300-talen). Kyrkan är uppdelad i fyra valvkvadrater. Jäders kyrka förlängs österut och får ett nytt kor; under detta är det Oxenstiernska gravkoret placerat. Borgmästare i Torshälla detta år och nästa: Sven Jacobsson och Per Erichsson. Hyndevads två hemman blir frälsegods då Jöran Caesson byter till sig dem av kronan. Stenkvista hade 1554 7 skattehemman, i år endast 2. Nytt torp i Stenkvista: Asplund (Äspelund). En husman Tomas ”Kyrkobyggare” bor i Stenkvista, liksom en rörsmed.
1601
Ett vantmakeri inrättas vid Hyndevads övre vattenfall (Tyskhyndevad) av Hans Leffler från Antwerpen. Kläde för krigsfolk tillverkas. Frälsejorden i Stenkvista: 7 ½ mantal (och 3 ännu inte mantalssatta torp). Skatte- och kronojord i samma socken: 2 mantal respektive 13 ¾. Den jord Gustav Vasa berövat Stenkvista prästgård under reformationen ersätts detta år med tio tunnor spannmål. Hovmarskalk Hans von Masenbach, som äger jord i Torsberga by i Stenkvista, är närvarande i Kjula tingstuga, då Lasse Persson i Torsberga fälls till 40 markers böter för att ha skjutit en älg.
Snickare, glasmästare och smeder arbetar på slottsbygget. En arbetsordning upprättas av Karl IX för spiksmederna som bedriver manufaktursmide vid fallen i Tunafors, även kallad faktoristaden Tunafors. Borgmästare i Torshälla är Per Ersson och Erik Ersson. En gravtavla (epitaf) sätts upp i Torshälla kyrka till minne av rådman Olov Svensson Norman. Kjula kyrka får en kyrkklocka.
Kyrkoherde i Eskilstuna (Fors kyrka) är från detta år Siggo Christophori Bure. Han var tidigare kyrkoherde Stenkvista (fram till detta år). Sven guldsmed omnämns som en av staden Torshällas åkermän i en tiondelängd från detta år. Borgmästare i Torshälla är Per Erichsson och Richard Woldt.
Hans Kantenitz, konstsnickare, arbetar från och med detta år och mer än tjugo år framåt i tiden med slottsbygget i Eskilstuna. Borgmästare i Torshälla är Erik Ersson och Richard Woldt. Carl IX befaller en Thomas Mattsson att förbereda anläggningen av en hantverksstad i Eskilstuna som får namnet Tunafors stad. Den nya staden (grundad detta år) omfattar hela området väster och söder om ån (nuvarande centrum fram till Tullgatan, dessutom Nyfors fram till Brunnsbacken). Det är det tidigare hemmanet Fårkätte, Fårkätteholmen (Strömsholmen), torpen Blixtorp och Nibble, tidigare tillhörigt Johanniterklostret, som kungen upplåter. Även andra områden runt dagens Eskilstuna kom att ingå i Tunafors stad. Odensalagärdet, Kvarngärdet fram till Snopptorp, delar av Gamla staden. Några torp uppläts som försörjning till hantverkarna i staden: Grimtorp (Grindstugan), Bryggartorp, Söderängstorpet, Ärsta kantorp, Trumslagartorp, Silvergruvetorp (Vintertorp). Carl IX tillsätter en hillebardsmed och slussbyggmästare (för slussarna i Carl IX:s kanal) som faktor över Eskilstunasmederna – Jöns Påfvelsson. Han driver smedjan (för vapentillverkning) vid Skogstorp. Carl IX anlägger även ett faktori i Tunafors (för tillverkning av vapen). Rustmästare Silvester Silvestersson kommer till Eskilstuna (Tunafors stad) för att se hur många bössor som har tillverkats. Torshälla beviljas den 20 mars rätten att få sända egna skepp med alla slags varor till främmande hamnar (den s.k. Stapel-lagen).
På Snopptorps gård bor vid denna tid en vapensmed vid namn Erik Rörsmed. Vid den
s k Spiksmedsströmmen (som låg 300 m uppströms från bron vid Tunafors - vid det gamla vadstället) är en spiksmed Måns Jönsson verksam. Borgmästare i Torshälla är Per Ersson och Richard Woldt. Hemmanet Hallspånga (tidigare byn Hallspånga, ursprunget till Torshälla, som låg vid nuvarande Östra torget) doneras till Torshälla stad. Söder om nuvarande Strömsholmen byggs en kanal (genom den befintliga Lillån – en ny holme uppstår vid tillfället) som ingår i Carl IX:s stora projekt att göra Eskilstunaån farbar från Hjälmaren till Mälaren (se år 1610). På den nya holmen byggs i sinom tid gevärsfaktoriet. Kungen besöker Eskilstuna slott detta år, den 3 juli. Han sammankallar vapensmederna och ställer följande krav: Tre smeder skall tillverka muskötpipor (minst sex i veckan), en smed karbinpipor (minst sex i veckan); tre låssmeder, en borrare och en slipare skall göra snappelås. Man får fria verkstäder, material och betalning. Tunafors stad levererar detta år stångjärn till skeppsbyggning i Nyköping, spik till Stockholm, Nyköping och Kalmar. Dessutom bössor och värjor. Duvtorp i Stenkvista socken omnämns som Duffuetorp.
1606
Från och med detta år finns väverier på Eskilstuna hus. Man väver både guld och silver. Ute i staden som så sakteliga börjar ta form förfärdigas, förutom vapen, spikar och trådar, även kläder. Dessutom produceras svärd, stormhattar och svärdsfästen. En ruddamm grävs vid nuvarande Ruddammsgatan. Borgmästare i Torshälla är Per Ersson och Oloff Mattzon. Biby gård i Gillberga socken får en ny renässansspis installerad i matsalen. På den står: ”Hwar och en se wäl til om eldh och liuss Gud alzmechtig bevare gardh och huss 1606 G S F K H”.
Kyrkoherden i Torshälla, Ericus Nicolai Angermannus, avlider i oktober. I Tunafors stad bygger Kronan en stor hammarsmedja och en klingsmedja. Dessa står färdiga detta år. Mästarna i dessa smedjor har skattefrihet och fria verkstäder. Dessutom tomter, åker och äng för matförsörjning. Lärlingarna är befriade från krigstjänst.
1608
Tegel bränns på slottet vid dess eget tegelbruk och 6 murmästare arbetar detta år med den södra längan som vätter mot trädgården. Man bygger även på en slottskyrka. Fogden Christiern Hvass får nämligen order av Karl IX att se till att den till påföljande år blir täckt, välvd och erhåller tak. Hvass blir även tillsynsman för vapensmederna i staden. Av 23 vapensmedmästare i Tunafors stad (även omnämnd som Eskilstuna faktori) är en klingsmed (tillverkare av svärd), åtta är rörsmeder, sex låssmeder, fyra slipare och fyra är lådmakare. En kolare finns också. Man levererar 292 musköter och karbiner men endast 68 s.k. ”Rappers svärdsklingor” till rustkammaren. Fem polska krigsfångar arbetar vid faktoriet. En bro (Ladugårdsbron) byggs mellan Gamla staden och ”Nyestadh” (Nystaden, området kring dagens Smörpark). Bron är en föregångare till dagens Rådhusbro. I Nystaden finns kansliet och räkenskapskammaren. Borgmästare i Torshälla är Olof Persson och Jacob Siwerdsson. Kyrkoherde i samma stad: Laurentius Birgeri.
Lorens Larsson blir ny byggmästare vid Eskilstuna slott. Man gör ändringar i den östra längan. Karl IX besöker Eskilstuna på sin Eriksgata. I ett brev daterat den 17 februari nämner Karl IX en gård i "Ryxsta" - Röksta i Klosters socken - om tre öresland. Till denna gård hör även ett öresland i Ånsöga. Faktoriet i Eskilstuna tillverkar musköter, fågelrör, hillebarder, klingor, pistoler och karbiner detta år. Smederna klagar över för höga priser på råvaror. Detta leder till att en taxa fastställs för både råvaror och färdiga produkter. Borgmästare i Torshälla är Per Ersson och Olof Persson. De innehar ämbetet till 1613. En sluss vid Rosenfors står klar i Karl IX:s kanal. Stavträ, Våmtorp, Asplund, Skirfall och Torrsäter i Stenkvista socken omnämns som staffträ, Wåmbann, Espelund, skirefall och Torssätter. Lövnäs är en gård i Stenkvista socken som omnämns för första gången detta år.
En gravsten påträffas i slottsträdgårdens jord (se år 1338). Den hamnar i Fors kyrka. Kyrkoherden där, Christoffer Siggesson, använder den som gravsten över sina föräldrar. Han ristar in en ny minnesskrift över den gamla. Eskilstuna kanal mellan Hjälmaren och Mälaren står färdig. Kanalen är flera kilometer lång, har en nivåskillnad på 21 meter mellan de båda sjöarna och innehåller 16 slussar, några vid Hyndevad. Ärla kyrkas utbyggnad avslutas detta år (det inleddes troligen år 1560, se detta år). Staden får sitt första gästgiveri, den 19 februari, enligt en fullmakt utfärdad av Carl IX. Gästgivaren skall ha rätt att sälja främmande drycker, härbärgera vägfarande och tillhandahålla bl.a. mat och öl. En bryggare, Gilius Bryggare, nämns i ett kungligt brev. Herman Granskou blir ny tillsynsman, eller faktor, över smederna och alla övriga hantverkare i staden. Hans företrädare var Christiern Hvass. Torshälla har en befolkning på ca 371 personer.
Vid Karl IX:s död övergår hans hertigdöme med Eskilstuna slott till hans yngste son Karl Philip. Skattetorpet Övlingeby som sedermera köps av kyrkoherden i Tumbo, Lars Benedicti, bebos fram till detta år av socknens kaplaner, bl a Benedictis egen bror Nils som äger torpet vid den här tiden och dennes efterträdare som hjälppräst och kaplan, Nils Fax. Enligt ett privilegiebrev utfärdat den 14 juni får Torshälla stad uppföra sågkvarnar. Nya torp i Stenkvista: Lövnäs, Stavträ, Stensäter (Stennsetter)/Snickartorp.
1612
Torshälla kyrka får en spetsig tornspira (102 m hög), uppförd av Per Tornresare. Klockstapeln på klockberget rivs. Hammarby kyrka får en liten flatbottnad pulpet, målad av mäster Olof. Den ställs i koret och används som predikstol.
1613
Borgmästare i Torshälla är Henrik Böök d.ä. och Olof Persson. De innehar ämbetet till 1615. Axel Oxenstiernas mor fru Barbro befinner sig i Torshälla för att bevista marknaden där. Under tiden hon befinner sig i staden insjuknar hon. Dock inget allvarligt. Carl Carlsson Gyllenhielm, som suttit i fängelse i Polen sedan 1601, blir fri detta år. Nytt torp i Stenkvista: Grinda. Rinkesta byggs detta år.
1614
Den 15 mars tas Älvsborgs lösen upp i Torshälla. De skattskyldiga är (enligt stadens mantalslängd) mannen och hustrun i de registrerade 93 hjonelagen (äktenskapen). Dessutom 23 drängar, 6 änkor, 24 pigor och 3 huskvinnor. Sammanlagt 242 beskattningsbara personer. Tillsammans med de icke beskattningsbara personerna bör staden ha mellan 350 och 400 innevånare vid denna tid. Även i Eskilstuna tas Älvsborgs lösen upp. Detta administreras av (för smederna och hantverkarna i staden) tillsynsman (faktor) Herman Granskou. Skatten tog upp fram till år 1620.
Hindrich Böök d. ä., silversmed i Torshälla, omnämns i en mantalsförteckning. Han är dessutom borgmästare tillsammans med Olof Persson. De båda avgår dock innevarande år. Kaplan i Gillberga är en Matts Tomasson, på latin Matthias Thomae. Han prästvigdes i Strängnäs den 7 november 1613 och kom kanske redan då till Gillberga. Jören van der Heijde avlider. Han var holländare, anställd av Karl IX för att tillverka guldväverier. Dessa skulle pryda stenmurarna i Eskilstuna slotts salar. Nytt torp i Stenkvista: Stentorp. Carl Carlsson Gyllenhielm blir friherre.
1616
1617
1618
Nytt torp i Stenkvista: Kälbrotorp.
1619
Hertig Karl Filip grundar den 5 april en skola i Torshälla. Förste rektor för skolan: Israel Grubbe. Idén till skolan kommer från Torshällas kyrkoherde Laurentius Birgeri. Tidigare under året framförde han sina tankar i ett brev till hertigen.
Vilsta blir länsmansgård. Vid denna tid står den fjärde längan på Eskilstuna slott färdig, åt söder, den förnämsta med hörntorn och rik utsmyckning. Arkitekten bakom denna del av slottet är holländaren Kasper van Panten som arbetar i Eskilstuna detta och nästföljande år. Slottet får även en inre borggård. Slottet är ännu inte helt färdigbyggt och innehavaren, Karl IX:s son Karl Philip, vill skynda på det hela och få det klart. Bygget blir också slutfört inom de närmaste åren. Slottet - en fyrkantig anläggning kring en stor borggård - låg där Slottsskolan nu ligger, var 90 meter långt och 79 meter brett. Husdjupet var 12 m. Genom en öppning åt väster - mot ån - kom man in på borggården, som mätte 50 m i fyrkant. En slottsträdgård bredde ut sig nedanför den södra och östra fasaden. Trädgården hade en storlek av 250 meter på längden och 150 meter på bredden. Väster om slottet låg humlegården och en förborg med bl a stall. Två spannmålsbodar hörde också till slottet. Vid forsarna i Tunafors, där manufaktursmidet är beläget, bor ungefär 200 à 250 personer. Platsen benämns Tunafors Stad. Under detta decennium blir Henrik Lohe, köpman från Ostfriesland, delägare i Tunafors järnbruk. Innevånarantalet i Rekarne: Fors 164, Eskilstuna 57, Kloster 400, Torshälla 371, Barva 205, Jäder 746, Kjula 503, Hammarby 119, Sundby 178, Vallby 270, Torshälla landsf. 297, Tumbo 367, Råby-Rekarne 75, Gillberga 308, Lista 189, Öja 297, Västermo 210, Näshulta 335, Husby-Rekarne 438, Stenkvista 275, Ärla 340. På landet bor 5716 personer, i städerna 428 st. Innevånare per kvadratkilometer i Rekarne: 5,6. Ny kyrkoherde i Stenkvista: Andreas Joannis.
Konstsnickaren Hans Kantenitz arbetar ännu med dörrar med inläggningar avsedda för Eskilstuna slott. Karl Philip skriver ett brev till husfrun på Hjälmarsnäs och ber henne sända kalksten "till vår förehavandes bygnings fullbordan wid Eskilstuna huus".
Karl Philip avlider och hans moder, änkedrottning Kristina, tar hand om förvaltningen av Eskilstuna slott. Den tidigare kaplanen i Härad, Petrus Pauli, blir kyrkoherde i Husby Rekarne. Eklångens gård blir frälsegård under Rinkesta säteri.
1623
Kronan utarrenderar Rekarne härader till Thomas Blommaert och Lorenz van der Plaats. De ämnar bedriva bruksdrift vid Tunafors eftersom i arrendet ingår vattenverket därstädes. Lorenz van der Plaats är Gustaf II Adolfs porträttmålare, han kommer från Holland liksom Blommaert. De har med sig Lorenz svärson Henrik Lohe (Tunafors bruks förste ägare). Brist på kapital gör att projektet måste överges. Allmogen får tillsägelse att sätta upp plank och staket kring Torshälla och Tunafors städer. Allt enligt ett påbud från föregående år att rikets städer skall förses med tullstaket för att driva in lanttullavgiften (lilltullen) av bönderna. Fördelningen av boskap i Rekarne: 32 % hästar, 50 % nöt, 7 % får, 1 % getter och 10 % svin. Stenkvistaborna skattar för följande förmögenheter: Hästar 127, nötkreatur 330, får 264, getter 45, svin 149 och utsäde 144 ¾. Skomakaren Erik i socknen skattar för en fåle, en ko, en kviga, ett gammalt och ett ungt får. Inhyseshjonet hustru Kerstin i Torsberga skattar för en ko och en kviga. Ny kyrkoherde i Jäder (fram till 1642): Matthias Georgii Ilsbodinus.
Daniel Hansson Leffler, son till Hans Leffler, driver en av stångjärnssmedjorna vid Rosenholm. Han arrenderar dessutom Eskilstuna kungsladugård efter sin far. Änkan efter riksrådet Gustav Oxenstierna, en gång ägare till Fiholm i Jäder, Barbro Axelsdotter Bielke, avlider.
1625
Änkedrottning Kristina avlider och Eskilstuna ställs under ståthållarskap. Hertigdömet som Karl IX en gång innehaft, omfattande Värmland, nästan hela Södermanland, Närke samt delar av Västmanland och Västergötland, uppgår i det svenska riket. Detta år flyttas all vapentillverkning till de fyra städerna Stockholm, Arboga, Nyköping och Jönköping. Detta innebär att all vapentillverkning i Eskilstuna upphör. Henrik Lohe och Thomas Blommaert skaffar sig en ny kompanjon istället för Lohes svärfar Lorenz van der Plaats (se år 1623). Dessutom sägs arrendet av Rekarne upp. Den nye kompanjonens namn är Gilian Seneschael. De tre bedriver stångjärnssmide i staden. Åkerlotter som tillhör Kvarnen i Torshälla befrias från skatter till Kronan, allt enligt ett Kungl. brev av den 28 maj (se även år 1627). I Stenkvista omkommer Jakob Sigfridssons dotter genom olyckshändelse. Jakob röjer och bränner buskar, en liten brand uppstår, han hämtar ett ämbar med vatten, snubblar och ramlar över sin dotter. Hon har en kniv i sin hand och får den i bröstet. Jakob märker inget, flickan rusar in till sin mor och dör i hennes armar. Tack vare kyrkoherde Andreas Joannis får han endast plikta till kyrkan för sitt dåd.
1626
Borgmästare i Torshälla: Nils Andersson. Enligt ett privilegiebrev utfärdat den 7 juli får Torshälla stad uppföra ett våghus. Enligt en boskapslängd är arealavkastningen från Mälarslätten (Hammarby, Jäder, Sundby, Tumbo, Vallby) 6,2 tunnor spannmål per tunnland; från Mellersta Rekarne (Barva, Fors, Gillberga, Kjula, Lista, Råby-Rekarne, Stenkvista, Torshälla, Tunafors by, Västermo, Öja) 6,2 tunnor spannmål per tunnland; från Mälarmården (Husby, Näshulta, Ärla) 6,4 tunnor spannmål per tunnland. Fördelningen av boskap i Rekarne: 28 % hästar, 55 % nöt, 8 % får, 2 % getter och 7 % svin. Stenkvistaborna skattar för följande förmögenheter: Hästar 108, nötkreatur 271, får 383, getter 91, svin 151 och utsäde 133 ¾. En målning av Axel Oxenstierna utförs detta år av J. H. Elbfas eller hans skola. Oxenstierna är 43 år gammal vid tiden för målningen. Den hänger i Jäders kyrkas sakristia.
1627
Myntmästaren i Avesta Marcus Kock övertar schniderverket i Torshälla som han bygger om. Vapensmedjan i Skogstorp övergår från Hindrich Brewitz till Carl Wittsholz, handelsman i Stockholm. Enligt ett privilegiebrev utfärdat den 12 februari får Torshälla stad tillgång till fritt timmer och vedhygge på Råby Hed. Åkerlotter som tillhör Kvarnen i Torshälla befrias från skatter till Kronan, allt enligt ett Kungl. brev av den 18 april (se även år 1625).
Den 29 april anslås Eskilstuna, Gripsholm, Strängnäs, Mariefred, Tynnelsö och Räfsnäs som morgongåva till Gustav II Adolfs gemål Maria Eleonora. Eskilstuna (Tunafors stad) hade detta år 42 hushåll med 125 skattskyldiga personer. Det gör en total befolkning på ca 250 st. Stadsborna ägde sammanlagt 26 hästar, 6 fålar, 5 oxar, 7 stutar, 21 kvigor, 86 får och 81 svin. Hindrich Böök d. ä. förekommer i en "boskapslängd" från detta år. Han är silversmed i Torshälla och äger enligt längden 2 hästar, 3 kor och 14 svin. Torshällas hela befolkning äger tillsammans 379 hästar, 144 oxar, 15 tjurar, 344 kor, 500 ungdjur, 1193 får, 111 getter och 541 svin. Matthias Thomae, tidigare kaplan i Gillberga, numera vice pastor, är enligt boskapslängderna från åren 1628 - 1631 skriven på Väsby i Lista socken. Gustav II Adolf skriver den 21 mars kontrakt med Kunsterijk M. Hybert Gilliesson om uppförande av en kronokvarn om 10 par stenar i Torshälla ström. Gilliesson medverkar även vid byggandet av schniderverket (se år 1627) på andra sidan ån; dessutom arrenderar han själv kvarndriften av kronan. Stenkvistaborna skattar för följande förmögenheter: Hästar 125, nötkreatur 452, får 477, getter 126 (från 12 gårdar), svin 177 och utsäde 178 ½.
Zakarias Pauli på Vingsla i Lista socken önskar se Matthias Thomae som pastor i Gillberga. Domkapitlet i Strängnäs väljer dock i stället kyrkoherden i Husby Rekarne, Petrus Pauli. Matthias lämnar Gillberga och blir i stället predikant vid ett kavalleriregemente. Bygget av Hjälmare kanal påbörjas. Hans Leffler avlider. Han hade byggt Hyndevads och Tunafors kvarnar, vilka hans änka fick ärva och besitta till sin död. Pastor och prost i Torshälla: Ericus Kolmodinus (vars brorson, Israel Kolmodin, skrev ”Den blomstertid nu kommer”). Carl Carlsson Gyllenhielm och hans maka Kristina Ribbing upprättar ett gåvobrev om inrättandet av en skola i Sundbyholm, den senare Gyllenhielmska skolan. Hjälmare kanal börjar byggas. De båda Hällbergabönderna Olof Olofsson och Olof Andersson står inför rätta. Den förre har förtalat den senares hustru, men han tar tillbaka anklagelsen. Lindholm, Barvas storgård, omnämns för första gången detta år.
Detta års boskapslängd har underskrivits av Matthias Thomae. Den gamle kyrkoherden i Gillberga, Wilhelmus Erici, Matthias svärfar, har dött och hans svärson förordnas att handha själavården i socknen tills ny kyrkoherde har tillsatts. Matthias köper detta år den södra gården i Berga by i Lista socken men släktingar till säljaren vill att köpet skall gå tillbaka. Den 24 november dömer Västerrekarne häradsrätt att släktingarna före nästkommande kyndelsmässa skall återbetala den summa som Matthias utgett för gården. Kvarnen i Torshälla uppförs på kunglig befallning (Gustav II Adolf) av arkitekten Hubert Gilliusson de Besche. I ett av sina besvär till riksdagen klagar Öster- och Västerrekarnes krono- och frälsebönder över skyldigheten att leverera ved till Tunafors järnbruk . Kronobönderna ska leverera ved till ett värde av 9 ”mark Peninghar” och frälsebönderna hälften så mycket. En av flyglarna på gården Eka i Lista socken byggs detta år. Ägare till gården är Svante Ribbing. Ryttmästare Knut Drake i Stenkvista, gift med en dotter till Hans von Masenbach (se år 1601), klagar inför rätta att Jesper Andersson Cruus (se år 1647) på eget bevåg fastställt gränsen mellan deras respektive ägor i Kumla och Torsberga byar.
Snopptorp blir den 2 april ett frälsetorp. Claes Wittholt övertar gården från kronan. Av ett brev skrivet av drottning Maria Eleonora på Fogdö prästgård och daterat den 1 februari detta år framgår att ett kaplansboställe skall eller har inrättats på Tumboås invid Tumbo kyrka på uppmaning av kyrkoherden i Tumbo, Lars Benedicti. Det är en liten s k enkelstuga med kök, kammare och förstuga som skall nyttjas som bostad åt socknens kaplan (som är en hjälppräst). Huset står fortfarande kvar, belägen utmed landsvägen omedelbart söder om kyrkan. Den påbyggdes under 1700- och 1800-talet. Vid Västerrekarnes januariting utbjuds Matthias Thomaes gård i Berga by till försäljning. Senare på året säljer Matthias tillbaka gården till den ursprunglige ägarens släktingar. Han köper i stället en gård i Röksta i Klosters socken - den omfattar tre öresland i Röksta och ett dito i Ånsöga. Den Gyllenhjelmska skolan invigs nära Sundby kyrka och undervisningen kommer igång.
1632
1633
En laga rannsakning hålls i Eskilstuna. Tre kronobönder från Balsta by i Stenkvista socken klagar inför rätten ”att de hade ringa åker och en myckenhet äng, som var så sank, att de måste flotta och bära höet till fast mark”. De vill ha sina avgifter sänkta annars skulle de vara tvungna att överge sina hemman.
Olof och Lars omnämns som ägare av Hunsta - Lagersberg. Matthias Thomae erhåller i januari tre tunnor spannmål av Maria Eleonora. I landsböckerna från och med detta år till och med år 1657 (se det året) kallas Eskilstuna för Tunafors stad. Bygget av den nya kvarnen vid Torshälla ström (se år 1628) inkräktar på en tomt ägd av Sparrarna på Rossvik. En process följer.
Hindrich Böök d ä, silversmed och borgmästare i Torshälla, omnämns i en skattelista. Han är enligt denna gift, har tre drängar och tre pigor. Daniel Leffler avlider. Hans änka Åleta övertar driften av smedjan (med två smeder) vid Rosenholmfallen. Daniels bror Simon Leffler brukar en smedja (också två smeder) i Hyndevad. Henrik Lohe äger två stångjärnshammare vid Tunafors. Christopher Nitach brukar den hammarsmedja som ligger på den norra stranden av Eskilstunaån vid Skogstorp. En bit längre ned på stranden (mot Eskilstuna) har han en osmundssmedja. På holmen, som ligger mitt i strömmen, har Fredrich Wodesi (Wodhes) en hammarsmedja. Thomas Blommaert äger en hammare med två hammarsmeder och en vallonsk kolare. Kyrkoherden Christopher äger en knipphammarsmedja med en hammarsmed. Frälsejorden i Stenkvista: 13 ½ mantal. Dessutom 6 frälsetorp i socknen. Skatte- och kronojord i samma socken: 1 mantal respektive 13 ¼ samt 2 torp. Nya torp (enligt jordeboken) i Stenkvista socken: Berggölet, Bjursäter (Biorsetter på Hellbergh)/Kopptorp, Holm, Kvarntorp, Kämtorp (Kembetorp), Stenhammar, Svilunda (Swinlunda), Talltorp, Ulfshagen och Västeräng. En kraftig storm denna höst raserar Jäder kyrkas tornspira.
På Hunstas ägor - det senare Lagersberg - ligger ett antal torp och backstugor. De blir den 17 oktober utdömda därför att de anses göra intrång på Hunstas ägor. Se år 1666. Hindrich Böök d ä dör detta år. Han efterlämnar hustru - Maria Eriksdotter (hon var tidigare gift med kykoherden i Torshälla, Ericus Nicolai Angermannus), en son och fyra döttrar. Den 18 december beviljas Matthias Thomae skattefrihet för sin gård i Röksta efter att ha författat ett antal böneskrifter till Maria Eleonora. Den skall gälla under drottningens livstid och så länge hon innehar länet. Borgmästare i Torshälla är Peder Hansson och Peder Bengtsson. De innehar ämbetet till 1638. En gravtavla (epitaf) sätts upp i Torshälla kyrka till minne av rådman Borgmästare Böökr. Stapelstadsrättigheten för Torshälla (se år 1604) dras in. Dock inrättas en sjötull och ett våghus i staden.
1637
En hammarsmedsordning utkommer detta år. Hammarsmederna bildar ett skrå med en ålderman i spetsen.
Den 8 maj författar biskopen i Strängnäs, Laurentius Wallius, ett brev i vilket han föreslår Matthias Thomae till tjänsten som kyrkoherde i Ripsa församling (eller till sacellanbefattningen i Torshälla om han hellre ville ha den). Sundbyholms slott börjar byggas av riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhielm.
1639
Kyrkoherden i Fors, Siggo Christophori Bure, drar sig tillbaka från sin tjänst och lever som emeritus på Flackersta. Matthias Thomae tjänstgör som vice pastor i Ripsa församling från november detta år. Han flyttar med sin hustru Kerstin Wellmansdotter från Röksta till prästgården i Ripsa (Ripsa ligger söder om sjön Båven ca två mil norr om Nyköping). Borgmästare i Torshälla är Peder Bengtsson, Mats Eriksson och Henrik Henriksson. Bröderna Henrik och Stephan Langh, valloner, börjar som hammarsmeder vid Rosenholm och Rosenberg. Thomas Blommaert säljer sin hammare och gård till Henrik Lohe. Denne arrenderar även Kungsladugården. På en tegelsten i källaren till Sundbyholms slott (som började byggas föregående år) kan man läsa detta: ” Then sten är slagen 1639.” Hjälmare kanal står färdig med 12 slussar. Kreaturspest härjar bl.a. i Kafjärden detta år och nästa.
1640
Henrik Lohe äger tre stångjärnshammare i Eskilstuna. Den 1 maj blir Matthias Thomae kyrkoherde i Ripsa församling. Under detta årtionde utvidgas Barva kyrka österut och får sakristia och vapenhus (nu rivet). Borgmästare i Torshälla är Peder Bengtsson och Henrik Böök d.y. De innehar ämbetet till 1642. 40 daler silvermynt anslås till en skolbyggnad i Torshälla. Axel Oxenstierna börjar uppför Fiholm. En ombyggnad av Barva kyrka inleds. Sommaren är torr detta år och katsefisket och notdragningen i Söderfjärden slår fel. I bl.a. Jäder härjar detta år ”fråsse- och brännesjuka” som kräver många liv.
På hösten besöker pfalzgreven Karl Gustav, sedermera konung Karl X Gustav, Eskilstuna slott. Johan Christophersson, guldsmed i Torshälla, får som gesäll detta år en Johan Matsson. Han arbetar hos honom till år 1645. En geografisk karta (en översiktskarta) över vattenverken mellan Hjälmaren/Hyndevad och Mälaren/Torshälla upprättas detta år. Specialavritningar över Fors ström, Hyndevads/Skogstorps ström och Torshälla ström publiceras samtidigt. En uppgift på den första kartan (översiktskartan) omtalar att fogden bor på Vilsta (Herrgård) och att det inte finns några vattenverk vid Skjulsta ström. På specialritningen över Fors ström kan man läsa följande: att det finns en bro över Eskilstunaån vid Ladugården (troligen vid Rådhusbron) och att det finns två vattenfall vid Tunafors. Vid det nedre (fallhöjd 1,25 m) ligger två kniphammare, vid det övre har Hindrich Loo (Henrik Lohe) hammarsmedjor (en av dessa brinner detta år) och Kronan en sågkvarn och en mjölkvarn. Två broar finns över ån; en kallas Kvarnbron. Den går över den fors som kallas Spiksmedsforsen som ligger strax ovanom Tunafors övre fall. Fallhöjden från Spiksmedsforsen till Tunafors nedre fall är 7,5 meter, en sträcka på 1000 meter. På kartan nämns också att vid Skjulsta finns intet vattenverk och att en liten ström (vattenfall) finns nedanför Ladugårdsbron. På specialritningen över Hyndevads/Skogstorps ström kan man läsa följande: att Christopher Nitach hade en hammarsmedja och en osmundssmedja, att hustru Åleta ägde en hammarsmedja, en ålkista och en sågkvarn. Vidare att Fredrich Wodesi ägde en hammarsmedja, att Simon Leffler ägde en ålkista och 1 smedja (på norra stranden). Dessutom ägde Henrik Barkhusen (Hans H:sson Lefflers svärson) en hammarsmedja (tillsammans med Henrik Långe [Langh]) och en hammare med härd, Henrik Långe en hammare med härd och en ålkista (byggd i hans hammartrumma). Kronan hade vid strömmen en ålkista (vid Fiskarefallet) och en mjölkvarn (vid Tyskhyndevad). Längre upp i ån fanns en damm med ett valkehus (brukat av en vantemakare) och en sågkvarn. Där låg även Hyndevads bro. Fyra fall fanns alltså vid Hyndevad. Det första (närmast Hjälmaren), där bron låg, kallades Tyskhyndevads fall eller ”Hynnevads bro”. Det andra, ”Hynnevads kronoålkista” (1 meters fallhöjd) och det tredje ”Hynnevads hammare”. Här finns fem holmar mitt i strömmen som är 215 meter bred. Från den mittersta holmen går tre träbroar över två holmar till den norra stranden. Det fjärde fallet heter Skogstorp. Där finns två träbroar. Nivåskillnaden mellan Hjälmaren och Mälaren är 21,8 meter. Den 15 september utfärdas en kunglig resolution att kronans kvarn vid Hyndevad skall flyttas längre ned i strömmen och att dess vattenverk skulle upprivas (se år 1647). På specialritningen över Torshälla ström kan man läsa följande: att Kronan har en mjölkvarn vid forsen, att det finns ett ”Schnideverk” och en Hammarsmedja (med två härdar) till denna lite längre ned vid strömmen. Vid en fors lite längre upp i ån har Jacob Persson en hammare med två härdar (åkerlotter som tillhör denna hammare befrias från skatter till Kronan, allt enligt ett Kungl. brev av den 16 november.) Mellan dessa båda vattenfall går en bro över ån. Enligt en lag – som första gången omnämns skriftligen år 1422 – skulle det alltid finnas en öppning i ett vattenfall på 1/3 av dess bredd där inga dammar eller andra anordningar fick hindra vattnet från att ta sig fram. Denna kallas Kungsådran. Vid Hyndevad är dock kungsådran överbygd av ålkistan (ägd av kronan). På kartan över Torshälla ström kan man se att man trots detta dämmer upp Kungsådran. Torshälla kyrka får ny predikstol.
Erik Eriksson Dryselius, ägare till Hunsta - Lagerberg, gifter sig med Maria Elofsdotter, född 1625. Henrik Langhs och Henrik Barkhusens smedja, som är den största smedjan vid Rosenfors och ligger på den stora holmen i strömmens mitt, taxeras till 4 skeppund stångjärn. Henrik Lohe skaffar sig exklusivt privilegium (patent) på sin uppfinning av en typ av järn lämpligt för bl.a. plogjärn. Han får även rätt att hugga kullfallna träd på allmänningen. Vid Mesta Storgård låg vid denna tid bl.a. en smedja. Utgrävningar av densamma gjordes år 1974. Man hittade slaggklumpar, bränd lera, tegelsplitter, ben, mindre järnföremål, klockkläppar, delar av hästskor, hästskosömmar, spikar och krampor. Man fann också ett mynt, ett 1 öres silvermynt präglat i Reval år 1642. Staden var en svensk besittning vid denna tid. Under smedjan fanns ytterligare ett kulturlager, en boplats från tidig medeltid. Där fann man ett 20-tal skärvor av oglaserad keramik, brända lerklumpar och bitar av en vävtyngd av bränd lera. En stor malsten, 45 cm i diameter och ca 5 cm tjock, hittades också, oklart från vilket århundrade. Det är överdelen till en roterande handkvarn för malning av säd med ett litet trattformat hål i mitten där sädeskornen hälldes ned. Den fasta undre stenen återfanns ej. Utgrävningen i början av 1970-talet visade att Mesta (och även de närliggande gårdarna Viby och Berga) varit bebott åtminstone sedan yngre järnålder (säkerligen ännu tidigare, kanske bronsåldern). Ca tio gravfält finns i området varav fyra i Mesta. De senare innehåller ca 85 gravar. Ett stort gravfält finns nära Västerleden, bakom Mesta Norrgård. Det innehåller ca 170 gravar. Här har troligen en by eller stor gård legat tidigare. Vid Berga finns också ett stort gravfält med ca 90 gravar. Viby har två gravfält med sammanlagt ca 80 gravar. Enligt ett privilegiebrev utfärdat den 25 februari får Torshällas Borgmästare och Råd tillhandla sig frälsetomter i staden. Axel Oxenstiernas Fiholm (dock endast flyglarna) står färdigt. Svilunda i Stenkvista socken omnämns som Swinlunda.
1643
Erik Eriksson Dryselius och hans maka Maria nedkommer med en son, döpt till Erik. På Flackersta avlider den tidigare kyrkoherden Siggo Christophori Bure, 107 år gammal. Hans son och efterträdare, Christopher Siggonis, låter mura en grav åt sina föräldrar framför högaltaret i Fors kyrka. På denna grift placerar han en gammal gravsten från medeltiden som tidigare stått i den gamla klosterkyrkan vid nuvarande Slottsskolan. Stenen är ett minnesmärke över en präst i Johanniterorden vid namn Peregrinus som dog år 1338 (se detta år). Christopher avlägsnar en del av den gamla texten på stenen och förser den i stället med följande inskription: "Här under ligga begrafne D. Siggo Christophori, fordom kyrkioherde i Fors, hwilken i Herranom afsomnade Anno 1643 then 3 maii, item Ebba Andersdotter, hans elskeliga hustro, hvilken i Herranom dödh blef Anno 1625 then 2 decenb." Johan Christophersson omnämns i ett rådstuguprotokoll som svåger till Hindrich Böök d y. Båda är silversmeder i Torshälla. Den senare är dessutom ensam borgmästare i staden. Han har hårda duster med sin svåger, Peder Hansson, i rådhusrätten detta år. Vid Husby-Rekarne kyrka (i söder) byggs ett gravkor till ätten Sparre på Rossvik. I Holland föds Johan Lohe (se år 1658), son till Henrik Lohe d.y. (se år 1599) och brorson till Henrik Lohe d.ä. Se bl.a. åren 1620 och 1623. Jäder kyrka får en ny tornspira (se år 1635). Den är byggd av mäster Adrian Kamp.
Hindrich Böök d y avsätts på valborgsmässorådstugan som borgmästare i Torshälla och efterträds av Lars Olofsson och Peder Hansson. I ett dokument upprättar den 24 juli kan man läsa detta om Torshälla: ”Frågades Borgerskapet, huru och på hvad sätt de till Säby och Halfspånga Hemman komne voro? Då förestälde de en gammal man, öfver sina 80 år, Lars Olofsson benämnd, som kallas Lunda Lasse, hvilken berättade, att han af sina Föräldrar i full sanning hört hafver, att i gamla Kon. Gustafs (Gutav Vasa) tid, förr än han kom til regementet, blef Staden i fägde tiden afbränd, då hafva bönderna i Säby och Halfspånga haft tillstånd och tillfälle, att taga sig tomter i Staden och dem bebygga. Icke dess mindre hafva de brukat gårdarne på landet och gjordt Kronan sin rättighet uti alla utlagor, in till dess Simon Cammar Sven förmådde bos Kon. Carl, att de för deras rättigheter i ett för allt fingo utgjöra jern!” Arkitekten Jean de la Vallée ritar en ombyggnadsplan för Jäder kyrka.
Erik Eriksson Dryselius och hans maka Maria nedkommer med en son, döpt till Elof. Deras förstfödde son, Erik, avlider detta år. En karta över Eskilstuna upprättas detta år. Den är gjord av Christophersson Stenklyft. Borgmästare i Torshälla detta år och nästa är Peder Hansson och Peder Bengtsson. Skomakareämbetet i Nyköping får en skrivelse den 14 juli från borgarna i Torshälla, undertecknad av Clas Mårtensson, Nils Torbjörnsson och borgmästare Peder Hansson. Man vill ha hjälp från Nyköping med att bilda ett skomakargille i Torshälla. Den 4 september reser undertecknarna av skrivelsen plus Carl Jönsson och Torbjörn Olofsson ned till Nyköping för att styrka sina kunskaper som skomakare genom prov. De betalar vissa avgifter till skrået i Nyköping och återvänder sedan hem. Den 8 september utfärdas ämbetsbrev och Torshälla har fått sitt skomakareskrå. Änkan Åletas smedja vid Rosenholm drivs av hennes tredje man, Reinhold Nilsson. Han har även erhållit livstids förläning på Kälby hemman. Henrik Lohe arrenderar skatteuppbörden (på tre år) från Öster-Rekarne. Västerrekarnes mantal: 246 ¹∕₈. Den jord Stenkvista kyrkoherde arrenderat sedan 1560 (se det året och år 1571) omtalas såsom ”lagd under prästgården till evärdlig egendom”. På en karta från detta år avbildas Kjula kyrka, kronohemmanet Böle, en tingsstuga och en ”Rätteplatz” med en spöpåle. Änkefru Kristina Sparre-Posse köper tre hemman i Söderby i Barva.
Karl Gustav vistas rätt ofta på Eskilstuna slott detta år och de närmast följande. Han planerar även att uppföra ett nytt slott. Det skulle ligga vid nuvarande Munktellarenan. En karta över "Österrekarne, Kloster Socken" som visar hur Eskilstuna tedde sig vid denna tid är tillfinnandes i lantmäteristyrelsens arkiv. Bl a låg det ett tegelbruk på Slottsbacken invid Klostergatan, säkerligen grundat vid slottets byggnation; där hade även tegelslagaren sitt boställe. En fiskarestuga som hörde till slottet låg på en holme i stadsparken nära en hage - Fiskarehagen - som vid denna tid användes som kalvhage. Vid OBS Interiör låg så Eskilstuna ladugård - kungsladugården. Under denna gård lydde de stora åkrarna och ängarna söder och norr om Eskilstuna. Till gården hörde även en stor trädgård. Den senare fastigheten Stensborg låg inom gårdens landamären - från början hette den Laduvreten. Trakterna kring Köpmangatan har vid den här tiden fått sin nuvarande kvartersindelning. Henrik Lohe har problem med transporterna av sitt järn från Nora, över Örebro, Hyndevad, Eskilstuna, Torshälla och till Stockholm. Vägarlön, porttull, vägarpenningar, lilltull, stora tullen, frakt, åkarlöner, dragarlöner, tolag, fattigpenningar och bropenningar gör transporterna dyra. Han framför klagomål inför bergskollegiet. Erik Eriksson Dryselius och hans maka Maria nedkommer med en dotter, döpt till Helene. Lista kyrka får ett gravkor för släkten Ribbing på Vargarn. De 7 juli får Torshälla (enligt en kunglig resolution) rätt att sätta upp en metallvåg. Louis de Geer övertar skärverket (schnideverket) i Torshälla efter den tidigare ägaren Markus Kock. Kronofogden i Rekarne, Nils Joensson, blir delägare i en båt stationerad i Torshälla. Nytt torp i Stenkvista: Sätran.
Karl Gustav har åtskilliga kärleksaffärer i Eskilstuna. Rådmansdottern Märeta Allerz föder honom en son som får namnet Gustav Karlsson, sedermera greve. Den 10 mars erhåller Karl Gustav i förläning Eskilstuna stad och län, Räfsnäs hus samt Över- och Ytter-Enhörna socknar. Borgmästare i Torshälla är Peder Hansson. Kronans kvarn vid Hyndevad (se år 1641), som skulle flyttas, finns fortfarande kvar. Liksom bron och ålkistan vid Fiskarefallet. Den senare arrenderas av ståthållaren på Eskilstuna slott, Daniel Bengtsson Uttermark. Mesta består av fyra gårdar vilket framgår av en karta från detta år. Enligt ett beslut av drottning Kristina utfärdat den 29 mars skall Torshällabönderna inte föra sina varor till Eskilstuna för avsalu utan sälja sina produkter inom Torshällas tullportar. Torshälla är den i storlek 27:e staden i riket. Nytt torp i Stenkvista: Nyängen. Jesper Andersson Cruus, född 1576, avlider detta år. Han äger en fjärdedel av Stenkvista socken (7 ¹∕₈ mantal av 27 ¾).
Erich (troligen Erik Eriksson Dryselius - se år 1653) och Lars omnämns som ägare av hunstadh - Lagersberg. Drottning Christina förordnar, genom nådigt brev av den 11 april, att Eskilstuna skall lyda under Torshälla. Borgmästare i Torshälla (och Eskilstuna) är Peder Hansson och Gabriel Ericsson Rast. De innehar ämbetet till 1651. Kronofogde i Rekarne från detta år till 1664: Nils Joensson. Johan Larsson Grott upprättar en karta över hemmanet Fors’ (prästgårdens) och Eskilstuna ”stads” åkerbruksägor. Ägare till Skogstorps och Tunafors bruk är Henrik Lohe. Sunbyholms slott, som riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhielm började bygga år 1638, står färdigt.
Den 3 juni blir Vilsta ägare till Snopptorp och Fröslunda. Erik Eriksson Dryselius och hans maka Maria nedkommer med en dotter, döpt till Magdelena.
En guldsmed som kallas Cort Guldsmed arbetar i Eskilstuna. Han arrenderar en gård av riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhielm genom dennes fogde Per Andersson. Enligt häradsskrivaren Anders Olsson är arrendet på 16 lispund osmundjärn och 3 dhr dagsverkspenningar. Eskilstuna kanal, som stod färdig år 1610 och vars slussar var byggda i timmer, klarar inte av de påfrestningar som den utsetts för och slutar att fungera vid denna tid. I mitten av 1600-talet byggs Fors kyrka om och blir korskyrka. Arkitekt är troligen Jean de la Vallée. I Jäders kyrka byggs vapenhus och sakristia om. Ett nytt gravkor tillkommer ävenledes under århundradet: det Braheska. Enligt ett privilegiebrev utfärdat den 31 oktober får Torshälla tillstånd att bedriva handel i Bergslagen. Pastor och prost i Torshälla: Andreas Alander. Torshälla har en befolkning på ca 546 personer. Riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhielm avlider detta år. Överste Knut Lilje, gift med en dotter till Hans von Masenbach (se år 1601), uppför ett säteri på den s.k. Olofs gård i Torsberga. En fullständig serie stämmoprotokoll från Jäder finns bevarade från och med detta år.
Erik Eriksson Dryselius och hans maka Maria nedkommer med en son, döpt till Erik. Peder Hansson avgår som borgmästare i Torshälla. Nils Joensson, kronofogde i Rekarne, bosätter sig i Torshälla och skapar ett av stadens mest förnäma borgarhem. Han bedriver dessutom handel med husgerådsmästaren på Eskilstuna slott, Anders Andersson. Andersson får 200 tunnor råg från Torshälla kvarn levererad till sig.
Magdalena, dotter till Erik Eriksson Dryselius, avlider. Johan Christophersson blir (tillsammans med Gabriel Ericsson Rast) borgmästare i Torshälla. Han är guldsmed i samma stad och sitter även som bisittare i guldsmedsskrået i Arboga. Endast två smedjor finns kvar vid Rosenholm. Ombyggnaden av Jäders kyrka avslutas detta år. Axel Oxenstierna skriver en kyrkostadga för sin hemsocken, Jäder.
1653
Erik Eriksson Dryselius, ägare av Hunsta - Lagersberg, adlas detta år och får det nya namnet Erik Dryselius Lagerqvist. Matthias Thomae, kyrkoherde i Ripsa församling, omtalas som död detta år. Hans hustru, Kerstin Wellmansdotter, lever fortfarande i januari 1669. Borgmästare i Torshälla är Jacob Abrahamsson Ruth och Johan Christoffersson. De innehar ämbetet till 1657. Slottet i Eskilstuna får ny trädgårdsmästare, Alfelt vid namn. Alfeltsgatan är uppkallad efter honom.
Tvillingar föds på Hunsta - Lagersberg; den ena dör, den andra får namnet Magdalena. Reinhold Rademacher (från Riga – född i Baltikum år 1609) erhåller på egen begäran (i juli) privilegium för ett järnmanufakturverk i Eskilstuna (vid Carl Gustafs stad) för tillverkning av diverse smidesprodukter. Han förbinder sig att införskaffa ca 20 smeder från Tyskland. Ett andra privilegiebrev ger honom rätt att anlägga ett manufakturverk i Livland. Tills vidare stannar han i Livland. Se vidare år 1656. Av 407 ½ mantal i Österrekarne innehar frälset 183 ⁵∕₈. Av 246 ¹∕₈ mantal i Västerrekarne innehar frälset 94 ½. Mantalsfördelningen inom Österrekarne härad: Skattejord 37; kronojord 149; frälsejord 184; arv & eget 38. Mantalsfördelningen inom Västerrekarne härad: Skattejord 63; kronojord 62; frälsejord 94; arv & eget 27. Axel Oxenstierna (som för övrigt avlider detta år) skänker en ålderdomlig predikstol från Jäder kyrka till Barva kyrka.
1655
Henrik Lohe har detta år 45 man, varav 10 hammarsmeder, i sin tjänst. Bönder från Närke kommer till dammen vid Hyndevad och försöker förstöra den. De anser att den orsakar översvämningar av deras åkrar runt Hjälmaren. Ålfisket i Hyndevad och katsefisket i Kälbyviken utarrenderas. Kronofogden i Rekarne, Nils Joensson, bedriver handel med ”ståthållaren på Vilsta”, Daniel Bengtsson Uttermarck. Han levererar en tunna strömming till ”ståthållaren”. Ny kyrkoherde i Stenkvista efter Andreas Joannis (som dog föregående år) blir närkingen Andreas Svenonius (kyrkoherde fram till 1666). Andreas Joannis änka, Maria Eriksdotter Rostadia, gifter om sig med den nya kyrkoherden. Den är hennes tredje gifte. Första gången var hon gift med en officer som stupat i Tyskland.
Erik Lagerqvist och hans maka Maria nedkommer med en dotter, döpt till Maria. Reinhold Rademacher flyttar på sommaren över från Livland till Sverige och Eskilstuna med sitt manufakturverk. Han har 40 smedfamiljer (många tyskar) i sitt följe. Också hans måg, handelsmannen Reinhold Poort, bosätter sig i Eskilstuna. Rademacher erhåller vid ankomsten gårdsrum (en mangårdsbyggnad), tomter, 20 hemman och 100 soldater. På hösten har 60 av soldaterna rymt och Rademacher klagar över detta och andra motgångar. Kungen ger honom nya soldater och uppmanar honom att värva fler tyska smeder. En del av Rademachers hantverkare inkvarteras i Torshälla i väntan på att bostäderna i Eskilstuna skall bli klara. Detta väcker protester hos Torshällaborna, särskilt som livsmedel och annat som hantverkarna behöver införskaffas i Eskilstuna, och inte i Torshälla. Henrik Lohe klagar hos bergskollegiet över de höga utlagor som drabbat bl.a. Tunafors sedan Eskilstuna lades under Torshälla. Jäder kyrka får ett nytt altarskåp. Det kommer ursprungligen från storkyrkan i Stockholm och tillverkades i staden Mechelen (nära Antwerpen) år 1514.
Erik Lagerqvist och hans maka Maria nedkommer med en dotter, döpt till Catharina. Rademachers manufakturverk (Carl Gustafs Stad) tas i bruk detta år. 20 kombinerade bostadshus och smedjor (Rademachersmedjor) uppförs mellan nuvarande Rademachergatan och ån (klara 1659). Arkitekt: Jean de la Vallée. Även detta år rymmer soldater från Rademacher (se föregående år). Och även detta år skaffar Kronan fram nya (53 st. efter att Rademacher och Poort rest till Stockholm vid midsommartid och uppvaktar kommerskollegium). I landsböckerna från och med år 1634 (se det året) till och med detta år kallas Eskilstuna för Tunafors stad. Detta är det sista år då Torshälla har två borgmästare. Detta har man haft sedan åtminstone 1486. Se det året. De borgmästare som väljs från och med nu sitter både i Torshälla och i Eskilstuna. Den förste att inneha detta ämbete blir Erik Ericsson Dryselius, adlad Lagerqwist (se år 1653 och tidigare detta år). Till sin medhjälpare i ämbetet har han Nils Jonsson. De sitter på sina poster till år 1661. I Kjula sockenstämmoprotokoll från detta år talas om att socknen skall uppdelas i rotar, var och en ett ”sexmannadöme”. I Barva anställs Hans i Gårdsnäs till kykoväktare.
Uppförandet av Carl Gustafs Stads manufakturverk fortsätter. Jean de la Vallée upprättar en karta och ett stadsplaneförslag (på 122 tunnland och daterad den 14 mars och godkänd av kungen den 20) över Eskilstuna. Kartan finns fortfarande i behåll. Den beskriver platsen för det nya slottet som Karl X Gustav ville uppföra, en plan som han haft sedan 1652 men som aldrig realiseras på grund av konungens död. I ett privilegiebrev utfärdat av kungen den 12 maj bestämmer han att det under tio års tid skall byggas ytterligare tio nya hus varje år (förutom de första tjugo – se år 1657). Det skulle sammanlagt bli 120 hus. Vidare skall varje kvarter (30 st.) i staden enligt Vallée ha 12 hus, 6 utefter varje långsida med kålgårdar innanför. Av allt detta blev det bara två kvarter med 20 (19?) hus (det finns en typritning av dessa hus signerad av Jean de la Vallée den 26 februari 1658). Kungen lovar också att bidra med 100 läropojkar under fem års tid på kronans bekostnad samt 30 lärodrängar från Stockholms barnhus (på samma villkor). David Osterburg, av tysk börd, prästvigs i september. Detta innebär att en tysk församling kan skapas i Eskilstuna. Osterburger erhåller i underhåll två daler silvermynt av varje svensk smidesmästare och fyra daler av tyskarna samt 100 daler av Rademacher. Maria, dotter till Erik Lagerqvist, avlider. Enligt uppbördsmannen Anders Olsson skall Staffan Nilsson i Eskilstuna hos sig ha en kista som Cort Guldsmed lämnat honom i pant när han var bosatt i staden. En Anders Gunnarsson har fordringar på denna kista men tydligtvis vill Staffan inte lämna den ifrån sig. Han tvingas dock till detta av uppbördsmannen. Allt detta står att läsa i en dombok som behandlar rättsfall i Torshälla rådstuga detta år. En dopskål till Kolbäcks kyrka i Västmanland tillverkas detta år av guldsmeden Johan Christophersson i Torshälla. En ny skråordning införs i Torshälla avseende sjöfarten. Johan Lohe, brorson till Henrik Lohe, anländer från Holland till Stockholm. Den 24 maj utfärdar Karl X Gustaf ett privilegiebrev för Tunaforsborna som reducerar den s.k. åkerskatten och den 2 december kommer en skrivelse från kungen där han meddelar att en domstol för hantverkarna skall inrättas i staden ”udhan någon dependence aff Torsilia”. Barva kyrka får en kyrkklocka. En anteckning av prosten i Jäder från detta år i ett ”register upå de husarma”: ”Tok-Lisbetta orkar gå i gårdar och församlingar”.
Erik Lagerqvist, häradshövding i Livgedinget, blir detta år borgmästare i Eskilstuna och Torshälla. Andra ledamöter i rådhusrätten och magistraten: mäster Lars Trädgårdsmästare, mäster Erik Blåsmästare och mäster Hillebrand Möller. Detta år (den 25 oktober) får Eskilstuna stadsprivilegier av Carl X Gustaf; staden kallas en tid framöver för Carl Gustafs stad (inte längre Tunafors stad) och lyder inte längre under Torshälla. Privilegiebrevet utfärdas i staden Nyköping på ön Falster i Danmark. Gården Fors invid Fors kyrka upphör att vara prästgård detta år. Jäder kyrka får ett nytt gravkor, det Braheska. Kristina Posse (dotter till Kristina Sparre-Posse, se år 1645) får säterifrihet för Söderby i Barva. Hon är gift med landshövdingen Carl Filip Sack som avlider 1660.
1660
En Erich omnämns som ägare av Hunsta - Lagersberg i en jordebok från detta år. Det är fråga om Erik Dryselius Lagerqvist. Förutom Hunsta äger han även gården Hallunda i Botkyrka socken utanför Stockholm. Ett tresidigt östkor för släkten Pauli på Vingselör påbyggs Lista kyrka. En skrivelse från regeringen, undertecknad av drottning Hedvig Eleonora den 17 april, slår fast att ”Torsilia stadh sigh intet befattar medh Eskilstuna”. Rådmän och magistrat skall utses bland eskilstunaborna. Fram till 1833 sitter dock Torshällas borgmästare som ordförande i Eskilstunas magistrat och rådhusrätt. Nytt torp i Stenkvista: Fågelberg och Onsäter (Onsetter). Den gård i Stenkvista socken, som numera heter Sätertorp, kallas för Sätran detta år. En annan gård i samma socken, numera försvunnen, omnämns för första gången detta år: Stockbäcken.
Christopher Siggonis, kyrkoherde vid Fors kyrka, avlider. Regeringen utfärdar den 24 juli ett ”Placat och Påbudh Angående Manufacturerne vthi Eschilthuna och the Personer som der under sortera”. I den påpekas att om en mästare (utländsk) rymmer från sitt ämbete (som många mästare i Eskilstuna tydligen gjort) skall ”hans Nampn androm til Sky och Warnagel slås på Kåken heller Galgan”.
Erik Dryselius Lagerqvist och hans maka Maria nedkommer med en son, döpt till Carl. Johan Christophersson blir ålderman i guldsmedsskrået i Arboga detta år. Tre smeder vid Carl Gustafs stads manufakturverk har specialiserat sig på tillverkning av dörr - och fönsterjärn. Ett nytt kor uppförs vid Västermo kyrka. Under detta finns den Strokirchska gravplatsen. Kvarnen vid Tyskhyndevad rivs och en ny byggs vid det tredje fallet, senare kallat Rosenholm. Bron och övriga vattenverk rivs ur. Orsak: närkebornas klagomål över att dammarna orsakade översvämning längs Hjälmaren. Den nya kvarnen vid Rosenholm byggs av Henrik Barkhusen. Av Reinhold Rademachers 72 medhjälpare är ca 15 tyskar (från den holländska staden Sittard och den tyska staden Julich). En av de 72 är åldermannen Johan Kesemacher; De övriga 71 sysslar med följande yrken: 7 sporrmakare, 15 spiksmeder, 2 filhuggare, 4 knappnålsmakare, 1 synålshantverkare, 7 knivsmeder, 3 smeder som tillverkade dörr- och fönsterjärn, 2 skrapmakare, 4 pistollåssmeder, 3 rörsmeder (eller vapensmeder), 1 stockmakare, 3 sylsmeder, 2 dörrlåssmeder, 11 utanlåssmeder, 4 ljusstake- och ljussaxsmeder. Dessutom 2 som ännu inte helt behärskar ett hantverk. Kommerskollegiet upprättar en taxa över hur mycket varje mästare och hantverkare skall hinna tillverka per vecka. Taxan tillkom efter att en kommission, utsänd av regeringen, den 23, 25 och 26 juni undersökte förhållandena för mästare och hantverkare i Carl Gustafs stad.
Carl, son till Erik Dryselius Lagerqvist, avlider. Samma år föds en dotter; hon får namnet Hedvig Eleonora. I Torshälla gifter sig en Jacob Kijll med en Christina Fallay. Änkan (efter Jesper Andersson) Ingeborg Ryning införlivar 1½ mantal i Hällby (i Husby-Rekarne) med sitt säteri som får namn efter henne, Ryningsberg. Ålfisket i Hyndevad och katsefisket i Kälbyviken utarrenderas till Daniel Bengtsson Uttermark på Vilsta. En dopskål skänks till Stenkvista kyrka av den tidigare kyrkoherden, Andreas Joannis, sterbhus. Andreas var kyrkoherde i Stenkvista mellan åren 1620 – 1654. Jesper Andersson Cruus’ (se år 1647) änka, Ingeborg Ryning, byter ut sin gård i Kolunda (Stenkvista) mot jord i Husby. Frälsejorden i Kolunda övergår i och med detta till kronojord.
1664
Trädgårdsmästare vid Eskilstuna slott vid denna tid är en Adam Alfelt. Alfeltsgatan är uppkallad efter honom. Två mässingsbäcken inköps och placeras i Fors kyrka. Kyrkobesökarna skall i dessa lägga pengar och andra gåvor till hjälp åt stadens fattiga. Även på torget sätts en bössa upp till de fattigas fromma. Den 2 september detta år förordnar änkedrottning Hedvig Eleonora att gården Lagersberg (som vid denna tid hette Hunsta) skulle stå till förfogande för Erik Dryselius Lagerqvist. Detta år blir han, förutom häradshövding och borgmästare, även vice lagman i Livgedinget. Drottningen ger även den tyska församlingens präst, David Osterburg, bl.a. en bondgård som bidrag till hans underhåll. Denna förmån dras in 1692. Balstagårdarna i Stenkvista får skattelättnader. En notering från detta år omtalar att det finns en klockstapel vid Barva kyrka.
Den 29 november får Erik Lagerqvist under sin egen, sin hustrus och sina barns livstid skattmannarätt till gården Hunsta - Lagersberg. I en jordebok från detta år heter det om honom: "Erich i hunsta". Erik Dryselius Lagerqvist och hans maka Maria nedkommer med en son, döpt till Carl. Fors kyrka får en sakristia detta år. Borgmästare i Eskilstuna och Torshälla är Lars Ljung. Han innehar sitt ämbete till 1668. Carl Gustafs stads vapen antas detta år. Det har en bild av en arm som nedsänks från ett moln; handen håller en slägga ovanför ett städ som flyter på ett hav. Se vidare år 1937. Ny kyrkoherde i Stenkvista mellan 1665-1672: Petrus Olai Uggla.
Ett brev daterat den 16 juni ger Erik Lagerqvist nyttjanderätt till de torp och backstugor som ligger på hans ägor. Se år 1636. Den 24 augusti omkommer hans son Elof i ett blixtnedslag. Erik Lagerqvist ansöker detta år om gravplats i Fors kyrka. Det kan dock ej beviljas honom, som framgår av följande dokument, daterat den 6 maj detta år: "Anhöll ädle och välborne Lagman Lagerqvist om grav uti koret, vilket församlingen gärna hade den gode herren beviljat; så alldenstund därtill icke kunde utses läglig plats, som icke vore de andre grifter till förnär, eller ock att grundvalen till koret igenom grävande ej skulle svag göras, ty kunde härutinnan intet änteligen uti välborne herren ståthållaren Uttermarcks och någre av de andre församlingens, förnämlige invånares frånvaro, resolveras och slutas". Henrik Lohe avlider (möjligen år 1667) och hans egendomar (bl.a. Tunafors Bruk) ärvs av brorsonen Johan Lohe. Ett nytt skrå bildas inom Carl Gustafs stads manufakturverk, klensmedsämbetet. Ledare för detta skrå blir ådermannen Johan Kesemaker. Den 2 januari, när riksrådet Knut Kurcks (ägare till Hedensö) bönder ämnar bedriva notfiske på Östra Hjälmaren, har Gustaf Rosenhanes (ägare till Haneberg och närmaste granne till Hedensö) fogde, Per Nilsson, förmått hammarsmeden Lars Erichsson och några bönder ”att hugga störar och staffwar tillijka medh dhe andra att affslå Hr. Exell-tz Hr. Knut Kurckd Bönder aff Nootijsen”. De båda säteriernas ägare låg i luven på varandra när det gällde fiskerättigheterna både på Näshultasjön och på Östra Hjälmaren. Nytt torp i Stenkvista: Anderslunda. Detta torp anlades på initiativ av kyrkoherde Andreas Joannis (1620-1654), troligen på 1650-talet. Det var meningen som bostad åt änkorna efter socknens kyrkoherdar. Den förste som bosatte sig där var troligen Andreas hustru Maria, när hon blev änka för andra gången detta år. Gyllenhjelmska skolan får ny lärare efter en Engeldahl; i och med detta förrättas husesyn av skola och lärarbostad. ”Scholestugan” uppges ha fem fönster, spis och två bord. Den tidigare läraren Engeldahl har under sin tid på posten (1656-1666) byggt en parstuga.
Den 10 maj utsträcks tiden för nyttjanderätten till de torp och backstugor som ligger på Erik Lagerqvists ägor till hans och hans hustrus livstid. En karta över Hunstas ägor görs upp detta år. Den finns ännu bevarad. I en mantalsförteckning från Torshälla omnämns Hindrich Böök d y med hustru samt hans moder, Maria Eriksdotter, som måste ha varit omkring åttio år vid den här tiden. Även svågern Johan Christophersson omtalas med hustru, en dräng och två pigor. Den 23 juli mottar Reinhold Rademacher en stämning i Erik Lagerqvists namn för att han tvärs över ån vid nuvarande Strömsholmen byggt en damm som förorsakat skador högre upp i ån. Bl.a. på kyrkogården och kyrkan (Fors). Och det vattenfall som kallas Tunafors nedre (se år 1641) översvämmas (eftersom vattennivån höjs) och försvinner vilket innebär att de två kniphamrarna därstädes har ”ödegjorts” som det står i 1648 års jordebok. Den 26 juli frågar Erik Lagerqvist rådmannen Larss Andersson vem som ligger bakom stämningen (som Lagerqvist inte känt till). Det visar sig att det är båthållaren (funktion okänd) som legat bakom. Stämningen leder inte till någonting, Rademacher går fri. Han hänvisar till Kongl. Commercekollegium som gett honom i uppdrag att bygga ”en slip- poler- eller annan nyttig kvarn” vid fallet. Tidigare under året har Rademacher föreslagit kollegiet i Stockholm en rad åtgärder för att reformera verksamheten på manufakturverket. Ingenting händer, bl.a. på grund av att Rademacher avlider under det kommande året. Nitachs hammarsmedja och osmundsmedja vid fallet i Skogstorp är numera rivna, liksom Fredrich Wodesis (Wodhes’) hammarsmedja som låg på holmens sydöstra sida (se år 1635). Två smedjor som tillhör Skogstorps bruk ligger på den sistnämndas plats, en är troligen vallonsmedjan som tidigare fanns vid Rosenholm. Erik Dahlberg (Suecia antiqua) reser i januari från Mälsåker, genom Strängnäs och Eskilstuna till Stora Sundby där han besöker Axel Sparre. Därifrån far han vidare till sin sätesgård Skenäs i V. Vingåker. Han passerar Kolunda i Stenkvista där han beser fornlämningarna på Ragnhildsbacken. Han skriver om detta: ”En lång grav, spetsig till båda ändar, med stenar allt om, och en något stor sten vid både änderne upprest, utmärkt. Längden är 26 aln., bredden 7 aln. Belägen vid landsvägen på Kolunda ägor, närmast intill prästegårds: kallas Ragnelz backe och menes vara en jättegrav. Vid samme grav är 5 runde cirkler med stenar omlagde, desses diameter är 10 aln”. Kyrkoherden i Vallby och Hammarby utför detta år ”rannsakan efter antikviteter”. Han nämner skålgropar i Solby i Vallby och i Säby i Hammarby.
Den 9 december får Hunsta - Lagersberg säteriprivilegier. En sätesgård börjar uppföras. Reinhold Rademacher avlider den 4 januari, 59 år gammal. Ett äreminne över honom författas av bruksprästen David Osterburg. Rademacher begravs den 14 juli i Torshälla kyrka. Hans änka Maria Wittmacher tar över driften av manufakturverket tillsammans med sonen Martin Rademacher och mågen Reinhold Poort. I ett privilegiebrev av den artonde september detta år stadgas om att en verkmästare måste finnas i de hantverkshus som nyligen uppförts i Eskilstuna. Han skall bl.a. se till att produkterna stämplas. Borgmästare i Eskilstuna och Torshälla är ”Mäster Johan”. Han innehar sitt ämbete till 1670. Enligt ett privilegiebrev utfärdat den 22 oktober får endast Torshälla och Arboga rätt att föra järn från Bergslagen. Man får även tillstånd att inrätta ett postkontor i Torshälla. Skolan i Torshälla (se år 1619) får enligt beslut av den 22 oktober sig tilldelat 40 daler silvermynt av tullintäkterna. Den 12 mars drabbar fiskare från Haneberg och Hedensö samman på sjön Näsna. Man tvistar om fiskerättigheterna (se år 1666). Representanter från Hedensö hugger med en yxa av tågvirket för Hanebergsfiskarna. När dessa försvarar sina fiskeredskap hotas de av yxmannen (en man vid namn Håpman) som blir fråntagen sitt vapen vilket kastas ut på isen. Ordkrig utbryter mellan de båda fiskelagen och det hela slutar med rättegång som Hanebergarna vinner. Nytt torp i Stenkvista: Anderslunda. Kristina Posse, ägare till Lindholm i Barva, avlider. Hennes dotter, Catarina Sack, ärver gården.
1669
Erik Dahlberg (mannen bakom verket Suecia antiqua) besöker Hållsta gästgivaregård den 15 februari. Enligt jordeboken har smedjorna vid Rosenholm några år tidigare förstörts av vårfloden och rivits. Hanebergsfogden Per Nilsson lägger en natt beslag på fiskeredskap tillhörande Hedensö på Hjälmarens is (om fiskekriget, se åren 1666 och 1668). Fiskeredskapet (noten) lämnas inte tillbaka och det hela går till rättegång (se år 1670).
Vilsta blir säteri. Snopptorp ombildas till rå och rörhemman. Räkenskaper för "Eskilstuna Trädgård", som det kallas, och som hör till slottet, finns bevarade från detta år. Gillberga kyrka (ursprungligen en romansk stenkyrka med långhus och torn som troligen utvidgades österut under 1400-talet; då tillkom även sakristia och vapenhus) får ett gravkor för den Stiernsköldska ätten. Källaren under Jäders kyrkas sakristia blir gravkor: Fiholmsgraven. Näshulta kyrka byggs om; en sakristia tillkommer i norr. På tinget i Kjula avgörs fisketvisten mellan Haneberg och Hedensö (se år 1669). Per Nilssons tilltag anses som tjuveri och han döms att betala notens (fiskeredskapets) tredubbla värde (vilket han aldrig gör).
Johan Christophersson avlider detta år. Borgmästare i Eskilstuna och Torshälla är Lars Henriksson Häger. En gravtavla (epitaf) sätts upp i Torshälla kyrka till minne av kyrkoherde Eric Kolmodin. Den tidigare kronofogden i Rekarne, Nils Joensson, avlider detta år. Jesper Andersson Cruus’ (se år 1647) änka, Ingeborg Ryning (se år 1663), avlider.
1672
Borgmästare i Eskilstuna och Torshälla är Josias Josefsson Fougman. Han innehar sitt ämbete till 1676. Pastor och prost i Torshälla: Laurentius Blyberg. Nytt torp i Stenkvista: Stavåsen.
1673
Herman Dassau öppnar en bruksbod i Stockholm där Eskilstunaprodukter kan saluföras. Bjursäter i Stenkvista socken omnämns som Biörsätter.
Carl, en son till Erik Lagerqvist, avlider. Pastor och prost i Torshälla: Laurentius Kolmodinus. De första sockenräkenskaperna för Stenkvista dyker upp detta år. Stenkvista får även en ny kyrkoherde detta år: Andreas Andreae Stenius (1674-1704). Han hade tidigare varit socknens kaplan och var gift med den tidigare kyrkoherden Andreas Svenonius (se år 1655) dotter. Ett inbrott i Stenkvista kyrka sker detta år. Pengar, silverskålar och silverskedar stjäls. Mässvinet dricks ur. Dörrar och lås förstörs. Tjuvarna kommer undan. Sundbyholms slott brinner.
1675
Borgmästare Sven Ersson Herling skänker prydnader till Torshälla kyrka. En inskrift på orgelläktaren minner om händelsen: ”Guds namn till ära och ’kiörkones’ prydning haver välaktade Sven Ersson Herling förärat 1675.” Fors kyrka får ny predikstol, skänkt av Ulrik Lohe. Ett skomakarskrå bildas i Eskilstuna. Jungfru Ebba Cruus i Stenkvista ger gården Snickartorp till sin fogde Johan Gabrielsson. Det innebär att han får bo och bruka gården så länge han lever, utan kostnad.
1676
1677
Borgmästare i Eskilstuna och Torshälla är Samuel Reuter. Han efterträds av Abraham Månsson Knoop som innehar ämbetet till 1682.
Ett bröllop firas på Hunsta - Lagersberg den 27 oktober. Det är Erik Lagerqvists´ dotter Helene som gifter sig med assessor Johan Wattrang. Ståthållarens på Eskilstuna slott, Daniel Bengtsson Uttermark, dotter Anna avlider och begravs i slottskyrkan. Den ligger i slottets östra länga och kallas ”Klostret”.
Hedvig Eleonora, dotter till Erik Lagerqvist, avlider. Den sistnämnde avgår detta år som borgmästare i Eskilstuna och Torshälla.
Den 11 december bryter eld lös på slottet. Det blir totalförstört; tyvärr, för oss sena tiders människor. Ett bröllop firas på Hunsta - Lagersberg; det är Christina Uttermarck, dotter till ståthållaren och ägaren till Vilsta, Daniel Bengtsson Uttermarck, som gifter sig med överste L. G. Stöltenhjelm (1645-1719). En man vid namn Peringskiöld utför en teckning av Öja gamla 1100-tals kyrka. Denna revs på 1840-talet och ersattes av en ny byggnad. Enligt ett privilegiebrev utfärdat den 10 december får Torshälla fortsatt rätt att tillsätta egna skolmästare och pedagoger. Tack vare Karl XI:s reduktion detta år minskar adelns jordinnehav i Stenkvista socken till 5 ¹∕₈ mantal samtidigt som kronojorden ökar till 23 ¹∕₈. Mantalsfördelningen inom Österrekarne härad: Frälsejord 276. Mantalsfördelningen inom Västerrekarne härad: Frälsejord 190.
Slottet fungerade innan det brann även som fängelse. Detta år bygger man åter upp fångtornet och vaktmästaretornet. Detta år blir Erik Lagerqvist ordinarie lagman i Livgedinget. Gustaf Rosenhane, ägare till säteriet Grefseboo (Haneberg) i Näshulta, ger ut en skrift, Respublica Glacialis, som behandlar olika typer av fiske.
1682
Den 31 december avlider Daniel Bengtsson Uttermarck, tidigare ståthållare på Eskilstuna slott. Borgmästare i Eskilstuna och Torshälla är Sven Ersson Herling. Han innehar sitt ämbete till 1689. Ett pappersbruk uppförs i Torshälla av Kgl. Kammarrådet Isac Cronström; hans son, Peter Cronström, söker privilegier för bruket den 3 juli.
1684
Fattigbössan som stått vid torget flyttas till en lämpligare plats och förses med en tavla med passande text. Daniel Bengtsson Uttermarck begravs i Fors kyrka framme vid högaltaret (se år 1709). Johan Lohe övertar kvarnen vid Rosenholm. Socknen i Stenkvista skänker 16 öre till krigsmannen Johan Hall från ”Övre Ungern”. Han bor tydligen i socknen. Dessa pengar skall hjälpa honom att lösa ut sin dotter som sitter fängslad i Turkiet. Johan Peringskiöld tecknar av Jäders kyrka detta år.
I november flyttas Daniel Bengtsson Uttermarcks kvarlevor till Riddarholmskyrkan i Stockholm (se år 1709). En karta över Biby upprättas detta år. En backe i Kolunda i Stenkvista socken kallas ”Rangnilebacken”, Ragnhildsbacken. Den är fylld med gravar och stenkretsar från bl.a. vikingatiden (1877 är de bortodlade). Enligt pastor Anders Stenius finns även ”tvenne trinda högar” på platsen. En karta över Fiholm i Jäder finns från detta år. Den är utförd av lantmätare Hans Ranie.
På platsen för Eskilstuna hus plöjer man jord till åkermark. En mängd ben från människor kommer i dagen. Man har stött på den gamla klosterkyrkans kyrkogård som togs i bruk redan på 1000-talet. Denna uppgift står att läsa i en fornminnesinventering som gjordes detta år av kyrkoherden Gudmund Lithovius: "Vid Eskilstuna hus och dess trädgård uppå öster norr sidan om papistekyrkan har fordom varit en kyrkogård, nu omsider jorden upplöjd till åkermark och där många människoben uppfunna och sedda". I en annan redogörelse över fornfynd i Torshälla socken (Rannsakan av Antikviteter) utförd av kyrkoherden Laurentius Kolmodinus detta år heter det: "Widh een byy Ekeby widh nampn finnes Muur effter een kyrckio, så wäll som effter kyrkiogården, men hvad nampn bemte kyrckio haffver haft, weet ingen beretta…" Han meddelar vidare att rester av ett hus hittats på Husberget i Torshälla "…stockar som i jorden äro funna utvisa detta och haver ävenledes åtskilliga metaller funna". Ett bröllop firas på Hunsta - Lagersberg den 28 februari. Det är Erik Lagerqvists´ dotter Helene - änka sedan 1680 - som gifter om sig med överstelöjtnanten Joel von Haller. Ålfisket i Hyndevad tillhör fortfarande kronan. Sätesstugan i Sörby har, enligt en husesyn från detta år ”ett tjockt av tiljor hopslagit bol, efter gamlesättet, samt säte därtill”. Vilket betyder att sängen är väggfast. En karta över Ärla upprättas av en lantmätare detta år. Johan Peringskiöld utför en teckning av Stenkvista gamla kyrka. Även Sundby kyrka avbildas.
Petter Nilsson Flohman slår sig ned i Torshälla som "bönhas", dvs icke auktoriserad yrkesman. Han är silversmed. Västermo kyrkas torn rivs och kyrkan förlängs västerut. Hans Raine ger ut en katta över Mälaren som han arbetat på sedan 1684. På den kan man bl.a. se att det inte längre finns någon bro vid Hyndevadsdammen (se år 1641) utan att vägen går över ån vid Rosenberg (Rosenfors). En notering på kartan omnämner bron därstädes som bristfällig. Reinhold Rademachers änka Maria Wittmacher avlider. Gården Snickartorp i Stenkvista dras in till kronan.
Maria Elofsdotter, maka till Erik Dryselius Lagerqvist, ägare till Hunsta - Lagersberg, avlider på gården. Gården får säterirättigheter detta år. Torshälla får ett postkontor. Ett kopparstick utförs detta år av Johan Jacob von Sandrart föreställande Sundbyholms slott. Förlagan är en teckning av Erik Dahlberg. Kopparsticken publiceras 1717 i praktverket Suecia antiqua et hodierna. Från detta år finns rullor över indelta soldater bevarade.
Erik Dryselius Lagerqvists dotter, Catharina, gifter sig detta år med ryttmästaren Carl Gustaf von Siegroth, född 1670. De får en son, Gustaf Erik. Trädgårdsmästare Adam Alfelt (tidigare slottets trädgårdsmästare) säljer åkertäppor vid Galgberget. Ett kontrakt angående detta finns bevarad, daterad den 15 januari.
1690
1691
Ett nytt trädgårdsmästareboställe byggs nordost om slottsruinen. Carl Gustaf von Siegroth och hans fru Catharina välsignas med ytterligare en son, Carl Christoffer. Komministern i Torshälla, Daniel Nicolai Gravius, avlider. Hjälmare kanal invigs.
Detta år - den 15 juli - avlider Erik Dryselius Lagerqvist. Hans gård Hunsta - Lagersberg bebos av hans ogifta dotter Magdalena Lagerqvist.
Carl Gustaf von Siegroth och hans fru Catharina får en dotter som döps till Maria Gustaviana. Petter Nilsson Flohman, silversmed i Torshälla, blir godkänd som sådan av skråbröderna i Arboga detta år. En oblatask tillverkad av Flohman med datumet 10/1 1693 finns i behåll. En karta över Örsta i Stenkvista socken beskriver delar av jordmånen som ”ler och örjord”. Stenkvista pastorat blir regalt mellan åren 1693-1722.
Carl Gustaf von Siegroth och hans fru Catharina får en son som döps till Conrad Gustaf. En brand i Torshälla förstör metallvågen och våghuset. Den 10 augusti slår blixten ned i en dräng utanför Jäders kyrka. Drängen avlider. Enligt sägen har han uttalat sig hånfullt om åskan just innan blixten träffar honom. Hans hatt hänger fortfarande i Jäders kyrkas vapenhus och under den hänger en tavla med följande inskrift: ”Gud dundrar med sitt dunder grufweliga, och gör stoor ting. Anno 1694 d:10 augusti”. Den 23 september håller kyrkoherden i Näshulta en rannsakan i Stenkvista pastorat. Detta föranlett av stölder begångna av kyrkvärden Erik Persson i Torsberga och församlingens klockare.
1695
Komministern i Torshälla, Arvidus Petri Winke, avlider. Torshälla har en befolkning på ca 419 personer. En karta över Lilla Almby och Ensked i Jäders socken ges ut detta år. Den 6 september håller biskopen en visitation i Stenkvista pastorat.
Carl Gustaf von Siegroth och hans fru Catharina får en son som döps till David Fredrik. Borgmästaren i Torshälla och Eskilstuna, Jonas Krank, lämnar sin post. Han blir adlad Stiernstolpe detta år.
Petter Nilsson Flohman bor med sin hustru i södra roten i Torshälla med en dräng och en piga. Pastorn och prosten i Torshälla (se år 1674), Laurentius Kolmodinus, avlider. N. Herling ger ut en karta över Eskilstuna.
1698
Det tegel i slottsruinen som fortfarande går att använda efter branden bryts loss och förs till Stockholm för att ingå i den nya slottsbyggnaden därstädes - det gamla slottet i Stockholm hade ju också brunnit. Arbetet börjar den 26 juni och utförs av en avdelning av Södermanlands regemente. Man tar material från den norra och östra flygeln. Den södra och västra lämnas kvar. Arbetet avslutas i augusti. Carl Gustaf von Siegroth och hans fru Catharina får en son som döps till Ludvig Carl. Borgmästare i Eskilstuna och Torshälla är Abraham Dahlberg. Han innehar sitt ämbete till 1701. Pastor och prost i Torshälla: Johannes Mozelius. Innevånarantalet i Rekarne: Fors 557, Eskilstuna 647, Kloster 623, Torshälla 419, Barva 649, Jäder 1312, Kjula 997, Hammarby 196, Sundby 359, Vallby 498, Torshälla landsf. 459, Tumbo 685, Råby-Rekarne 176, Gillberga 691, Lista 550, Öja 918, Västermo 806, Näshulta 938, Husby-Rekarne 882, Stenkvista 577, Ärla 867. På landet bor 12740 personer, i städerna 1066 st. Innevånare per kvadratkilometer i Rekarne: 12,6. Sundbyholm dras in till kronan.
Kommentera artikeln!
Copyright © 2011 Per-Erik Melander
All Rights Reserved