TILLBAKA

1600 - 1699

av Per-Erik Melander

1600

Fogde på kungsgården Eskilstuna slott är Anders Bröms. I ett brev från hertig Karl till honom heter det "stadens borgare". Eskilstuna skulle alltså ha varit stad redan nu. Han säger sig också vilja anlägga ett verkligt hantverkarsamhälle här med ett omfattande manufaktursmide beläget vid fallen i Tunafors. Det är framförallt spik men även "musköter" som skall tillverkas där. Under detta århundrade byggs sakristia, vapenhus, kor och gravkor (till Sparreätten) vid Öja kyrka (som utvidgats under 1200- och 1300-talen). Kyrkan är uppdelad i fyra valvkvadrater. Jäders kyrka förlängs österut och får ett nytt kor; under detta är det Oxenstiernska gravkoret placerat. Borgmästare i Torshälla detta år och nästa: Sven Jacobsson och Per Erichsson. Hyndevads två hemman blir frälsegods då Jöran Caesson byter till sig dem av kronan.

1601 

Ett vantmakeri inrättas vid Hyndevads övre vattenfall (Tyskhyndevad) av Hans Leffler från Antwerpen. Kläde för krigsfolk tillverkas.

1602

Snickare, glasmästare och smeder arbetar på slottsbygget. Borgmästare i Torshälla är Per Ersson och Erik Ersson. En gravtavla (epitaf) sätts upp i Torshälla kyrka till minne av rådman Olov Svensson Norman.

1603

Kyrkoherde i Eskilstuna (Fors kyrka) är från detta år Siggo Christophori Bure. Sven guldsmed omnämns som en av staden Torshällas åkermän i en tiondelängd från detta år. Borgmästare i Torshälla är Per Erichsson och Richard Woldt.

1604

Hans Kantenitz, konstsnickare, arbetar från och med detta år och mer än tjugo år framåt i tiden med slottsbygget i Eskilstuna. Borgmästare i Torshälla är Erik Ersson och Richard Woldt. Carl IX tillsätter en hillebardsmed och slussbyggmästare som faktor över Eskilstunasmederna – Jöns Påfvelsson. Han driver smedjan (för vapentillverkning) vid Skogstorp. Carl IX anlägger även ett faktori i Tunafors (för tillverkning av vapen). Torshälla beviljas den 20 mars rätten att få sända egna skepp med alla slags varor till främmande hamnar (den s.k. Stapel-lagen).

1605

På Snopptorps gård bor vid denna tid en vapensmed vid namn Erik Rörsmed. Vid den
s k Spiksmedsströmmen (som låg 300 m uppströms från bron vid Tunafors - vid det gamla vadstället) är en spiksmed Måns Jönsson verksam.
 Borgmästare i Torshälla är Per Ersson och Richard Woldt. Hemmanet Hallspånga (tidigare byn Hallspånga, ursprunget till Torshälla, som låg vid nuvarande Östra torget) doneras till Torshälla stad. Söder om nuvarande Strömsholmen byggs en kanal som ingår i Carl IX:s stora projekt att göra Eskilstunaån farbar från Hjälmaren till Mälaren (se år 1610).

1606

Från och med detta år finns väverier på Eskilstuna hus. Man väver både guld och silver. Ute i staden som så sakteliga börjar ta form förfärdigas, förutom vapen, spikar och trådar, även kläder. Borgmästare i Torshälla är Per Ersson och Oloff Mattzon.

1607

Kyrkoherden i Torshälla, Ericus Nicolai Angermannus, avlider i oktober.

1608

Tegel bränns på slottet vid dess eget tegelbruk och 6 murmästare arbetar detta år med den södra längan som vätter mot trädgården. Man bygger även på en slottskyrka. Fogden Christiern Hvass får nämligen order av Karl IX att se till att den till påföljande år blir täckt, välvd och erhåller tak. Borgmästare i Torshälla är Olof Persson och Jacob Siwerdsson. Av 23 vapensmedmästare I Eskilstuna är endast en klingsmed (tillverkare av svärd). Man levererar 292 musköter och karbiner men endast 68 s.k. ”Rappers svärdsklingor” till rustkammaren. Kyrkoherde i Torshälla: Laurentius Birgeri.

1609

Lorens Larsson blir ny byggmästare vid Eskilstuna slott. Man gör ändringar i den östra längan. Karl IX besöker Eskilstuna på sin Eriksgata. I ett brev daterat den 17 februari nämner Karl IX en gård i "Ryxsta" - Röksta i Klosters socken - om tre öresland. Till denna gård hör även ett öresland i Ånsöga. Borgmästare i Torshälla är Per Ersson och Olof Persson. De innehar ämbetet till 1613. En sluss vid Rosenfors står klar i Karl IX:s

1610

En gravsten påträffas i slottsträdgårdens jord (se år 1338). Den hamnar i Fors kyrka. Kyrkoherden där, Christoffer Siggesson, använder den som gravsten över sina föräldrar. Han ristar in en ny minnesskrift över den gamla. Eskilstuna kanal mellan Hjälmaren och Mälaren står färdig. Kanalen är flera kilometer lång, har en nivåskillnad på 21 meter mellan de båda sjöarna och innehåller 14 slussar, några vid Hyndevad. Ärla kyrkas utbyggnad avslutas detta år (det inleddes troligen år 1560, se detta år). Staden får sitt första gästgiveri, den 19 februari.

1611

Vid Karl IX:s död övergår hans hertigdöme med Eskilstuna slott till hans yngste son Karl Philip. Skattetorpet Övlingeby som sedermera köps av kyrkoherden i Tumbo, Lars Benedicti, bebos fram till detta år av socknens kaplaner, bl a Benedictis egen bror Nils som äger torpet vid den här tiden och dennes efterträdare som hjälppräst och kaplan, Nils Fax. Enligt ett privilegiebrev utfärdat den 14 juni får Torshälla stad uppföra sågkvarnar.

1612

 

 

 

1613

Borgmästare i Torshälla är Henrik Böök d.ä. och Olof Persson. De innehar ämbetet till 1615. Axel Oxenstiernas mor fru Barbro befinner sig i Torshälla för att bevista marknaden där. Under tiden hon befinner sig i staden insjuknar hon. Dock inget allvarligt.

1614

Den 15 mars tas Älvsborgs lösen upp i Torshälla. De skattskyldiga är (enligt stadens mantalslängd) mannen och hustrun i de registrerade 93 hjonelagen (äktenskapen). Dessutom 23 drängar, 6 änkor, 24 pigor och 3 huskvinnor. Sammanlagt 242 beskattningsbara personer. Tillsammans med de icke beskattningsbara personerna bör staden ha mellan 350 och 400 innevånare vid denna tid.

1615

Hindrich Böök d. ä., silversmed i Torshälla, omnämns i en mantalsförteckning. Han är dessutom borgmästare tillsammans med Olof Persson. De båda avgår dock innevarande år. Kaplan i Gillberga är en Matts Tomasson, på latin Matthias Thomae. Han prästvigdes i Strängnäs den 7 november 1613 och kom kanske redan då till Gillberga.

1616

 

1617

 

1618

 

1619

Hertig Karl Filip grundar den 5 april en skola i Torshälla. Förste rektor för skolan: Israel Grubbe.  

1620

Vilsta blir länsmansgård. Vid denna tid står den fjärde längan på Eskilstuna slott färdig, åt söder, den förnämsta med hörntorn och rik utsmyckning; slottet får en inre borggård. Byggnationen pågår fortfarande men innehavaren, Karl IX:s son Karl Philip, vill skynda på det hela och få det färdigt. Bygget blir också mycket riktigt slutfört inom de närmaste åren. Slottet - en fyrkantig anläggning kring en stor borggård - låg där Slottsskolan nu ligger, var 90 meter långt och 79 meter brett. Husdjupet var 12 m. Genom en öppning åt väster - mot ån - kom man in på borggården, som mätte 50 m i fyrkant. En slottsträdgård bredde ut sig nedanför den södra och östra fasaden. Trädgården hade en storlek av 250 meter på längden och 150 meter på bredden. Väster om slottet låg humlegården och en förborg med bl a stall. Två spannmålsbodar hörde också till slottet. Vid forsarna i Tunafors, där manufaktursmidet är beläget, bor ungefär 200 à 250 personer. Platsen benämns Tunafors Stad. Under detta decennium blir Henrik Lohe, köpman från Westfriesland, delägare i Tunafors järnbruk.

1621

Konstsnickaren Hans Kantenitz arbetar ännu med dörrar med inläggningar avsedda för Eskilstuna slott. Karl Philip skriver ett brev till husfrun på Hjälmarsnäs och ber henne sända kalksten "till vår förehavandes bygnings fullbordan wid Eskilstuna huus". 

1622

Karl Philip avlider och hans moder, änkedrottning Kristina, tar hand om förvaltningen av Eskilstuna slott. Den tidigare kaplanen i Härad, Petrus Pauli, blir kyrkoherde i Husby Rekarne. Eklångens gård blir frälsegård under Rinkesta säteri.

1623

Kronan utarrenderar Rekarne härader till Thomas Blommaert och Lorenz Platz. De ämnar bedriva bruksdrift vid Tunafors.

1624

Daniel Leffler driver en av smedjorna vid Rosenholm.

1625

Änkedrottning Kristina avlider och Eskilstuna ställs under ståthållarskap. Hertigdömet som Karl IX en gång innehaft, omfattande Värmland, nästan hela Södermanland, Närke samt delar av Västmanland och Västergötland, uppgår i det svenska riket. Åkerlotter som tillhör Kvarnen i Torshälla befrias från skatter till Kronan, allt enligt ett Kungl. brev av den 28 maj (se även år 1627).

1626

Borgmästare i Torshälla: Nils Andersson. Enligt ett privilegiebrev utfärdat den 7 juli får Torshälla stad uppföra ett våghus.

 

1627

Myntmästaren i Avesta Marcus Kock övertar schniderverket i Torshälla. Vapensmedjan i Skogstorp övergår från Hindrich Brewitz till Carl Wittsholz, handelsman i Stockholm. Enligt ett privilegiebrev utfärdat den 12 februari får Torshälla stad tillgång till fritt timmer och vedhygge på Råby Hed. Åkerlotter som tillhör Kvarnen i Torshälla befrias från skatter till Kronan, allt enligt ett Kungl. brev av den 18 april (se även år 1625).

1628

Den 29 april anslås Eskilstuna, Gripsholm, Strängnäs, Mariefred, Tynnelsö och Räfsnäs som morgongåva till Gustav II Adolfs gemål Maria Eleonora. Hindrich Böök d. ä. förekommer i en "boskapslängd" från detta år. Han är silversmed i Torshälla och äger enligt längden 2 hästar, 3 kor och 14 svin. Matthias Thomae, tidigare kaplan i Gillberga, numera vice pastor, är enligt boskapslängderna från åren 1628 - 1631 skriven på Väsby i Lista socken. Gustav II Adolf skriver den 21 mars kontrakt med Kunsterijk M. Hybert Gilliesson om uppförande av en kronokvarn om 10 par stenar i Torshälla ström.  Gilliesson medverkar även vid byggandet av schniderverket (se år 1627) på andra sidan ån; dessutom arrenderar han själv kvarndriften av kronan.

1629

Zakarias Pauli på Vingsla i Lista socken önskar se Matthias Thomae som pastor i Gillberga. Domkapitlet i Strängnäs väljer dock i stället kyrkoherden i Husby Rekarne, Petrus Pauli. Matthias lämnar Gillberga och blir i stället predikant vid ett kavalleriregemente. Bygget av Hjälmare kanal påbörjas. Pastor och prost i Torshälla: Ericus Kolmodinus (vars brorson, Israel Kolmodin, skrev ”Den blomstertid nu kommer”).

1630

Detta års boskapslängd har underskrivits av Matthias Thomae. Den gamle kyrkoherden i Gillberga, Wilhelmus Erici, Matthias svärfar, har dött och hans svärson förordnas att handha själavården i socknen tills ny kyrkoherde har tillsatts. Matthias köper detta år den södra gården i Berga by i Lista socken men släktingar till säljaren vill att köpet skall gå tillbaka. Den 24 november dömer Västerrekarne häradsrätt att släktingarna före nästkommande kyndelsmässa skall återbetala den summa som Matthias utgett för gården. 

1631

Snopptorp blir den 2 april ett frälsetorp. Claes Wittholt övertar gården från kronan. Av ett brev skrivet av drottning Maria Eleonora på Fogdö prästgård och daterat den 1 februari detta år framgår att ett kaplansboställe skall eller har inrättats på Tumboås invid Tumbo kyrka på uppmaning av kyrkoherden i Tumbo, Lars Benedicti. Det är en liten s k enkelstuga med kök, kammare och förstuga som skall nyttjas som bostad åt socknens kaplan (som är en hjälppräst). Huset står fortfarande kvar, belägen utmed landsvägen omedelbart söder om kyrkan. Den påbyggdes under 1700- och 1800-talet. Vid Västerrekarnes januariting utbjuds Matthias Thomaes gård i Berga by till försäljning. Senare på året säljer Matthias tillbaka gården till den ursprunglige ägarens släktingar. Han köper i stället en gård i Röksta i Klosters socken - den omfattar tre öresland i Röksta och ett dito i Ånsöga.

1632

 

1633

 

1634

Olof och Lars omnämns som ägare av Hunsta - Lagersberg. Matthias Thomae erhåller i januari tre tunnor spannmål av Maria Eleonora. I landsböckerna från och med detta år till och med år 1657 (se det året) kallas Eskilstuna för Tunafors stad. Bygget av den nya kvarnen vid Torshälla ström (se år 1628) inkräktar på en tomt ägd av Sparrarna på Rossvik. En process följer.

1635

Hindrich Böök d ä, silversmed och borgmästare i Torshälla, omnämns i en skattelista. Han är enligt denna gift, har tre drängar och tre pigor. Daniel Leffler avlider. Hans änka Åleta övertar driften av smedjan vid Rosenholmfallen. Henrik Lohe äger två stångjärnshammare vid Tunafors. Christopher Nitach brukar den hammarsmedja som ligger på den norra stranden av Eskilstunaån vid Skogstorp. En bit längre ned på stranden (mot Eskilstuna) har han en osmundssmedja. På holmen, som ligger mitt i strömmen, har Fredrich Wodesi (Wodhes) en hammarsmedja.

1636

På Hunstas ägor - det senare Lagersberg - ligger ett antal torp och backstugor. De blir den 17 oktober utdömda därför att de anses göra intrång på Hunstas ägor. Se år 1666. Hindrich Böök d ä dör detta år. Han efterlämnar hustru - Maria Eriksdotter (hon var tidigare gift med kykoherden i Torshälla, Ericus Nicolai Angermannus), en son och fyra döttrar. Den 18 december beviljas Matthias Thomae skattefrihet för sin gård i Röksta efter att ha författat ett antal böneskrifter till Maria Eleonora. Den skall gälla under drottningens livstid och så länge hon innehar länet. Borgmästare i Torshälla är Peder Hansson och Peder Bengtsson. De innehar ämbetet till 1638. En gravtavla (epitaf) sätts upp i Torshälla kyrka till minne av rådman Borgmästare Böökr. Stapelstadsrättigheten för Torshälla (se år 1604) dras in.

1637

 

1638

Den 8 maj författar biskopen i Strängnäs, Laurentius Wallius, ett brev i vilket han föreslår Matthias Thomae till tjänsten som kyrkoherde i Ripsa församling (eller till sacellanbefattningen i Torshälla om han hellre ville ha den). 

1639

Kyrkoherden i Fors, Siggo Christophori Bure, drar sig tillbaka från sin tjänst och lever som emeritus på Flackersta. Matthias Thomae tjänstgör som vice pastor i Ripsa församling från november detta år. Han flyttar med sin hustru Kerstin Wellmansdotter från Röksta till prästgården i Ripsa (Ripsa ligger söder om sjön Båven ca två mil norr om Nyköping). Borgmästare i Torshälla är Peder Bengtsson, Mats Eriksson och Henrik Henriksson. Bröderna Henrik och Stephan Langh, valloner, börjar som hammarsmeder vid Rosenholm och Rosenberg.

1640

Henrik Lohe äger tre stångjärnshammare i Eskilstuna. Den 1 maj blir Matthias Thomae kyrkoherde i Ripsa församling. Under detta årtionde utvidgas Barva kyrka österut och får sakristia och vapenhus (nu rivet). Borgmästare i Torshälla är Peder Bengtsson och Henrik Böök d.y. De innehar ämbetet till 1642.

1641

På hösten besöker pfalzgreven Karl Gustav, sedermera konung Karl X Gustav, Eskilstuna slott. Johan Christophersson, guldsmed i Torshälla, får som gesäll detta år en Johan Matsson. Han arbetar hos honom till år 1645. En geografisk karta (en översiktskarta) över vattenverken mellan Hjälmaren/Hyndevad och Mälaren/Torshälla upprättas detta år. Specialavritningar över Fors ström, Hyndevads/Skogstorps ström och Torshälla ström publiceras samtidigt. En uppgift på den första kartan (översiktskartan) omtalar att fogden bor på Vilsta (Herrgård) och att det inte finns några vattenverk vid Skjulsta ström. På specialritningen över Fors ström kan man läsa följande: att det finns en bro över Eskilstunaån vid Ladugården (troligen vid Rådhusbron) och att det finns två vattenfall vid Tunafors. Vid det nedre (fallhöjd 1,25 m) ligger två kniphammare, vid det övre har Hindrich Loo (Henrik Lohe) hammarsmedjor och Kronan en sågkvarn och en mjölkvarn. Två broar finns över ån; en kallas Kvarnbron. Den går över den fors som kallas Spiksmedsforsen som ligger strax ovanom Tunafors övre fall. Fallhöjden från Spiksmedsforsen till Tunafors nedre fall är 7,5 meter, en sträcka på 1000 meter. På kartan nämns också att vid Skjulsta finns intet vattenverk och att en liten ström (vattenfall) finns nedanför Ladugårdsbron. På specialritningen över Hyndevads/Skogstorps ström kan man läsa följande: att Christopher Nitach hade en hammarsmedja och en osmundssmedja, att hustru Åleta ägde en hammarsmedja, en ålkista och en sågkvarn. Vidare att Fredrich Wodesi ägde en hammarsmedja, att Simon Leffler ägde en ålkista och 1 smedja (på norra stranden). Dessutom ägde Henrik Barkhusen (Hans H:sson Lefflers svärson) en hammarsmedja (tillsammans med Henrik Långe [Langh]) och en hammare med härd, Henrik Långe en hammare med härd och en ålkista (byggd i hans hammartrumma). Kronan hade vid strömmen en ålkista (vid Fiskarefallet) och en mjölkvarn (vid Tyskhyndevad). Längre upp i ån fanns en damm med ett valkehus (brukat av en vantemakare) och en sågkvarn. Där låg även Hyndevads bro. Fyra fall fanns alltså vid Hyndevad. Det första (närmast Hjälmaren), där bron låg, kallades Tyskhyndevads fall eller ”Hynnevads bro”. Det andra, ”Hynnevads kronoålkista” (1 meters fallhöjd) och det tredje ”Hynnevads hammare”. Här finns fem holmar mitt i strömmen som är 215 meter bred. Från den mittersta holmen går tre träbroar över två holmar till den norra stranden. Det fjärde fallet heter Skogstorp. Där finns två träbroar. Nivåskillnaden mellan Hjälmaren och Mälaren är 21,8 meter. Den 15 september utfärdas en kunglig resolution att kronans kvarn vid Hyndevad skall flyttas längre ned i strömmen och att dess vattenverk skulle upprivas (se år 1647). På specialritningen över Torshälla ström kan man läsa följande: att Kronan har en mjölkvarn vid forsen, att det finns ett ”Schnideverk” och en Hammarsmedja (med två härdar) till denna lite längre ned vid strömmen. Vid en fors lite längre upp i ån har Jacob Persson en hammare med två härdar (åkerlotter som tillhör denna hammare befrias från skatter till Kronan, allt enligt ett Kungl. brev av den 16 november.) Mellan dessa båda vattenfall går en bro över ån. Enligt en lag – som första gången omnämns skriftligen år 1422 – skulle det alltid finnas en öppning i ett vattenfall på 1/3 av dess bredd där inga dammar eller andra anordningar fick hindra vattnet från att ta sig fram. Denna kallas Kungsådran. Vid Hyndevad är dock kungsådran överbygd av ålkistan (ägd av kronan). På kartan över Torshälla ström kan man se att man trots detta dämmer upp Kungsådran. Torshälla kyrka får ny predikstol.

1642

Erik Eriksson Dryselius, ägare till Hunsta - Lagerberg, gifter sig med Maria Elofsdotter, född 1625. Henrik Langhs och Henrik Barkhusens smedja, som är den största smedjan vid Rosenfors och ligger på den stora holmen i strömmens mitt, taxeras till 4 skeppund stångjärn. Vid Mesta Storgård låg vid denna tid bl.a. en smedja. Utgrävningar av densamma gjordes år 1974. Man hittade slaggklumpar, bränd lera, tegelsplitter, ben, mindre järnföremål, klockkläppar, delar av hästskor, hästskosömmar, spikar och krampor. Man fann också ett mynt, ett 1 öres silvermynt präglat i Reval år 1642. Staden var en svensk besittning vid denna tid. Under smedjan fanns ytterligare ett kulturlager, en boplats från tidig medeltid. Där fann man ett 20-tal skärvor av oglaserad keramik, brända lerklumpar och bitar av en vävtyngd av bränd lera. En stor malsten, 45 cm i diameter och ca 5 cm tjock, hittades också, oklart från vilket århundrade. Det är överdelen till en roterande handkvarn för malning av säd med ett litet trattformat hål i mitten där sädeskornen hälldes ned. Den fasta undre stenen återfanns ej. Utgrävningen i början av 1970-talet visade att Mesta (och även de närliggande gårdarna Viby och Berga) varit bebott åtminstone sedan yngre järnålder (säkerligen ännu tidigare, kanske bronsåldern). Ca tio gravfält finns i området varav fyra i Mesta. De senare innehåller ca 85 gravar. Ett stort gravfält finns nära Västerleden, bakom Mesta Norrgård. Det innehåller ca 170 gravar. Här har troligen en by eller stor gård legat tidigare. Vid Berga finns också ett stort gravfält med ca 90 gravar. Viby har två gravfält med sammanlagt ca 80 gravar. Enligt ett privilegiebrev utfärdat den 25 februari får Torshällas Borgmästare och Råd tillhandla sig frälsetomter i staden.  

1643

Erik Eriksson Dryselius och hans maka Maria nedkommer med en son, döpt till Erik. På Flackersta avlider den tidigare kyrkoherden Siggo Christophori Bure, 107 år gammal. Hans son och efterträdare, Christopher Siggonis, låter mura en grav åt sina föräldrar framför högaltaret i Fors kyrka. På denna grift placerar han en gammal gravsten från medeltiden som tidigare stått i den gamla klosterkyrkan vid nuvarande Slottsskolan. Stenen är ett minnesmärke över en präst i Johanniterorden vid namn Peregrinus som dog år 1338 (se detta år). Christopher avlägsnar en del av den gamla texten på stenen och förser den i stället med följande inskription: "Här under ligga begrafne D. Siggo Christophori, fordom kyrkioherde i Fors, hwilken i Herranom afsomnade Anno 1643 then 3 maii, item Ebba Andersdotter, hans elskeliga hustro, hvilken i Herranom dödh blef Anno 1625 then 2 decenb." Johan Christophersson omnämns i ett rådstuguprotokoll som svåger till Hindrich Böök d y. Båda är silversmeder i Torshälla. Den senare är dessutom ensam borgmästare i staden. Vid Husby-Rekarne kyrka (i söder) byggs ett gravkor till ätten Sparre på Rossvik. 

1644

Hindrich Böök d y avsätts på valborgsmässorådstugan som borgmästare i Torshälla och efterträds av Lars Olofsson och Peder Hansson. I ett dokument upprättar den 24 juli kan man läsa detta om Torshälla: ”Frågades Borgerskapet, huru och på hvad sätt de till Säby och Halfspånga Hemman komne voro? Då förestälde de en gammal man, öfver sina 80 år, Lars Olofsson benämnd, som kallas Lunda Lasse, hvilken berättade, att han af sina Föräldrar i full sanning hört hafver, att i gamla Kon. Gustafs (Gutav Vasa) tid, förr än han kom til regementet, blef Staden i fägde tiden afbränd, då hafva bönderna i Säby och Halfspånga haft tillstånd och tillfälle, att taga sig tomter i Staden och dem bebygga. Icke dess mindre hafva de brukat gårdarne på landet och gjordt Kronan sin rättighet uti alla utlagor, in till dess Simon Cammar Sven förmådde bos Kon. Carl, att de för deras rättigheter i ett för allt fingo utgjöra jern!”

1645

Erik Eriksson Dryselius och hans maka Maria nedkommer med en son, döpt till Elof. Deras förstfödde son , Erik, avlider detta år. En karta över Eskilstuna upprättas detta år. Den är gjord av Christophersson Stenklyft. Borgmästare i Torshälla detta år och nästa är Peder Hansson och Peder Bengtsson. Änkan Åletas smedja vid Rosenholm drivs av hennes tredje man, Reinhold Nilsson. Han har även erhållit livstids förläning på Kälby hemman.

1646

Karl Gustav vistas rätt ofta på Eskilstuna slott detta år och de närmast följande. Han planerar även att uppföra ett nytt slott. Det skulle ligga vid nuvarande Munktellarenan. En karta över "Österrekarne, Kloster Socken" som visar hur Eskilstuna tedde sig vid denna tid är tillfinnandes i lantmäteristyrelsens arkiv. Bl a låg det ett tegelbruk på Slottsbacken invid Klostergatan, säkerligen grundat vid slottets byggnation; där hade även tegelslagaren sitt boställe. En fiskarestuga som hörde till slottet låg på en holme i stadsparken nära en hage - Fiskarehagen - som vid denna tid användes som kalvhage. Vid OBS Interiör låg så Eskilstuna ladugård - kungsladugården. Under denna gård lydde de stora åkrarna och ängarna söder och norr om Eskilstuna. Till gården hörde även en stor trädgård. Den senare fastigheten Stensborg låg inom gårdens landamären - från början hette den Laduvreten. Trakterna kring Köpmangatan har vid den här tiden fått sin nuvarande kvartersindelning. Erik Eriksson Dryselius och hans maka Maria nedkommer med en dotter, döpt till Helene. Lista kyrka får ett gravkor för släkten Ribbing på Vargarn. De 7 juli får Torshälla (enligt en kunglig resolution) rätt att sätta upp en metallvåg.  

1647

Karl Gustav har åtskilliga kärleksaffärer i Eskilstuna. Rådmansdottern Märeta Allerz föder honom en son som får namnet Gustav Karlsson, sedermera greve. Den 10 mars erhåller Karl Gustav i förläning Eskilstuna stad och län, Räfsnäs hus samt Över- och Ytter-Enhörna socknar. Borgmästare i Torshälla är Peder Hansson. Kronans kvarn vid Hyndevad (se år 1641), som skulle flyttas, finns fortfarande kvar. Liksom bron och ålkistan vid Fiskarefallet. Den senare arrenderas av ståthållaren på Eskilstuna slott, Daniel Bengtsson Uttermark. Mesta består av fyra gårdar vilket framgår av en karta från detta år. Enligt ett privilegiebrev utfärdat den 29 mars skall Torshällaborna inte föra sina varor till Eskilstuna för avsalu utan sälja sina produkter inom Torshällas tullportar.

 

 

1648

Erich (troligen Erik Eriksson Dryselius - se år 1653) och Lars omnämns som ägare av hunstadh - Lagersberg. Drottning Christina förordnar, genom nådigt brev, att Eskilstuna skall lyda under Torshälla. Borgmästare i Torshälla är Peder Hansson och Gabriel Ericsson Rast. De innehar ämbetet till 1651. Johan Larsson Grott upprättar en karta över hemmanet Fors’ (prästgårdens) och Eskilstuna ”stads” åkerbruksägor. Ägare till Skogstorps och Tunafors bruk är Henrik Lohe.

1649

Den 3 juni blir Vilsta ägare till Snopptorp och Fröslunda. Erik Eriksson Dryselius och hans maka Maria nedkommer med en dotter, döpt till Magdelena. 

1650

En guldsmed som kallas Cort Guldsmed arbetar i Eskilstuna. Han arrenderar en gård av riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhielm genom dennes fogde Per Andersson. Enligt häradsskrivaren Anders Olsson är arrendet på 16 lispund osmundjärn och 3 dhr dagsverkspenningar. Eskilstuna kanal, som stod färdig år 1610 och vars slussar var byggda i timmer, klarar inte av de påfrestningar som den utsetts för och slutar att fungera vid denna tid. I mitten av 1600-talet byggs Fors kyrka om och blir korskyrka. Arkitekt är troligen Jean de la Vallée. I Jäders kyrka byggs vapenhus och sakristia om. Ett nytt gravkor tillkommer ävenledes under århundradet: det Braheska. Enligt ett privilegiebrev utfärdat den 31 oktober får Torshälla tillstånd att bedriva handel i Bergslagen. Pastor och prost i Torshälla: Andreas Alander.

 

1651

Erik Eriksson Dryselius och hans maka Maria nedkommer med en son, döpt till Erik. 

1652

Magdalena, dotter till Erik Eriksson Dryselius, avlider. Johan Christophersson blir (tillsammans med Gabriel Ericsson Rast) borgmästare i Torshälla. Han är guldsmed i samma stad och sitter även som bisittare i guldsmedsskrået i Arboga. Endast två smedjor finns kvar vid Rosenholm.

1653

Erik Eriksson Dryselius, ägare av Hunsta - Lagersberg, adlas detta år och får det nya namnet Erik Dryselius Lagerqvist. Matthias Thomae, kyrkoherde i Ripsa församling, omtalas som död detta år. Hans hustru, Kerstin Wellmansdotter, lever fortfarande i januari 1669. Borgmästare i Torshälla är Jacob Abrahamsson Ruth och Johan Christoffersson. De innehar ämbetet till 1657. Slottet i Eskilstuna får ny trädgårdsmästare, Alfelt vid namn. Alfeltsgatan är uppkallad efter honom.

1654

Tvillingar föds på Hunsta - Lagersberg; den ena dör, den andra får namnet Magdalena. Reinhold Rademacher (från Riga) erhåller på egen begäran privilegium för ett järnmanufakturverk i Eskilstuna (vid Carl Gustafs stad) för tillverkning av diverse smidesprodukter. Han förbinder sig att införskaffa ca 20 smeder från Tyskland.  

1655

Henrik Lohe har detta år 45 man, varav 10 hammarsmeder, i sin tjänst. Bönder från Närke kommer till dammen vid Hyndevad och försöker förstöra den. De anser att den orsakar översvämningar av deras åkrar runt Hjälmaren. Ålfisket i Hyndevad och katsefisket i Kälbyviken utarrenderas. 

1656

Erik Lagerqvist och hans maka Maria nedkommer med en dotter, döpt till Maria. Reinhold Rademacher flyttar över från Livland till Sverige och Eskilstuna med sitt manufakturverk. 

1657

Erik Lagerqvist och hans maka Maria nedkommer med en dotter, döpt till Catharina. Rademachers manufakturverk (Carl Gustafs Stad) tas i bruk detta år. 20 kombinerade bostadshus och smedjor uppförs mellan nuvarande Rademachergatan och ån (klara 1659). Arkitekt: Jean de la Vallée. I landsböckerna från och med år 1634 (se det året) till och med detta år kallas Eskilstuna för Tunafors stad. Detta är det sista år då Torshälla har två borgmästare. Detta har man haft sedan åtminstone 1486. Se det året. De borgmästare som väljs från och med nu sitter både i Torshälla och i Eskilstuna. Den förste att inneha detta ämbete blir Erik Ericsson Dryselius, adlad Lagerqwist (se år 1653 och tidigare detta år). Till sin medhjälpare i ämbetet har han Nils Jonsson. De sitter på sina poster till år 1661.

1658

Jean de la Vallée upprättar en karta (daterad den 14 mars) över Eskilstuna som fortfarande finns i behåll. Den beskriver platsen för det nya slottet som Karl X Gustav ville uppföra, en plan som han haft sedan 1652 men som aldrig realiseras på grund av konungens död. Varje kvarter (30 st.) i staden skall enligt Vallée ha 12 hus, 6 utefter varje långsida med kålgårdar innanför. Av allt detta blev det bara två kvarter. Maria, dotter till Erik Lagerqvist, avlider. Enligt uppbördsmannen Anders Olsson skall Staffan Nilsson i Eskilstuna hos sig ha en kista som Cort Guldsmed lämnat honom i pant när han var bosatt i staden. En Anders Gunnarsson har fordringar på denna kista men tydligtvis vill Staffan inte lämna den ifrån sig. Han tvingas dock till detta av uppbördsmannen. Allt detta står att läsa i en dombok som behandlar rättsfall i Torshälla rådstuga detta år. En dopskål till Kolbäcks kyrka i Västmanland tillverkas detta år av guldsmeden Johan Christophersson i Torshälla. Carl Gustafs Stads manufakturverk anläggs på uppdrag av Karl X Gustaf av Reinhold Rademacher. En ny skråordning införs i Torshälla avseende sjöfarten.

1659

Erik Lagerqvist, häradshövding i Livgedinget, blir detta år borgmästare i Eskilstuna och Torshälla. Detta år får Eskilstuna stadsprivilegier. Gården Fors invid Fors kyrka upphör att vara prästgård detta år. 

1660

En Erich omnämns som ägare av Hunsta - Lagersberg i en jordebok från detta år. Det är fråga om Erik Dryselius Lagerqvist. Förutom Hunsta äger han även gården Hallunda i Botkyrka socken utanför Stockholm. Ett tresidigt östkor för släkten Pauli på Vingselör påbyggs Lista kyrka.

1661

Christopher Siggonis, kyrkoherde vid Fors kyrka, avlider. 

1662

Erik Dryselius Lagerqvist och hans maka Maria nedkommer med en son, döpt till Carl. Johan Christophersson blir ålderman i guldsmedsskrået i Arboga detta år. Tre smeder vid Carl Gustafs stads manufakturverk har specialiserat sig på tillverkning av dörr - och fönsterjärn. Ett nytt kor uppförs vid Västermo kyrka. Under detta finns den Strokirchska gravplatsen. Kvarnen vid Tyskhyndevad rivs och en ny byggs vid det tredje fallet, senare kallat Rosenholm. Bron och övriga vattenverk rivs ur. Orsak: närkebornas klagomål över att dammarna orsakade översvämning längs Hjälmaren. Den nya kvarnen vid Rosenholm byggs av Henrik Barkhusen. Av Reinhold Rademachers 72 medhjälpare är ca 15 tyskar (från den holländska staden Sittard och den tyska staden Julich).

1663

Carl, son till Erik Dryselius Lagerqvist, avlider. Samma år föds en dotter; hon får namnet Hedvig Eleonora. I Torshälla gifter sig en Jacob Kijll med en Christina Fallay. Änkan (efter Jesper Andersson) Ingeborg Ryning införlivar 1½ mantal i Hällby (i Husby-Rekarne) med sitt säteri som får namn efter henne, Ryningsberg. Ålfisket i Hyndevad och katsefisket i Kälbyviken utarrenderas till Daniel Bengtsson Uttermark på Vilsta.

1664

Trädgårdsmästare vid Eskilstuna slott vid denna tid är en Adam Alfelt. Alfeltsgatan är uppkallad efter honom. Två mässingsbäcken inköps och placeras i Fors kyrka. Kyrkobesökarna skall i dessa lägga pengar och andra gåvor till hjälp åt stadens fattiga. Även på torget sätts en bössa upp till de fattigas fromma. Den 2 september detta år förordnar änkedrottning Hedvig Eleonora att gården Lagersberg (som vid denna tid hette Hunsta) skulle stå till förfogande för Erik Dryselius Lagerqvist. Detta år blir han, förutom häradshövding och borgmästare, även vice lagman i Livgedinget. 

1665

Den 29 november får Erik Lagerqvist under sin egen, sin hustrus och sina barns livstid skattmannarätt till gården Hunsta - Lagersberg. I en jordebok från detta år heter det om honom: "Erich i hunsta". Erik Dryselius Lagerqvist och hans maka Maria nedkommer med en son, döpt till Carl. Fors kyrka får en sakristia detta år. Borgmästare i Eskilstuna och Torshälla är Lars Ljung. Han innehar sitt ämbete till 1668.

1666

Ett brev daterat den 16 juni ger Erik Lagerqvist nyttjanderätt till de torp och backstugor som ligger på hans ägor. Se år 1636. Den 24 augusti omkommer hans son Elof i ett blixtnedslag. Erik Lagerqvist ansöker detta år om gravplats i Fors kyrka. Det kan dock ej beviljas honom, som framgår av följande dokument, daterat den 6 maj detta år: "Anhöll ädle och välborne Lagman Lagerqvist om grav uti koret, vilket församlingen gärna hade den gode herren beviljat; så alldenstund därtill icke kunde utses läglig plats, som icke vore de andre grifter till förnär, eller ock att grundvalen till koret igenom grävande ej skulle svag göras, ty kunde härutinnan intet änteligen uti välborne herren ståthållaren Uttermarcks och någre av de andre församlingens, förnämlige invånares frånvaro, resolveras och slutas". Henrik Lohe avlider och hans egendomar ärvs av brorsonen Johan Lohe.

1667

Den 10 maj utsträcks tiden för nyttjanderätten till de torp och backstugor som ligger på Erik Lagerqvists ägor till hans och hans hustrus livstid. En karta över Hunstas ägor görs upp detta år. Den finns ännu bevarad. I en mantalsförteckning från Torshälla omnämns Hindrich Böök d y med hustru samt hans moder, Maria Eriksdotter, som måste ha varit omkring åttio år vid den här tiden. Även svågern Johan Christophersson omtalas med hustru, en dräng och två pigor. Den 23 juli mottar Reinhold Rademacher en stämning i Erik Lagerqvists namn för att han tvärs över ån vid nuvarande Strömsholmen byggt en damm som förorsakat skador högre upp i ån. Bl.a. på kyrkogården och kyrkan (Fors). Och det vattenfall som kallas Tunafors nedre (se år 1641) översvämmas (eftersom vattennivån höjs) och försvinner vilket innebär att de två kniphamrarna därstädes har ”ödegjorts” som det står i 1648 års jordebok. Den 26 juli frågar Erik Lagerqvist rådmannen Larss Andersson vem som ligger bakom stämningen (som Lagerqvist inte känt till). Det visar sig att det är båthållaren (funktion okänd) som legat bakom. Stämningen leder inte till någonting, Rademacher går fri. Han hänvisar till Kongl. Commercekollegium som gett honom i uppdrag att bygga ”en slip- poler- eller annan nyttig kvarn” vid fallet. Nitachs hammarsmedja och osmundsmedja vid fallet i Skogstorp är numera rivna, liksom Fredrich Wodesis (Wodhes’) hammarsmedja som låg på holmens sydöstra sida (se år 1635). Två smedjor som tillhör Skogstorps bruk ligger på den sistnämndas plats, en är troligen vallonsmedjan som tidigare fanns vid Rosenholm.    

1668

Den 9 december får Hunsta - Lagersberg säteriprivilegier. En sätesgård börjar uppföras. Reinhold Rademacher avlider. I ett privilegiebrev av den artonde september detta år stadgas om att en verkmästare måste finnas i de hantverkshus som nyligen uppförts i Eskilstuna. Han skall bl.a. se till att produkterna stämplas. Borgmästare i Eskilstuna och Torshälla är ”Mäster Johan”. Han innehar sitt ämbete till 1670. Enligt ett privilegiebrev utfärdat den 22 oktober får endast Torshälla och Arboga rätt att föra järn från Bergslagen. Man får även tillstånd att inrätta ett postkontor i Torshälla. Skolan i Torshälla (se år 1619) får enligt beslut av den 22 oktober sig tilldelat 40 daler silvermynt av tullintäkterna.

1669

Erik Dahlberg (mannen bakom verket Suecia antiqua) besöker Hållsta gästgivaregård den 15 februari. Enligt jordeboken har smedjorna vid Rosenholm några år tidigare förstörts av vårfloden och rivits.  

1670

Vilsta blir säteri. Snopptorp ombildas till rå och rörhemman. Räkenskaper för "Eskilstuna Trädgård", som det kallas, och som hör till slottet, finns bevarade från detta år. Gillberga kyrka (ursprungligen en romansk stenkyrka med långhus och torn som troligen utvidgades österut under 1400-talet; då tillkom även sakristia och vapenhus) får ett gravkor för den Stiernsköldska ätten. Källaren under Jäders kyrkas sakristia blir gravkor: Fiholmsgraven. Näshulta kyrka byggs om; en sakristia tillkommer i norr.

1671

Johan Christophersson avlider detta år. Borgmästare i Eskilstuna och Torshälla är Lars Henriksson Häger. En gravtavla (epitaf) sätts upp i Torshälla kyrka till minne av kyrkoherde Eric Kolmodin.

 

 

1672

Borgmästare i Eskilstuna och Torshälla är Josias Josefsson Fougman. Han innehar sitt ämbete till 1676. Pastor och prost i Torshälla: Laurentius Blyberg.

1673

 

1674

Carl, en son till Erik Lagerqvist, avlider. Pastor och prost i Torshälla: Laurentius Kolmodinus.

1675

Borgmästare Sven Ersson Herling skänker prydnader till Torshälla kyrka. En inskrift på orgelläktaren minner om händelsen: ”Guds namn till ära och ’kiörkones’ prydning haver välaktade Sven Ersson Herling förärat 1675.”

1676

 

1677

Borgmästare i Eskilstuna och Torshälla är Samuel Reuter. Han efterträds av Abraham Månsson Knoop som innehar ämbetet till 1682.

1678

Ett bröllop firas på Hunsta - Lagersberg den 27 oktober. Det är Erik Lagerqvists´ dotter Helene som gifter sig med assessor Johan Wattrang. 

1679

Hedvig Eleonora, dotter till Erik Lagerqvist, avlider. Den sistnämnde avgår detta år som borgmästare i Eskilstuna och Torshälla. 

1680

Den 11 december bryter eld lös på slottet. Det blir totalförstört; tyvärr, för oss sena tiders människor. Ett bröllop firas på Hunsta - Lagersberg; det är Christina Uttermarck, dotter till ståthållaren och ägaren till Vilsta, Daniel Bengtsson Uttermarck, som gifter sig med överste L. G. Stöltenhjelm (1645-1719). En man vid namn Peringskiöld utför en teckning av Öja gamla 1100-tals kyrka. Denna revs på 1840-talet och ersattes av en ny byggnad. Enligt ett privilegiebrev utfärdat den 10 december får Torshälla fortsatt rätt att tillsätta egna skolmästare och pedagoger.

1681

Slottet fungerade innan det brann även som fängelse. Detta år bygger man åter upp fångtornet och vaktmästaretornet. Detta år blir Erik Lagerqvist ordinarie lagman i Livgedinget.

1682

 

1683

Den 31 december avlider Daniel Bengtsson Uttermarck. Borgmästare i Eskilstuna och Torshälla är Sven Ersson Herling. Han innehar sitt ämbete till 1689. Ett pappersbruk uppförs i Torshälla av Kgl. Kammarrådet Isac Cronström; hans son, Peter Cronström, söker privilegier för bruket den 3 juli.

1684

Fattigbössan som stått vid torget flyttas till en lämpligare plats och förses med en tavla med passande text. Daniel Bengtsson Uttermarck begravs i Fors kyrka framme vid högaltaret (se år 1709). Johan Lohe övertar kvarnen vid Rosenholm.

1685

I november flyttas Daniel Bengtsson Uttermarcks kvarlevor till Riddarholmskyrkan i Stockholm (se år 1709). 

1686

På platsen för Eskilstuna hus plöjer man jord till åkermark. En mängd ben från människor kommer i dagen. Man har stött på den gamla klosterkyrkans kyrkogård som togs i bruk redan på 1000-talet. Denna uppgift står att läsa i en fornminnesinventering som gjordes detta år av kyrkoherden Gudmund Lithovius: "Vid Eskilstuna hus och dess trädgård uppå öster norr sidan om papistekyrkan har fordom varit en kyrkogård, nu omsider jorden upplöjd till åkermark och där många människoben uppfunna och sedda". I en annan redogörelse över fornfynd i Torshälla socken (Rannsakan av Antikviteter) utförd av kyrkoherden Laurentius Kolmodinus detta år heter det: "Widh een byy Ekeby widh nampn finnes Muur effter een kyrckio, så wäll som effter kyrkiogården, men hvad nampn bemte kyrckio haffver haft, weet ingen beretta…" Han meddelar vidare att rester av ett hus hittats på Husberget i Torshälla "…stockar som i jorden äro funna utvisa detta och haver ävenledes åtskilliga metaller funna". Ett bröllop firas på Hunsta - Lagersberg den 28 februari. Det är Erik Lagerqvists´ dotter Helene - änka sedan 1680 - som gifter om sig med överstelöjtnanten Joel von Haller. Ålfisket i Hyndevad tillhör fortfarande kronan. 

1687

Petter Nilsson Flohman slår sig ned i Torshälla som "bönhas", dvs icke auktoriserad yrkesman. Han är silversmed. Västermo kyrkas torn rivs och kyrkan förlängs västerut. Hans Raine ger ut en katta över Mälaren som han arbetat på sedan 1684. På den kan man bl.a. se att det inte längre finns någon bro vid Hyndevadsdammen (se år 1641) utan att vägen går över ån vid Rosenberg (Rosenfors). En notering på kartan omnämner bron därstädes som bristfällig.

1688

Maria Elofsdotter, maka till Erik Dryselius Lagerqvist, ägare till Hunsta - Lagersberg, avlider på gården.

1689

Erik Dryselius Lagerqvists dotter, Catharina, gifter sig detta år med ryttmästaren Carl Gustaf von Siegroth, född 1670. De får en son, Gustaf Erik.

1690

 Borgmästare i Eskilstuna och Torshälla är Jonas Krank, adlad Stiernstolpe. Han innehar sitt ämbete till 1696.

1691

Ett nytt trädgårdsmästareboställe byggs nordost om slottsruinen. Carl Gustaf von Siegroth och hans fru Catharina välsignas med ytterligare en son, Carl Christoffer. Komministern i Torshälla, Daniel Nicolai Gravius, avlider.

1692

Detta år - den 15 juli - avlider Erik Dryselius Lagerqvist. Hans gård Hunsta - Lagersberg bebos av hans ogifta dotter Magdalena Lagerqvist. 

1693

Carl Gustaf von Siegroth och hans fru Catharina får en dotter som döps till Maria Gustaviana. Petter Nilsson Flohman, silversmed i Torshälla, blir godkänd som sådan av skråbröderna i Arboga detta år. En oblatask tillverkad av Flohman med datumet 10/1 1693 finns i behåll.

1694

Carl Gustaf von Siegroth och hans fru Catharina får en son som döps till Conrad Gustaf.

1695

Komministern i Torshälla, Arvidus Petri Winke, avlider.

 

1696

Carl Gustaf von Siegroth och hans fru Catharina får en son som döps till David Fredrik. Borgmästaren i Torshälla och Eskilstuna, Jonas Krank, lämnar sin post. Han blir adlad Stiernstolpe detta år.

1697

Petter Nilsson Flohman bor med sin hustru i södra roten i Torshälla med en dräng och en piga. Pastorn och prosten i Torshälla (se år 1674), Laurentius Kolmodinus, avlider.

1698

 

1699

Det tegel i slottsruinen som fortfarande går att använda efter branden bryts loss och förs till Stockholm för att ingå i den nya slottsbyggnaden därstädes - det gamla slottet i Stockholm hade ju också brunnit. Arbetet börjar den 26 juni och utförs av en avdelning av Södermanlands regemente. Man tar material från den norra och östra flygeln. Den södra och västra lämnas kvar. Arbetet avslutas i augusti. Carl Gustaf von Siegroth och hans fru Catharina får en son som döps till Ludvig Carl. Borgmästare i Eskilstuna och Torshälla är Abraham Dahlberg. Han innehar sitt ämbete till 1701. Pastor och prost i Torshälla: Johannes Mozelius.

                                                                                                                                          


HEM

Copyright © 2010 Per-Erik Melander

All Rights Reserved