av Per-Erik Melander
Josias Cederhielm, dotterson till Christopher Siggonis (se år 1643), protesterar mot det sätt på vilket man behandlar hans morfars grav i Fors kyrka (se år 1709). I denna kyrka byggs det Loheska gravkoret detta år. Ålfångst vid ålkistan i Fiskarefallet i Skogstorp per natt: ca 200 – 300 ålar.
Biskop Erik Benzelius håller visitation i Eskilstuna. Han gör anmärkningar över det sätt varpå man behandlat en gravhäll i Fors kyrka. Den tidigare kyrkoherden Christopher Siggonis hade låtit "borthugga den gamla inscriptionen, som var på likstenen efter S:t Eschil, och hugga sin i stället". Biskopen hade dock fel - stenen var inte något gravminne över den helige Eskil (se åren 1338, 1610, 1643 och 1661).
Magdalena Lagerqvist får i ett brev daterat den 3 juni av änkedrottningen besittningsrätt till gården Hunsta - Lagersberg på livstid. Borgmästare i Eskilstuna och Torshälla är Nils Gavelius, adlad Adelstierna. Han innehar sitt ämbete till 1706. Johan Lohe erhåller immission på ägor och fiskevatten tillhörigt Hunsta.
1703
En byggnad uppförs som används som rådhus.
Direktören för Tunafors järnbruk Johan Lohe (som avlider detta år), donerar 1000 Riksdaler kmt att insättas på Kongl. Maj:ts ständers bank. Räntan skall användas som hjälp åt de fattiga i staden. 1714 är pengarna slut. Lohes änka Anna Lohe övertar hans egendomar, bl.a. Skogstorps bruk och såg.
1705
Johannes Mozelius, pastor i Torshälla, avlider.
1706
1707
Borgmästare i Eskilstuna och Torshälla är Baltzar Springer. Han innehar sitt ämbete till 1709. Pastor och prost i Torshälla: Andreas Nybohm.
Petter Nilsson Flohman, silversmed i Torshälla, återfinns i handlingar från detta år.
Den 21 april diskuterar man i Eskilstuna sockenstuga hur man skall göra med den grav i Fors kyrka som går under namn av "her Christopher Siggonii graf" (se år 1643). Det ryktades att graven byggts av kyrkans medel och därför skulle kunna användas som gravplats åt församlingens kyrkoherdar. Så hade skett med kyrkoherde Elias Mouritz (se år 1700). En skrivelse från den 5 mars detta år författad av Christopher Siggonis dotter fru Maria Cederhielm bringar klarhet i saken. Hon berättar att när kyrkan reparerades, omkring 1650, flyttades hennes farfars grav från högaltaret till korskyrkan på befallning av ståthållaren Daniel Uttermarck som själv lade beslag på "Siggonii graf". I sinom tid hamnar även Siggo Christophori Bure´s barn och barnbarn i graven i korskyrkan. Efter Uttermarcks död (se år 1683, 1684 och 1685) flyttades dock gamle herr Sigges och hans anförvanters kvarlevor tillbaka till högaltaret. Detta skedde år 1686. Det beslut man tog på sockenstämman i Eskilstuna sockenstuga var att den grav i södra korset som uppenbarligen bekostats av Christopher Siggonis skulle tillhöra hans efterlevande. Det dokument som skrivs vid detta möte är bl a undertecknat av pastor G. A. Humble.
Magdalena Lagerqvist avlider (före den 14 juni). Borgmästare i Eskilstuna och Torshälla är Anders Björnström. Han innehar sitt ämbete till 1717.
Hauptmannen Nils Adelstierna försöker i en inlaga till tinget den 30 maj detta år bevisa att Torshälla stad ursprungligen legat öster om ån, på samma sida som borgen på Husberget och alltså inte på den sida där kyrkan låg (se år 1384).
1712
Husby 1 (i Skogstorp) skatteköps av regementsskrivare Raam.
I ett brev daterat den 8 oktober av änkedrottningen får Magdalena Lagerqvists syster, Catharina, besittningsrätt till gården Hunsta - Lagersberg. Besittningsrätten gäller från år 1711.
1714
1715
Man gör en uppmätning över det forna slottets trädgårdar - av den framgår även storleken på slottet som nu blott är en ruin. Kälby skattköps av rådman Carsten Boback och taxeras till 1 mantal.
Ryttmästaren Carl Gustaf von Siegroth, gift med Catharina Lagerqvist, avlider.
1717
1718
På en resekarta av Mörn och Milander framgår att man kan ta sig över Eskilstunaån vid Rosenberg (Rosenfors) där en väg ansluter till en bro. Området nere vid forsen kallas Skogstorp. Tidigare var namnet förbehållet ett område längre ifrån ån. Husby 3 (två gårdar i Skogstorp) skatteköps av åbon Per Larsson.
1719
Borgmästare i Eskilstuna och Torshälla är Olof Törnberg. Han innehar sitt ämbete till 1731.
En stuga nordväst om slottsruinen som under dess storhetstid användes till skrivarestuga, står fortfarande kvar och används i dessa dagar som kontor för ortens kronobetjänte. Ytterligare två gamla hus låg i närheten; den ena användes tidigare av slottsvaktmästaren. Ett stall och en stallgård fanns fortfarande kvar från slottstiden i hörnet av Kloster- och Strandgatan. Ett nytt gravkor för Sparreätten byggs i den östra delen av Öja kyrka (det finns fortfarande kvar). Hyndevad består av två frälsehemman på vardera ett mantal. Släkten Fleming äger Hyndevads by. Skogstorp är kronohemman på ett ½ mantal och arrenderas av Skogstorp bruks innehavare. Sedan 1663 har ålfisket i Hyndevad och katsefisket i Kälbyviken utarrenderas till Vilsta säteri. Från och med detta år tar andra arrendatorer vid efter att ålkistan återuppbyggts. Vid Ryningsberg tas ryssjor (avsedda för ålfiske) bort, ilagda av Ryningsbergs ägare. Denna form av tjuvfiske är ganska vanlig och ett problem för ålkistans ägare. Rafsning kallas den åtgärd då man ovanför ålkistan rensar ån på redskap för tjuvfiske.
1721
En karta över bl.a. Mesta ges ut detta år. Byn har fyra gårdar.
Släkten Rademacher säljer Karl Gustafs bruk. I detta års hallordning - som berör driften av manufakturerna - lagstadgas om stämpling av de tillverkade produkterna.
1723
En utredning görs om huruvida det tegel som finns kvar på Eskilstuna slott kan användas vid uppförandet av en ny fästning utanför Stockholm. Man finner att så icke är fallet. Transportkostnaderna skulle bli för höga och dessutom är teglet mindre lämpligt till fästningar. Det säljs i stället på platsen till hugade spekulanter. I en köpehandling från den 17 april försäljs Vilsta säteri av greve Lars Cronhjelm till släkten von Köhler, närmare bestämt till majoren Lars Reinh. Von Köhler. I en prislista över produkter från Carl Gustafs stads manufakturverk uppräknas fönsterbeslag, gångjärn och dörrlås. Den senare kakelugnsmakaren i Eskilstuna, Petter (Pehr) Öhrling, föds i Örebro den 18 oktober. Han döps den 20 oktober. Föräldrarna hette Sven Larsson och Ingeborg Persdotter.
Conrad Gustaf von Siegroth och hans maka Christina får en son som får namnet Gustaf Adolf von Siegroth. Anna Lohe får rätt att skatteköpa kvarnen i Rosenholm. Den har fyra par stenar och går året runt.
1726
Den gamla kvarnen vid Rosenholm rivs och en ny uppförs på holmen mitt i strömmen.
1727
Nordencreutz ger ut en karta över Södermanland.
1728
Anna Lohe erlägger köpeskilling för kvarnen i Rosenholm, 810 daler.
1729
Conrad Gustaf von Siegroth och hans maka Christina får en son som får namnet Carl Ludvig von Siegroth. Komministern i Torshälla, Jonas Lindelius, avlider.
Kronan överlämnar Tunafors Bruk och Carl Gustafs stads manufakturverk till den polska grevinnan Anna Woynarowska som ersättning för ett lån Karl XII tog i Bender av hennes man Stanislaus Woynarowski. Han var systerson till kosackgeneralen Mazeppa. Den årliga fångsten vid ålkistan i Fiskarefallet uppgår till 500 – 600 ålar. Anna Lohe avlider. Vid årets riksdag framför allmoge från Närke önskemål att kungsådran skall öppnas vid Fiskarefallet i Hyndevad.
De återstående murarna vid det gamla slottet bryts ned och används till reparationer av kyrkorna i Husby-Rekarne, Stenkvista, Fors och Ärla. En länsman Ljung övervakar arbetet vid slottsruinen. Borgmästare i Eskilstuna och Torshälla är Georg Fredrik Björnström. Han innehar sitt ämbete till 1736 då han avlider.
1733
En lina som användes vid reparation av Husby-Rekarne kyrka blir stulen. Den användes tidigare - år 1732 - vid slottet i Eskilstuna av tegelbrytarna när de rev de sista murarna där. Den hade sedan dess förvarats i tornet på Husby-Rekarne kyrka bakom lås och bom. Den återfinns aldrig och en ny måste anskaffas. Gården Hunsta ändrar namn till Lagersberg i och med att Carl Gustaf von Siegroths och Catharina Lagerqvists´ s son Conrad Gustaf von Siegroth övertar gården från kronan i utbyte mot egendomar i bl.a. Uppland. Detta sker den 8 maj. Han bytte även till sig fem kronohemman: Berga, Mesta, Svallinge, Tacktorp och Viby. Hunsta – Lagersberg får sätesfrihet. Vid årets riksdag framför allmoge från Närke önskemål att kungsådran skall öppnas vid Fiskarefallet i Hyndevad. Undersökningar vid fallet görs av landshövdingarna i Örebro och Nyköping på hösten. Man förordar en större undersökning.
1735
De gamla ekar som fortfarande finns på Lagersberg planterades detta år. De kom från Runtuna prästgård som ligger några mil norr om Nyköping. Allmoge från Askers härad erbjuder sig att betala den årliga räntan för fisket i Hyndevad om ålkistan rivs vid Fiskarefallet. Erbjudandet avvisas. Detta leder till att 15 närkebönder i slutet av maj beger sig till ålkistan och där orsakar skadegörelse. Kammarkollegiet utfäster en belöning på 200 daler silvermynt till den som kan ange förövarna. En efterlysning utfärdas men ingen grips. Conrad von Siegroth ansöker om att få skattköpa kvarnen vid Rosenfors.
1736
En stark vårflod orsakar skador på ålkistan i Hyndevad, förutom de skador närkebönderna åsamkade kistan året innan. Man har lyckats få reda på vilka förövarna var. Sju bönder från Lännäs, sju från Asker och en från Mellösa.
1737
Kammarkollegiet yrkar på efterlysning av de förövare som år 1735 rev upp ålkistan i Fiskarefallet i Hyndevad. Efterlysningen fullföljs dock ej trots att man nu känner förövarna (se år 1736) och något rättsligt efterspel blir det aldrig för dessa. Conrad Gustaf von Siegroth ansöker om att få överta kronofisket vid Hyndevad (se år 1739).
Conrad Gustaf von Siegroth köper den 18 december Skogstorps bruk och kvarn med tillhörande hemman och lägenheter av lagmanskan fru Anna Margareta Lohe. Köpesumman uppgick till 43 040 daler koppar mt. De hemman och lägenheter som ingick i köpet låg i Skjulsta, Segersta, Tveta, Berga (bl.a. Berga torp), Övernäs, Hyttan, Hellby, Husby (Husby Norrgård och Husby Östergård), Broberga och Bonde i Skogstorp. Borgmästare i Eskilstuna och Torshälla är Wilhelm Gottleib Falken. Han innehar sitt ämbete till 1753 då han avlider. Den ågren (Lillån) som går mellan Vretaholmen och fastlandet och mynnar nedanför Rosenholm är 30 meter bred. Ålkistan vid Fiskarefallet behöver byggas upp på nytt efter bl.a. 1736 års vårflod (se det året och år 1735). Beräknad kostnad: 14634 daler kopparmynt. Ålfångst per natt: ca 20 – 30 ålar. Per år: ca 600 ålar. Med tanke på den dåliga ålfångsten (jämför med år 1700) blir det inget nybygge enligt en häradssyn av häradshövding Cederhielm. Detta år är vattennivån ovanför Fiskarefallet 45 cm lägre än vanligt, antagligen beroende på en snöfattig vinter och lite regn på våren.
Catharina Lagerqvist, mor till Conrad Gustaf von Siegroth, avlider, 83 år gammal, den 15 mars. Hon begravs den 1 april i Fors kyrka (året därpå förs hennes kvarlevor till Stockholm där de placeras i familjegraven i S:ta Clara kyrka). Den 18 april blir Conrad von Siegroth ägare till Hyndevads ålfiske och till Kälbyviks katsefiske. Han köper dessa fiskerättigheter för en summa av 360 daler silvermynt av kronan. En sten finns fortfarande kvar vid skogstorpsfallen på vilken årtalet 1739 finns inhugget. Von Siegroth löser in Anna Lohes köpeskilling (se år 1728) den 6 mars. En förutsättning för skatteköpet av Skogstorps bruk (se år 1738). De fyra vattenfallen vid Hyndevad kallas som följer. Det första (närmast Hjälmaren) heter Tyskhyndevads fall, det andra ”det gamla ålkistestället” (senare Fiskarefallet) och det tredje Rosenholm (tidigare ”Hyndevads kronokvarn”). Det fjärde heter Skogstorps ström, efter Skogstorps bruk. I och med von Siegroths förvärv av bruket ändras dess namn till Rosenberg. Skogstorps ström får namnet Rosenfors. Ålkistan vid Fiskarefallet rivs (samtidigt som fallet rensas) och en ny byggs vid Rosenholm. Den plats där den gamla ålkistan stod märks ut och en karta upprättas som visar dess tidigare läge. Den 21 mars utfärdar landshövdingen i Nyköping order till kronobefallningsmannen Olof Werenberg att kungöra om absolut förbud för fiske vid Hyndevad ström. Böterna för överträdelse av detta förbud sattes till 50 daler. Förbudet gällde i kronans kungsådra, som numera ägs av von Siegroth. Tydligen respekteras inte lagbudet, ty von Siegroth klagar över tjuvfiske i hans vatten. Vester-Rekarnes häradsrätt utfärdar på grund av detta den 12 oktober förbud vid 50 dalers böter mot allt fiskande och metande i strömmen. Fredrik Rothoff blir ägare till järnmanufakturverket i Carl Gustafs stad. Han anlägger ett brännstålverk. I detta års hallordning - som berör driften av manufakturerna - lagstadgas om stämpling av de tillverkade produkterna. Under detta och föregående år rivs Husby-Rekarne kyrkas gamla romanska kor samtidigt som ett nytt torn uppförs.
Tjuvfisket fortgår tydligen alltjämt i von Siegroths fiskevatten vid Hyndevad, ty den 30 maj bötfälls alla innevånare i Hysby (Husby) av Österrekarnes häradsrätt till 50 dalers böter för överträdelse av lagbudet (se år 1739). Von Siegroth får frälserätt på Skogstorps (Rosenfors) bruk. 85 gårdar finns i Eskilstuna, 240 är mantalsskrivna i staden varav 79 är yrkesutövare. Torshälla får ett nytt rådhus.
Den 21 februari utfärdar Kungliga Majestäts befallningshavande order om att ingen form av hinder fick förekomma i vattnet mellan Hjälmaresund och Hyndevad. Det skulle vara fritt fram för ålarna att ta sig till den sistnämnda platsen. A. Mörn upprättar en karta över Rosenholm. Dessutom utmärks platsen där den gamla ålkistan stod med ett kronomärke och årtalet 1741.
Ett kungligt brev av den 27 april ger von Siegroth rätt till hälften av de böter som uppbärs vid tjuvfiske i Hyndevad. Han skall även få hjälp av kronobetjäningen vid övervakningen av tjuvfisket. Vid denna tid byggs ett vagnslider på Lagersberg. Carl Gustafs stads manufakturverk levererar detta år till inspektorn Johan Åhrman, som leder ombyggnaden av Ängsö slott i Västmanland, fönsterbeslag till åttio fönster. Verifikationen är daterad den 14 september och undertecknad av Carl Gustafs stads manufakturverks ägare, Fredrik Rothoff. Denne uppför en bostad åt sig själv i Rothoffsparken (huset rivs 1884 och ersätts av den nuvarande byggnaden). Släkten Fleming köper Ryningsbergs säteri.
1743
Geringius ger ut en karta över Södermanland. Conrad Gustaf von Siegroth ligger i tvist med strandägare vid Närsjöviken angående ålfisket. Se vidare 1744.
Slottsruinen , fast öde och förfallen, kallas fortfarande för kungsgård. Detta år föds Pehr Sven Öhrling, som senare i livet blir kakelugnsmakare och fabrikör, rådman och "Notarius och Casseur" i Eskilstuna, en mycket betrodd man i denna stad. Även detta år levererar Carl Gustafs stads manufakturverk fönsterbeslag till Ängsö slott. Verifikationen är daterad den 6 juli och undertecknad av Carl Gustafs stads manufakturverks ägare, Fredrik Rothoff. Conrad Gustaf von Siegroth och de strandägare han legat i tvist med (se år 1743) kommer överens om att de senare skall få tillgång till strandfisket medan von Siegroth får ensamrätt på ålfisket mitt i strömmen.
1745
Ägaren till Biby säteri, landshövdingen Adam Leijell, stäms för olovligt fiske i Hedfjärden och Qvisslaån. Han får böta 20 daler.
Mattias Uthfall, guldsmed i Eskilstuna fram till år 1761. I Rothoffs fabriker i Carl Gustafs stad framställs ett gott stål, "klöverstålet", kallat. Loftboden på Husby Östergård i Öja socken byggs troligen detta år. Baron Gustaf Miles Fleetwood övertar (genom gifte) Ryningsbergs säteri och Hyndevad. Tidigare ägare: Göran Fleming.
1747
1748
Andreas Nybohm, pastor i Torshälla, avlider.
1749
Den polska grevinnan Anna Woynarowska säljer Tunafors Bruk till Johan Halenius. Carl Gustafs stads manufakturverk levererar fönsterbeslag till Ängsö slott detta år. Verifikationen är daterad den 1 augusti och signerad Gideon Becker. En krukmakare med en anställd finns i Eskilstuna (se år 1752). 85 gårdar finns i Eskilstuna, 251 är mantalsskrivna i staden varav 79 är yrkesutövare. Johannes Kumbloeus blir pastor i Torshälla. I en tabell från denna tid över städer i Sverige-Finland nämns Eskilstuna och Torshälla som ungefär lika stora.
1751
Carl Gustafs stads manufakturverk levererar fönsterbeslag till Ängsö slott även detta år. Verifikationen är daterad den 13 juli.
Conrad von Siegroths yngste son, Carl Ludvig, blir detta år chargé d’affaires i republiken Polen. Han innehar denna tjänst till år 1760. Samma år - den 28 oktober - kommer Conrads äldste son Gustaf Adolf hem från Frankrike där han tjänstgjort i den franska armén. Han anländer till Rosenberg - Skogstorp kl. 4 på e.m. och återser sin far. Om denna händelse skriver han i sin levnadsjournal: "käre Far var utriden till Lagersberg, som han då fortfor att bygga och städa. Jag feck mig genast en häst sadlad och red dit, då jag förnam att Far war riden til wargkiärret, hwart jag då red, och då jag såg min Far komma gående, steg jag af min häst och mötte honom, glädjen å ömse sidor war obeskriflig att råkas efter så lång frånwaro. Efter något språkande om min resa m.m. redo vi hem till Rosenberg. Jag förblef hemma hos min kära Far till november månads början efter gamla stylen, sökte roa honom med berättelser om allt det jag sedt och erfarit, samt hwad han ville weta, även promenerade wi till bruk, ålfisket, Lagersberg etc. hälsade på grannar och woro i Eskilstuna kyrka". En ny silversmed etablerar sig i Torshälla detta år: Aron Wangstelius. Dessutom öppnar kakelugnsmakaren Pehr Öhrling verkstad i Eskilstuna (den första kakelugnsmakaren i staden). Han anländer till staden detta år som gesäll och erhåller genast burskap. Han är 28 år (se år 1724). Han bosätter sig hos rådman Magnus Åhrman och dennes hustru Inga Widman på gården nr 80 i gamla staden. Orsaken till att han bosätter sig hos rådmannen är att han förälskat sig i dennes dotter Catharina. En krukmakare finns redan etablerad i staden när Öhrling anländer. På gården nr 1 ligger Mäster Lars Holms verkstad. Han är numera avliden och verksamheten drivs av änkan, fru Maria Fingke och barnen Carl och Ebba som under sig har gesällen Nils Ryding. Tillstånd erhålles att inrätta ett järn- och stålmanufakturverk för bl.a. knivsmide vid Tunafors, Tunafors Manufakturverk. Se år 1753. Husby 2 (i Skogstorp) och gården Skogstorp skatteköps av ägaren av Skogstorps bruk, Conrad von Siegroth.
Johan Lars Halenius börjar att utveckla sin finsmidesindustri vid Tunafors Manufakturverk. Två engelska fällknivsarbetare anställs, Jacob Roberts och George Leathley. Carl Gustafs stads manufakturverk levererar fönsterbeslag till Ängsö slott detta år. Kjula kyrka får en tillbyggnad i trä, kallad nykyrkan. Den är numera riven. Kakelugnsmakaren Pehr Öhrling gifter sig med rådman Magnus Åhrmans dotter Catharina (född den trettonde april 1733) den 1 mars. Borgmästare i Eskilstuna och Torshälla blir detta år Johan Fredrik Björnström (utnämns formellt den 21 mars 1754). Han innehar sitt ämbete till 1796. Den 1 maj, i gryningen, genomför länsman Lars Ljung en rafsning i Hyndevadsån (om rafsning, se år 1720). Man avlägsnar fiskeredskap för tjuvfiske tillhörigt Ryningsbergs säteris ägare, Gustaf Miles Fleetwood. Medan man är i färd med detta kommer förvaltaren till säteriet, Carl Adam Falckman, ridande tillsammans med två drängar. De är beväpnade med bössor. De hoppar i en eka och ror ut mot länsman Ljung, samtidigt som Falckman ropar okvädingsord mot Ljung, riktar bössan mot honom och hotar att skjuta om han inte lämnar tillbaka fiskeredskapen. Man rammar Ljungs båt, fängkrutet (inte skottet) brinner av, Ljung lyckas slita bössan ur Falckmans händer, denne riktar en andra bössa mot Ljung, slagsmål uppstår och ett skott brinner av, dock utan att skada någon. Ljung sliter åt sig även denna bössa, Falckman biter honom i tummen men Ljung övermannar honom och trycker ned honom i ekan och ger honom örfilar, varefter Falckman flyr fältet. Dagen efter stämmer Falckman länsman Ljung för att han tagit bort fiskeredskap varvid denne i sin tur stämmer Falckman för bl.a. överfall på ämbetsman. Denna tvist kommer att bli långvarig och föras upp i Svea hovrätt (se år 1756).
Direktören för finsmidet Samuel Schröderstierna inspekterar Carl Gustafs stads manufakturverk och Tunafors bruk i januari detta år. Tre av smederna vid Carl Gustafs stads manufakturverk tillverkar beslag för dörrar och fönster. De tre smederna är Erik Moberg, Göran Lundberg och Anders Lang. Stämpelmästaren heter Johan Öhrn. Hos fru Maria Fingke (krukmakerska) arbetar gesällen Niklas (Nils) Kindberg. Den 11 maj lämnar han staden och blir mästare i Stockholms kakelugnsmakareämbete. Han återkommer till Eskilstuna och öppnar krukmakeri på gården 74 med en anställd. Kakelugnsmakaren Pehr Öhrling har tre anställda. En tullkvarn som ligger vid Tunafors har fem par stenar. Detta år förbjuds allt slags fiske vid Tyskhyndevad och i Kälbyviken. Vite: 50 daler silvermynt. Peter Hagman (”af fattige wilckor”), timmerman och husbyggare, erhåller borgerskap i staden den 21 augusti (se år 1758). I Torshälla föds den 13 mars Andreas Wangstelius, son till silver- och guldarbetaren Aron Wangstelius och hans hustru Brita Christina Söderberg. Se vidare år 1775.
1755
Brukspatron Halenius uppför bruksherrgården Tunafors på nuvarande Köpmangatan 4 (eller 6). I nuvarande Stadsparkens östra ände, där det i hörnet av Strand- och Klostergatan fanns ett stall och en stallgård och under slottets tid en hage, kallad Fateburshagen, hade man vid denna tid en exersisplats där man mönstrade Södermanlands regemente. Platsen fick senare namnet stall- och berideribanan. Två magasin uppförs detta år, ett för Kloster och ett för Fors socken, där det är meningen att man skall förvara säd från goda år att användas under år av missväxt. Det tar dock mer än femtio år innan det hela börjar att fungera som det skall. Den 7 maj förnyas förbudet (från den 21 februari 1741) mot fiskeredskap från Rosenholm till Hjälmaren i en kungörelse från landshövdingen. Denna kungörelse läses upp i socknarna längs Eskilstunaån fram till år 1864. Vid Rosenholm finns fyra ålkistor. En nybyggd kista (av Conrad von Siegroth) som skall motsvara den gamla kronoålkistan; Pörtålkistan, också nybyggd; Mjölnargårdskistan och Jordankistan. Conrad von Siegroth bygger dessutom ut kvarndammen vid Rosenholm; den får 4 kvarnluckor. Ett kvarnstall finns väster om kvarnen. Utbyggnaden orsakar översvämning av Hjälmaren enligt bönderna i Närke (orsaken är nog snarare en kraftig vårflod och en regnig sommar). Dock: närkebönderna får sina åkrar och ängar fulla med vatten oavsett orsak. I juli inkommer klagomål från bönderna – man vill bl.a. öppna upp kungsådran i Rosenholm (om kungsådra se år 1641). Den 24 juli undersöker 35 personer från Närke (bl.a. länsman Pilblad och häradsfogden Peter Biberg) och Södermanland (bl.a. baron Axel Kurck från Hedensö och förvaltaren på Ryningsberg, Carl-Adam Falckman) vattnets lopp i Eskilstunaån. Man hittar inga hinder för vattnet varken vid Qvisslan, Husby kyrka, Tyskhyndevad eller vid Fiskarefallet. Däremot vid Rosenholms kvarndamm föreligger hinder i form av pålar, enligt närkebönderna. Kurck och Falkman kräver att 1/3 av dammen skall rivas. Man försöker få dit ägaren, Conrad von Siegroth. Men han dröjer och närkebönderna tappar tålamodet och börjar gå lös på dammen. Siegroth kommer till platsen och det slutar med att han och hans smeder jagar bort allmogen från Närke med järnspett och andra vapen. Den 4 augusti görs en ny undersökning av vattnets lopp i Eskilstunaån, först i Hedfjärden och sedan, dagen därpå, vid Tyskhyndevad och Rosenholm. Resultatet av undersökningen blir att man inte anser att kvarndammen vid Rosenfors är orsak till översvämningarna i Närke utan att de beror på hinder i Tyskhyndevad som därför måste rensas. Ytterligare undersökningar görs senare under månaden av Jacob Faggot som kommer fram till att en fördamm vid Rosenholmskvarnen måste rivas (vilket också sker) och att tre dammluckor i kvarndammen skall stå öppna mellan den 10 maj och 31 oktober. Dessutom vill han att frågan om kungsådrans (om denna, se år 1641) innebörd skall utredas (se vidare år 1756). Någon rensning av Tyskhyndevad sker ej trots besvär från von Siegroth under två års tid (se år 1756). Åtgärderna hjälper föga; på senhösten översvämmas åkrarna runt Hjälmaren återigen. Aron Wangstelius, guldsmed i Torshälla, anställer en gesäll, Carl Henrik Branting. Råby-Rekarne kyrka byggs ut åt väster. Kakelugnsmakaren Pehr Öhrling bosätter sig på gården nr 45. Carl Manneberg ger ut en karta över Hyndevads ström.
1756
1757
Ytterligare fördämningar måste avlägsnas vid Hyndevad (efter en undersökning den 30 juli - se även år 1755) på grund av fortsatt högt vattenstånd i Hjälmaren. Man rensar fallen vid Tyskhyndevad och vid Fiskarefallet under hösten. Detta orsakar ett för lågt segeldjup i Hjälmaren (se år 1758). Detta år finns det 39 verkstäder vid Tunafors Bruk. Bland bladknivsarbetarna vid bruket är yrkesfördelningen följande: 17 finicieurer, 7 knivbladssmeder, 2 bladfilare, 5 gaffelmakare, 2 skaftsvarvare och 1 skaftsågare. Ett tidigt löpande band! Ryningsbergs ägare, Gustaf Miles Fleetwood, godtar landshövdingens resolution av den 5 april 1756 (se denna). I och med detta upphör konflikten mellan von Siegroth och Fleetwood (se år 1753).
Reinhold Angerstein, direktör för den grövre järnförädlingen i riket, utför en teckning över Tunafors detta år. Fru Maria Fingke (krukmakerska) avlider och hennes verkstad (på gården nr 1) övertas av Johan (Jan) Berg. Han fick den 11 oktober mästarebrev av Stockholms kakelugnsmakareämbete. Kakelugnsmakaren Pehr Öhrling anställer på våren en lärling, Olof Lund (född 1732). Pehr Öhrling har två förtroendeuppdrag i staden, bl.a. är han ”Stads Casseur”. Eskilstuna får sitt första apotek. Enligt en taxeringslängd, upprättad den 27 november (underskriven av bl.a. Pehr Öhrling), skall Daniel Hintzke bli apotekare med en årslön av 600 daler kopparmynt. Fortsatt rensning av fallet vid Tyskhyndevad skall ske under våren (se år 1757). Detta förhindras dock av arrendatorn av Hjälmare slussverk som menar att detta kommer att orsaka ett för lågt segeldjup i sjön. Den 31 december föds på Stora Långgatan (Köpmangatan 52 – huset finns fortfarande kvar) i Eskilstuna Anna Stina Hagman (1758-1826). Hon skulle senare i livet, då hon kallade sig Sophie Hagman, bli känd som älskarinna åt hertig Fredrik Adolf, Gustaf III:s yngre bror. Föräldrar: timmermannen Peter Hagman (se år 1754) och Elisabeth Hedman. Faddrar vid dopet: gelbgjutaren Olof Hellberg med hustru Catharina och mäster Peter Rising med hustru Helena (se vidare år 1762).
1759
Birger Fredrik Rothoff, senare bergsråd och en inflytelserik man i Eskilstuna, föds den 10 mars. En dagsverksklocka gjuten av Hind. Bohm i Stockholm sätts detta år upp på gården vid Lagersberg. Kakelugnsmakaren Pehr Öhrling har två anställda, krukmakare Nils Kindberg två och krukmakare Jan Berg två. Samuel Schröderstierna besöker Tunafors Manufakturverk denna sommar. Bruket har 110 anställda: 37 mästare, 13 gesäller, 60 lärlingar.
Direktören för finsmidet Samuel Schröderstierna inspekterar Carl Gustafs stads manufakturverk och Tunafors bruk. En senare kyrkoherde i Fors kyrka föds detta år, Seth Wallquist. 85 gårdar finns i Eskilstuna, 278 är mantalsskrivna i staden varav 82 är yrkesutövare. Johannes Kumbloeus, pastor i Torshälla, avlider.
Anders Hammarström, guldsmed till 1772. I Eskilstuna bor inte mer än ca 261 människor vid denna tid. En del av dem kanske nyttjar handelsboden som ligger vid Köpmangatan 52. På gården Köpmangatan 46 bor glasföraren Hans Malm, en kringresande försäljare av glasvaror. I gården, Köpmangatan 15, bedriver Nils Backlin och Johan Söderberg garveriverksamhet. Kakelugnsmakare Pehr Öhrling tar ett lån på 1300 daler kopparmynt och sätter sin gård, nr 51 (möjligen nr 52), i pant. Hans lärling, Olof Lund, blir gesäll detta år. Mästarna vid Tunafors är missnöjda med prissättningen av deras varor (som ligger stilla) och kostnaderna på råmaterialet (som ökar). Allt detta bestäms uppifrån utan att mästarna kan påverka det hela. De inleder en process mot direktören för bruket.
1762
Conrad Gustaf von Siegroth avlider detta år. Hans yngste son, Carl Ludvig, tar över Lagersberg och Rosenberg (Skogstorp). Råby-Rekarne kyrka byggs ut åt öster. Oxmarknaden (se år 1756) flyttas på begäran av rådmannen Hillebrand Wessman från den 24 augusti till den 24 september. Vid Tyskhyndevad anläggs en damm över halva fallet. Den är 14 meter lång och 1,5 meter hög. Den orsakar översvämningar i Hjälmaren. Familjen Hagman (se år 1758 och 1754) flyttar till Stockholm (Lovön). Familjen har utökats med en dotter till, Elisabeth. Torshälla stad får ny metallvåg (se åren 1646 och 1787).
Gustaf Adolf von Siegroth, äldste son till den föregående år avlidna Conrad Gustaf von Siegroth, befinner sig i Eskilstuna med anledning av sin fars död. Han skriver om detta i sin levnadsjournal: "1763 sept. den 3 reste wi från Kappsta (en gård några mil norr om Nyköping som han ägde) och ankommo samma dag till Rosenberg (Skogstorp), boende där och öfwersedde wåra tillhörigheter och möbler m.m. enl. arfföreningen. Woro ofta hos min bror på Lagersberg och han hos oss mäst dagligen". Tenngjutaren Petter Bohman Hansson (född 1724 i Örebro, död 1795) öppnar verkstad i Eskilstuna. Hans första arbete är stämplat den 3 december detta år. Han hade sin verkstad i nuvarande Köpmangatan 36 i hörnet av denna gata och Ruddammsgatan. Han delade fastighet med kopparslagaren Hagsten. Olof Lund, gesäll hos kakelugnsmakaren Pehr Öhrling, gifter sig med pigan Anna Catharina Brodin. Ny pastor i Torshälla, Petrus Nicolaus Torger.
Den 21 och 22 augusti besöker en dansk metallurg Eskilstuna. Tisdagen den 21 beser han manufakturverken i Carl Gustafs stad som ägs av brukspatron Rothofs änka. Ungefär 120 personer arbetar i smedjorna därstädes. Onsdagen den 22 beser vår danske vän Tunafors Bruk som ägs av brukspatron Halenius. Kakelugnsmakaren Pehr Öhrling har tre anställda, krukmakare Nils Kindberg två och krukmakare Jan Berg fyra. Öhrling blir den 22 januari vald till stadsnotarie.
Peter Floberg (Flodberg), guldsmed till 1794. Från 1780 till sin död bodde och arbetade han på Köpmangatan 52. Tenngjutaren Petter Hansson Bohman och hans fru Catharina Brita Sturck får en dotter detta år. Hon döps till Christina Petronella. Carl Henrik Branting och Nils Torsberg blir guldsmedsmästare i Torshälla. Den sistnämnde stämplar sina arbeten mellan åren 1766 och 1774. I Färila socken i Hälsingland föds en person som med tiden kommer att få stor betydelse för Eskilstuna, Olof Galléen. Kakelugnsmakaren Pehr Öhrling bosätter sig på gården nr 54 (669,10 kv.alnar). Wahlström ger ut en resekarta över Södermanland. På kartan kan man se att en väg går fram vid Ryningsberg och att man där kan färja över Eskilstunaån till dess norra sida. Borgarna Sederstedt och Ångerman i Torshälla har (enligt bouppteckningar) redskap och bodar i Norrland (för fiske) till ett värde av 357 Rdr. respektive 400 Rdr.
En gård som ligger i hörnet av nuvarande Eskilsgatan 2 och Köpmangatan 30 (se år 1964) ägs vid denna tid av O. Forssbergs änka. På nuvarande Fristadstorget 7 låg vid denna tid en fastighet, nummer 119, som ägdes av skomakaren Lars Forsman. Krukmakare Jan Berg hamnar i ett gäldbundet tillstånd (skuldsatt) som han får svårt att ta sig ur. På Åsby i Fors socken föds Elisabet Grass, dotter till kapten Nils Grass och Catharina Christina Starck. En ny fiskestadga för fisket i Hyndevadsån kungörs. Torshälla får rätt till en frimarknad den 27 oktober. Borgare i staden som fiskat längs norrlandskusten får sälja sin fångst på denna marknad. I sinom tid övergår denna fiskmarknad till en kreatursdito. Torshälla stad tillåts hålla en flotta på 6 större fartyg och 4 båtar. 8 s.k. tillstånd ges (rättigheter att lasta och avsegla med olika varor). De första seglationsrättigheterna ges till borgmästare Joh. Fr. Björnström, rådmannen och guldsmeden Aron Wangstelius, skepparna och borgarna Wilhelm Flodin, Isaac och Jacob Peter Ståhl, Lars Peter Häggblom, Eric Nordin och Johan Eric Hellsberg. Se vidare år 1788.
1767
1768
Ett vattenståndsmärke uppförs vid Hyndevadsforsen (Tysk Hyndevad), kallat Hyndevads märke (mätningar för detta märke utförs den 22 oktober). Det står fortfarande kvar. Det ersätter ett tidigare märke (ett järnkors) från 1757 som sprängdes bort när dammen vid Hyndevad anlades 1762 (dammen rivs för övrigt detta år, 1768). Vattenståndsmärkets uppgift var följande: översteg vattnet det övre strecket inom triangeln var det risk för översvämning i Hjälmaren; hamnade vattenytan under det nedre strecket var segeldjupet för litet i sjön. Av Torshällas tulluppbörd går 920 daler till Kronan i form av skatter.
1769
Kakelugnsmakaren Pehr Öhrling har sju anställda, krukmakare Nils Kindberg två och krukmakare Jan Berg två. Dammen vid Tyskhyndevad rivs.
Kyrkorådet i Eskilstuna framlägger ett förslag om utbyggnad av Fors kyrkas södra sida, allt för att minska trängseln i kyrkan. Mot detta opponerade sig kanslirådet Carl Ludvig von Siegroth och sade "att det vore av sunda förnuftet olikmätigt, att vi skulle fördärva vår urgamla kyrka". Detta fick till följd att "utbyggnaden av kyrkans södra sida" lades till handlingarna. 80 gårdar finns i Eskilstuna, 348 är mantalsskrivna i staden varav 88 är yrkesutövare. Kakelugnsmakaren Pehr Öhrling bosätter sig på gården nr 53. Granngården, nr 54, där han tidigare bott, kvarstår dock i hans ägo. Öhrling deltar i oktober i förhandlingar om en etablering av en frihetsort i Eskilstuna för arbetare inom den finare järn-, stål- och metallförädlingen (det blivande Eskilstuna Fristad, se 1771).
Eskilstuna Fristad inrättas med omfattande privilegier för hantverkarna därstädes. Privilegiebrevet, eller Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse, är daterat den 16 april och undertecknat av Gustaf III. Underrubriken lyder: "Inrättning av en Fristad för Arbetare i Järn - och Stål - samt Metallförädlingen". Det meddelas att: "Wi i Nåder utsedt Staden Eskilstuna i Södermanland, såsom framför andre orter i Riket härtil tjänligast. Thenne stadens belägenhet uti en af the mäst fruktbare Rikets Provincer; jämte någorlunda tillgång på skog, samt bekväm Transport sjöledes, både till Stockholm och the flere vid Mälaren belägne Städer, äro förmoner som befordra god tillförsel af viktualier och allehanda förnödenheter til skäligt och lindrigt pris. Nära invid staden äro jämväl fördelaktiga Strömfall, som redan finnas bebyggde med åtskillige, i thenne afsigt nyttige Wattenvärk, och äfven gifva tillfälle för flere til handarbetets lättande vid Järn - och Stålmanufakturen tjenliga inrättningar". Fristadens organisatör och första direktör var Samuel Schröderstierna. För uppbyggnaden svarade Sven Rinman. Fristaden omfattar ett område mellan nuvarande Tullgatan (Carl Gustafs Stad/Rademachers manufakturhus), östra sidan av Fristadstorget, järnvägen och ån. Ett nytt centrum uppstår vid nuvarande Fristadstorget vilket gör att den gamla hantverks- och köpmansstaden längs Köpmangatan hamnar i periferin. En karta över Eskilstuna Fristad upprättas av Gotthard Wahlström. Flackersta skattehemman löses in och utnyttjas av finsmederna som betesmark. Eskilstunas borgmästare, Johan Fredric Björnström, begär att få hålla enskild marknad för stadens borgare i Julita socken och Läby by i Södermanland den 13 december varje år. Den 18 december bifaller Kungl. Majt. begäran. Soldaten vid roten 1139 i Mora i Jäders socken, Claes Gross, avlider.
De kakelugnar som fortfarande är tillfinnandes på Lagersberg har troligen tillverkats av fabrikör Pehr Sven Örhrling, även rådman i Eskilstuna (se år 1744), och kakelugnsmakare Liundberg. I en skrivelse från detta år begär de styrande i Eskilstuna att få inrätta fler marknader i staden. Skrivelsen är riktad till någon myndighet i Stockholm. Folkmängden i Eskilstuna är detta år 727 st. (Fristaden 168, Gamla Staden och Nystaden 559). Fristaden avgränsas i öster av Nybrogatan, i väster av Tullgatan, i norr av Hamngatan och i söder av Västermarksgatan. Nystaden sträcker sig från Fristadstorget till Rådhusbron och Gamla Staden längs Köpmansgatan. Ägaren till Rosenholms kvarn och ålfiske, Carl Ludwig von Siegroth, protesterar i en insändare i Dagligt Allehanda mot den planerade sjösänkningen av Hjälmaren. Han menar att det skulle bli omöjligt att segla på Hjälmaren och att bruken längs ån skulle gå under. Han förordar i stället en ombyggnad av Hyndevadsån till en segelled. Peter Hagman (se år 1754) avlider i Stockholm. Ny pastor i Torshälla, Olavus Strandberg. Enligt bouppteckningen efter Eric Nordin i Torshälla äger han fiskeredskap i Norrland till ett värde av 514 Rdr.
Lars Öberg, guldsmed från den 29 december detta år. Han innehade sitt ämbete till och med år 1817. Han var född i Hudiksvall den 12 juli 1737. Han köpte av rådmannen Olof Norman en gård vid nuvarande Köpmangatan 32. Den ägdes tidigare av bagaren Olof Forsman. Under sin tid som guldsmed i Eskilstuna har Lars Öberg i sin tjänst följande gesäller och lärlingar: Carl Johan Stark, Petter Åhs, Gabriel Grundberg, Petter Norfors, Johan Wikström, Anders Quarnström, Anders Flodell, Jonas Kellström och Johan Jernberg. En bestämmelse från detta år säger att varje hel gård skall lämna ½ lisp. Mjöl, ½ lisp. Bröd, 4 lisp. Kött eller Fläsk, 1 stop ärtor och 1 stop gryn till fattigvården. Detta år köper kanslirådet Carl Ludvig von Siegroth på Lagersberg Vilsta säteri. Till Vilsta hör även Snopptorp, Fröslunda, Hugelsta och Hellby. Han gifter sig även med änkan till majoren Lars Reinh. Von Köhler, den tidigare ägaren av Vilsta. Hennes namn är Carolina von Köhler, f. Carlsson. Detta år grundas firman L. E. Halenii Enka & Co. Sven Rinman - som bosätter sig i Eskilstuna detta år - uppför två stora kniphammarsmedjor samt slip - och polerverk ute på de nuvarande Faktoriholmarna. Han ska övervaka byggandet av vattenverk, verkstäder och bostäder. Han har vid sin sida inspektören Anders Hierpe och Carl Bernhard Wadström. Den sistnämnde hjälper Sven Rinman (direktör för svartsmidet) i hans arbete med att förädla järnet och göra det bättre. När alla byggnader står färdiga inkallas smeder och slipare från Solingen i Tyskland (se nästa år). Allt detta enligt beslut av Jernkontoret den 13 november. Carl Henrik Branting, guldsmed i Torshälla, utesluts ur skrået. Torpet Nabben som ligger vid Nabbviken vid Hjälmaren på Söderekas gård marker (söder om Gänglan i Lista socken) bebos detta år av rättaren på Södereka Olof Ersson med hustru och tre barn. Se vidare år 1835.
Fristadsinrättningens första direktör Samuel Schröderstierna inrättar en sjuk- och begravningskassa för sina mästare i Eskilstuna fristad. Gesällerna i staden följer exemplet och inrättar en egen kassa. Gården vid nuvarande Köpmangatan 30 ägs vid denna tid av instrumentmakaren Björk. Carl Bernhard Wadström reser till Tyskland för att på Sven Rinmans uppdrag värva klingsmeder till den klingfabrik som skall inrättas i Eskilstuna. Kakelugnsmakaren Pehr Öhrling har sex anställda, krukmakare Nils Kindberg (som betalar mer skatt än Öhrling detta år vilket betyder att han tjänar mer) fyra och krukmakare Jan Berg fyra. Hunsta säteri ändrar namn till Lagersberg. Carl Mikael Bellman besöker Liljans krog i Torshälla och skriver ”Fredmans epistel Nr 39”.
Det egentliga Eskilstunas befolkning vid denna tid var ca 500 personer. Alla gårdar låg längs Köpmangatan som då hette Stora Långgatan. Nästan alla hus var timmerhus, även rådhuset. Väster om ån, runt Fors kyrka och östra Kungsgatan, växte med tiden upp en viss bebyggelse kallad Nystaden. Kungsgatan hette först Nystadsgatan. Fristaden, Tunafors bruk och Carl Gustafs stad hörde inte till Eskilstuna ännu. Stora Bron, nuvarande Rådhusbron, och Rådhuset får en ansiktslyftning detta år. Den 6 april anländer till Eskilstuna klingsmederna Johan Dinger d.y. (född 1737), Johan Abraham Dinger d.ä. (född 1741) och fadern Johan Dinger d.ä. (född 1703) med familjer, tillsammans tretton personer. Den 2 september ankommer till Eskilstuna sliparen Johan Petter Moll och knivsmeden och klinghärdaren Johan Clemens Krebs med familjer omfattande nio personer. Alla är rekryterade i Tyskland av Carl Bernhard Wadström. De tre dingrarna och Moll erhåller boningshus och verkstäder detta år, Krebs får samma sak nästföljande år. Att verka i fristaden innebär fri bostad och verkstad, bodar och täppa, verktyg och ett startkapital, i detta fall 3000 skillingar kopparmynt. I Uppland föds en person som med tiden kommer att få stor betydelse för Eskilstuna, Christopher Zetterberg. Kakelugnsmakare Pehr Öhrling väljs till ordinarie rådman den 22 mars (han valdes redan 1773 men valet överklagades då av Eskilstuna Fristads ombudsman Anders Hierpe därför att fristadens manufakturister inte fått vara med vid valet). Loftboden i Hedemora i Ärla socken byggs troligen detta år. Andreas Wangstelius (se år 1754) börjar studera i Uppsala. Se vidare år 1782.
55 verkstäder var tillfinnandes i Eskilstuna detta år enligt Kungliga kommerskollegium. 1 vardera av bokbindare, filtmakare, gördelmakare, hjulmakare, hovslagare, klädesvävare, linvävare, perukmakare, svarvare, tenngjutare och urmakare. 2 vardera av färgare, bagare, guldsmeder, garvare, glasmästare, karduansmakare, målare, murare, sämskmakare och sadelmakare. 3 vardera av kopparslagare och kakelugnsmakare. 5 skräddare, 6 snickare och 7 skomakare. De tre sista yrkena hade egna skrån i Eskilstuna. 125 personer var sysselsatta med arbete på dessa 55 verkstäder. Klingsmidet är i full gång detta år. Hus uppförs i Eskilstuna fristad, bl a i det nuvarande kvarteret Växlaren. En karta över byggnadsplanerna finns bevarad, daterad den 5 februari detta år. Den gård som ligger vid nuvarande Kungsgatan 23 bär på kartan namnet "Kribs" vilket innebär att gården i fråga är ämnad för klingsmeden Johan Clemens Krebs från Tyskland. Kriebsensgatan har sitt namn efter honom. Han flyttar in i boningshuset den 8 oktober. Verkstaden var dock klar redan den 24 juli. Han är gift med Anna Catarina Elisabet Waligsdotter och har två döttrar med henne, Maria Elisabet och Johanna Carolina. Från ett tidigare äktenskap har han sonen Johan Clemens. Den 14 januari döps Johan Dingers son Johannes i närvaro av bl.a. Sven Rinman och Johan Clemens Krebs. Krukmakare Jan Berg och hans hustru benämns ”aldeles utfattige”. Kakelugnsmakere Pehr Öhrling anställer en lärling, Anders Hård (född i Örebro 1748). Carl Mikael Bellman besöker Torshälla.
Johan Clemens Krebs erhåller en gratifikation om 600 skillingar. Brandsyn verkställs för första gången i Eskilstuna Fristad av borgmästare Johan Fredrik Björnström och kakelugnsmakare Pehr Öhrling. Olika sjukdomar härjar i Torshälla och orsakar stor dödlighet detta år.
1778
De Eskilstunabor, ca 50 st., som arrenderar en lott i Kungsladugården får höjt arrende. Samtidigt köper lottägarna en hingst tillsammans. Johan Clemens Krebs och hans hustru Anna Catarina Elisabet Waligsdotter nedkommer med en dotter Johanna Wilhelmina den 22 november. Dottern dör redan den 20 december. Den 1 maj anställer Krebs lärlingen Olof Lind. Under tiden 1776 - 1780 hade Krebs i sin verkstad sex gesäller och lika många lärlingar. Han beviljas ett lån på 100 riksdaler kopparmynt detta år. Pengarna skall användas till att starta eggjärnssmide. Krebs är en av de fristadsmanufakturister som brister med föregående års justitiepenningar enligt ett protokoll utfärdat den 17 februari av stadskassör Pehr Öhrling och borgmästare Johan Björnström. Lärlingen Anders Hård blir gesäll hos Pehr Öhrling (som förutom stadskassör är – framförallt – kakelugnsmakare).
Nils Torsberg, f d guldsmed i Torshälla, nu på obestånd, flyttar till fristaden i Eskilstuna. En silverbägare, tillverkad av Aron Wangstelius detta år, finns i behåll. Även detta år får Johan Clemens Krebs ett lån beviljat, på 100 rdr specie. Han reser på våren till Danmark. En karta upprättad detta år över Bränne by i Jäders socken i samband med ett storskifte visar att en sjö vid namn Bränningen låg vid byn. En hage, ”Porshagen”, sägs vara ”sank kärrmark”. Se vidare år 1788. Kakelugnsmakaren Pehr Öhrling har fem anställda (varav en, Olof Lund, avlider), krukmakare Nils Kindberg tre och krukmakare Jan Berg ingen. Vid roten 1138 i Mora, Jäders socken, anställes ny soldat, Lars Molin, 26 år gammal (längd 167,5 cm).
Även detta år ansöker Johan Clemens Krebs om ett lån. Det beviljas dock inte. Anders Ståhlberg, far till den senare fabriksidkaren Lars Fredrik Ståhlberg, föds. 80 gårdar finns i Eskilstuna, 379 är mantalsskrivna i staden varav 99 är yrkesutövare. Olof Fredrik Damberg (född 1754), tidigare gesäll hos kakelugnsmakaren Pehr Öhrling, skrivs in som mästare i Stockholms kakelugnsmakareämbete den 26 juni. Se vidare år 1782. Till fristaden flyttar detta år klingsmeden Lorentz Lycka (född 1750), tack vare ett resebidrag han fått av fristadens direktör Sven Rinman. Lycka tillhör urmakarämbetet. I Torshälla finns ca 100 gårdar. Innevånarantalet är 634 st. varav borgare 130. 10 av dessa ägnar sig åt handel i 4 bodar, 40 är hantverkare, 8 sysslar med segelfrakt. I staden finns två torg, Stortorget och fisktorget; tre tullar, östra, västra och norra. Tre större gator: Stora Långgatan, Östra Långgatan och Kyrkogatan.
Detta år råder svår missväxt. Johan Lars Halenius avlider. Eskilstunas befolkning: 1052 personer. Ytterligare en kniphammare anläggs i Eskilstuna. Johan Clemens Krebs får detta år - den 31 augusti - en beställning från Ochsen & Karck i Helsingör på sammanlagt 120 dussin olika knivar och gafflar. Krebs säljer sina produkter genom frihandelskontoret vars föreståndare heter Lars Ernst Halenius. Trots ordern från Danmark börjar Krebs få problem. I oktober reser Anders Hierpe till borgmästaren i Torshälla "angående Inhibitorial å Krebs lösa egendoms försäljande". Den säljs slutligen på exekutiv auktion. Krebs skriver den 10 maj till baron Heinrich Carl Schimmelman i Danmark om sina ekonomiska problem. Schimmelman har tidigare varit i kontakt med Krebs och erbjudit honom anställning i Danmark. Olof Heljestrand, far till Carl Victor Heljestrand (se år 1816) föds. Erik Adolf Zethelius, senare brukspatron och grundare av Nyby Bruk, föds. Krukmakaren Jan Berg avlider. Vid sin död var han ”fattig och drifver ingen näring”. Kakelugnsmakaren Pehr Öhrling har sju anställda, krukmakare Nils Kindberg fem (han betalar mer skatt än Öhrling detta år vilket betyder att han tjänar mer).
1782
Johanna Sundin, senare känd som Johanna Zetterberg föds. Hon kommer att bli Eskilstunas största donator genom tiderna. Johan Clemens Krebs, som kommit på obestånd, flyr utomlands denna sommar. Färden går till Helsingör. Härifrån skriver han böneskrifter till den svenske konungen om sin prekära situation. "Solinge" är en stämpel som förekommer på klingprodukter från Eskilstuna. Det syftar säkert på de tre dingrarnas tillverkning. Krukmakaren Nils Kindberg avlider. Änkan fortsätter att driva rörelsen tillsammans med sin dotter och några anställda. Olof Fredrik Damberg (se år 1780) öppnar egen verkstad (kakelugnstillverkning) på gården (nr 56 – 57; 758 kv.alnar stor) intill hans tidigare arbetsgivare, kakelugnsmakaren Pehr Öhrling. Ett samarbete dem emellan inleds. På Åsby gifter sig Elisabet Grass (se år 1766) med majoren Magnus Reinhold Elgenstierna (född 1750). Andreas Wangstelius (se år 1775) disputerar i Uppsala (i den Större Gustavianska Hörsalen) för filosofie magistergraden den 4 maj. Disputationen ges ut senare under året. Se vidare år 1804. Kvarnen i Torshälla ägs vid denna tidpunkt av generalmajoren och friherren Meyendorff v. Yxkull. En hammarsmedja vid ån som tidigare tillhört en Jacob Persson (se år 1641) ägs vid denna tid av en anställd vid ”Secreta Rådet” vid namn Hallgren. Produktionen vid smedjan är 365 skeppund järn. Komminister i Torshälla är vid denna tid Laurentius Klingdahl.
Inte mycket återstår av det forna slottet. Slottsträdgården är åker och kålland, en parterr och en välvd källare som finns i ett hörn under denna är det enda som påminner om forna tider. I det nuvarande kvarteret Vildrosen (i hörnet av Nygatan och Kyrkogatan där polishusets parkeringsplats nu ligger) låg "stadens och landets gemensamma fattighus". Huset fanns redan 1779. Långsidan vette mot Kyrkogatan. Det var ca 9 m långt och 6 m brett. Det bestod av en förstuga, en kammare och ett kök. Gården var omgärdad av ett plank. Två fattiga från staden och sex från Fors´ och Klosters landsförsamlingar får vård där av en sköterska. I övrigt får de klara sig själva på den tilldelning det allmänna ger dem två gånger om året, på våren och på hösten. Varje gård lämnar en viss del av sina produkter till fattigvården. Man odlar dessutom egen potatis och andra rotfrukter på en egen trädgårdstäppa vid fattighuset. 1783 är ett missväxtår och alltså ett svårt år för de fattiga. Gården vid nuvarande Köpmangatan 30 ägs vid denna tid av skomakarna L. Råberg och Mats Done. Vid Tunafors Bruk finns detta år en stångjärnssmedja, knipp - och spikhammare, manufakturverk, kopparhammare, mjölkvarn, sämskmakarestamp och färgarevalk. En "Charta Öfwer Eskilstuna Stad" upprättas detta år av Hans Graf. En karta över Torshälla upprättas ävenledes detta år (även den av Graf); bl a visas "juvelerare Österbergs" gård. En Abraham Hülphers beskriver Torshälla detta år. Johan Clemens Krebs, som kommit på obestånd, skriver i en av sina böneskrifter, daterad den 6 september, till konungen: "Sedan min verkstad och verktyg blivit mig ifråntagna i anseende härtill gesällen Österman ej kunnat något av sin skuld 660 rdr 20 sk. krm:t klarera; och han nu av spatsergångar och överflödig dryckenskap blivit liderlig och oduglig till arbete, är jag och mina kreditorer lidande på samma summa…" Krebs har återvänt till Eskilstuna, till sin gård på nuvarande Kungsgatan 23 där han fortfarande har sin familj boende. Vice pastor i Fors församling är Friedrich Welander. Den gamla romanska kyrkan i Ärla rivs och ersätts med en ny. I Torshälla skapas en fond, Nybohmska fonden, enligt testamente av borgmästare E. Nybohm. Kakelugnsmakare Öhrling på gård nr 55 – 56 har sju anställda, kakelugnsmakare Damberg på gård nr 56 – 57 har två anställda. Johan Dinger d.y. avlider. Han var gift med Anna Christina Hulteshoff (1738 – 1811) och hade tre barn. Anna Maria (född 1767), gift med Jonas Dahlberg (1756 – 1804), Anna Catharina (född 1770), gift med Anders Blomgren (1764 – 1813), Maria Lena (1774 – 1815), gift med Jonas (Jönsson) Johansson (född 1776).
Konobefallningsmannen på Årby gård, Jonas Thunberg, sammankallar i december en sockenstämma där frågan om ett sockenmagasin tas upp. I detta skall säd förvaras att användas de år det råder missväxt. Två magasin finns redan, ett för vardera Kloster och Fors socken, byggda redan 1755, men ännu inte använda. Gården Köpmangatan 36 ägs av kopparslagaren Hagsten och tenngjutaren Boman. Boman tillverkar detta år för Eskilstuna gesällskap en välkomma i tenn. Betalning erhåller han den 22 februari: 2 riksdaler, 38 skilling och 4 rundstycken. Ingraverade på välkomman är några av snickarämbetets medlemmar: "Johan Siwert Alderman, Anders Lindberg, Onders Hellström, O. Bergström, L. Westman, O. Wästling, A. Ekström, C. Sundholm, S. Högberg och Olof Hagqiust. Johan Clemens Krebs gård på nuvarande Kungsgatan 23 brinner den 30 oktober. Anders Hård blir mästare i Örebro kakelugnsmakareämbete. Han gifter sig dessutom med kakelugnsmakare Pehr Öhrlings fosterdotter Catharina Brita Sundstedt. Han hyr även Öhrlings gård nr 54 (som denne ägt sedan 1765) och startar verkstad (kakelugnstillverkning) i samarbete med Öhrling. Denne har sin verkstad i gårdarna 55 (863 kv.alnar) och 56. Öhrling är även, förutom kakelugnsmakare, rådman, stadsnotarie och stadskassör i Eskilstuna. Detta år röstar han ner ett förslag från borgmästare Johan Björnström av innebörd att dennes son skall efterträda honom som borgmästare både i Eskilstuna och i Torshälla.
1785
Fristadsgesällerna förnyar sin sjuk - och begravningskassa från 1774. Johan Clemens Krebs lämnar Eskilstuna för gott. Han reser på hösten till Köpenhamn. Nils Vilhelm Elgenstierna, son till makarna Elgenstierna (se år 1782), ägare till Åsby herrgård i Fors socken, föds.
1786
Gården som låg utefter nuvarande Köpmangatan 7 och 9 ägs vid denna tid av handlanden Anton Basiljer. Johan Clemens Krebs familj lämnar Eskilstuna för gott på hösten detta år. De avsäger sig all befattning med sin gård i en förbindelse som fortfarande finns kvar. Förbindelsen är undertecknad av Krebs hustru och son i närvaro av Sven Rinmans son Gustaf den 2 oktober. Kakelugnsmakaren Pehr Öhrlings hustru, Catharina Åhrman, avlider den 12 juli. Äktenskapet blev barnlöst. Av bouppteckningen framgår att det i verkstaden finns skivor, bräder, kvarnar, formar, mortlar, riv- och skivstenar. Dessutom olika material som bly, engelsk lera, färger, brun sten, kobolt. Färdigt arbete: 12 st. målade kakelugnar à 5 riksdaler 26 skillingar 8 runstycken, kakel till tre gröna kakelugnar, olika krukmakarearbeten, obränt gods, 40 famnar sönderhuggen ved. Inventarierna beräknas vara värda 2380 riksdaler (bl.a. silver och koppar). Öhrling har utstående fodringar hos guldsmeden Flodberg (3 riksdaler), madam Wadsten i Västerås (7.32), Bodell i Torshälla (2), i fristaden (20) och i Kungs-Barkarö (7). Själv har han skulder till handelsmännen Peter och Olof Sundblad och Anders Apelgren. Öhrling äger åkerjord: ett tunnland i Kvarnsgärdet, ett tunnland i Nygärdet, 3/8 tunnland i Odensalagärdet; dessutom en lott i kungsladugårdsarrendet. Avkastningen i år beräknas bli 10 tunnor råg och korn samt 9 tunnor havre. Öhrling har följande husdjur: 2 hästar, 2 kor, 4 får, 2 lamm, 2 suggor. Magnus Boman, född i Axelsberg (nu Harpsund) i Mellösa socken 1758, blir biträde till kyrkoherden i Kjula, Magnus Hjortsberg. Johan Abraham Dinger d.ä. avlider. Han var gift med Anna Catharina Lind (1743 – 1805) och hade tre barn. Anna Catharina (1767 - 1815), gift med Johan Erik Ungerecht (född 1766), Johan Abraham Dinger d.y. (1772 - 1816), gift med Anna Öberg (1777 – 1829), Johan Isac Dinger (Lind) (född 1775), gift med Brita Lisa Carlberg (född 1774). Skeppare i Torshälla: Eric Ehrling, Wilhelm Flodin, Eric Löfstedt, Anders Modin, Jacob Pet. Ståhl, Isaac Ståhl, Petter Ångerman, Åhström och Åkerblom.
Handlanden Anton Basiljer avlider. I Fristaden bor 512 personer, 90 av dem smeder. Kakelugnsmakare Hård på gård nr 54 har två anställda, kakelugnsmakare Öhrling på gård nr 55 – 56 har åtta anställda och kakelugnsmakare Damberg på gård nr 56 – 57 har tre anställda. Alla dessa gårdar ligger vid nuvarande Köpmangatan 20, i korsningen med Kvarngärdesgatan (kvarteret Steglitsan 7). De revs 1959. Öhrling köper hö på en auktion av slåttern från Snickareängen. En eldsvåda inträffar den 21 april i Viby i Kjula socken. En lång dikt nedskrivs om denna händelse av kyrkoherdebiträdet i Kjula, Magnus Boman (se år 1786). Den publiceras i Stockholmsposten den 18 december. Erik Nordewall (född 1753, död 1835; om honom, se bl.a. åren 1799, 1807 och 1813) blir ordningsman i Eskilstuna Fristad. Ett dokument från detta år omtalar att metallvågen i Torshälla (se år 1646) har brunnit (oklart vilket år). Se även år 1762. En ny skråordning införs i Torshälla avseende sjöfarten (skepparskrået). Den stadfästes den 31mars. Skepparskråets första ålderman blir Wilhelm Flodin. Fem bisittare väljs: Lars Petter Häggblom, Petter Ångerman, Jacob Petter Ståhl (till 1789), Jonas Nordin (till 1789) och Anders Modin (till 1803). På varje fartyg eller jakt finns en fattigbössa. Dessa bössor redovisas på skråets sista sammanträde för året. Detta år har insamlandet gett följande resultat: Jakten Hoppet (Flodin) 4 rdr, jakten Wälgången (Ståhl) 1 rdr 5 sk 8 rst, jakten S:a Stjernan (J. Nordin) 44 sk 8 rst, jakten St Jacobus (Ångerman) 25 sk 3 rst, jakten Wigilantia (I. Ståhl) 1 rdr 34 sk 4 rst, jakten Maria Christina (Olof Nordin) 1 rdr 3 sk 4 rst, jakten L:a Stjernan (Ehrling) 9 sk 11 rst, jakten Etardie (Löfstedt) 8 sk, jakten Lärkan (Groth) 25 sk 9 rst, båten Lången (Modin) 8 sk 11 rst. Matroser i Torshälla skepparskrå: Jonas Gillberg, Nils Groth, Lars Nyberg, Pehr Persson, Hans Georg Rotbour, Johan Eric Sandberg, Carl Söderquist. Skeppare i Torshälla skepparskrå: Johan Groth, Johan Nordin, Olof Nordin.
1788
Sven Rinman ger ut ett Bergverkslexikon detta år. Det är författat i Eskilstuna. Den senare schatullmakaren A. Widholm föds detta år. Porshagen (se år 1779) beskrivs detta år som ”sidländad mark med gott bete”, alltså har den blivit mindre sank på mindre än nio år. Hagen ligger i Bränne by i Jäders socken. Se vidare år 1853. Kakelugnsmakaren Pehr Öhrling (64 år) gifter sig den 5 juni med Elisabet Björnram (29 år), född i Stora Mellösa i Närke år 1759. Den 12 oktober föds en flicka, Elisabet Charlotta (se år 1813). Magnus Boman (se år 1786) publicerar anonymt i Stockholm ett litet häfte på 16 sidor kallat ”Andeliga skaldeförsök”. Den 23 juni upprättas en karta över det Rothoffska manufakturverket (Carl Gustafs Stad). Den 20 maj besöker Carl Mikael Bellman återigen Torshälla (se år 1774 och 1776). Båten från Stockholm som han färdas i lägger till vid Nyby gamla herrgård som ägs av Axel Didrik Meijendorff von Yxkull. Bellman skildrar resan i episteln ”Den 20 maj 1788 Pastoral”. Ytterligare 2 tillstånd ges till Torshälla stad avseende seglationsrättigheter (se år 1766). Ny bisittare i Torshällas skepparskrå: Eric Ehrling (till 1810). Vid ett möte den 4 maj bestämmer skrået att skepparna Jacob P. Ståhl och Petter Ångerman skall betala böter för att de inte betalat sina avgifter i tid. Vid sammanträdet i december avgörs en tvist mellan skeppare Jonas Nordin och matros Jonas Gillberg (till den senares fördel). Inkomsterna från skeppare Jacob Petter Ståhls fartyg Sanct Jacobus uppgår till 10 riksdaler 16 skilling 9 runstycken. Nya matroser i Torshälla skepparskrå: Eric Bergström, Abraham Ståhl.
Anders Nilsson med fru och fyra barn bor på Snopptorp. Birger Fredrik Rothoff, innehavare av Carl Gustafs stads bruk, får sin tredje son. Han döps till samma namn som fadern. Olof Henrik Wangstelius, son till guldsmeden i Torshälla Aron Wangstelius, övertar sin faders yrke. Den sista björnen i våra trakter sköts detta år på Kjulaåsen. Krukmakare Nils Kindbergs (död 1782) änka har drivit verkstaden sedan hans död. Från detta år utan anställda, endast dottern bor kvar på gården nr 74. Prosten i Österrekarne, tillika kyrkoherde i Jäder och Kjula församlingar, Matthias Jung, avlider, 84 år gammal, den 12 december. Begravningen sker den 28 december. Ett epitaf över honom finns i Jäders kyrkas sakristia, skriven av kyrkoherdebiträdet i Kjula, Magnus Boman (se år 1786). Wilhelm Flodin avgår som skepparskråets ålderman i Torshälla. Han blir istället rådman i staden. Fram till nu har han varit skeppare på eget fartyg, Stora Stiernan. Detta år anställer han en ny skeppare att föra hans fartyg. Ny ålderman i skrået blir Jacob Petter Ståhl, fartygsägare och skeppare. Inkomsterna från hans fartyg Sanct Jacobus uppgår till 110 riksdaler 28 skilling 3/4 runstycken. Inkomsterna från fartyget Stora Stiernan (ägd av borgmästare Björnström och skeppare Wilhelm Flodin) blev 54 riksdaler 5 skilling 5 runstycken (från 6 frakter mellan den 24 maj och 27 november). Nya skeppare i Torshälla skepparskrå: Johan Eric Sandberg.
Gården vid nuvarande Köpmangatan 30 ägs vid denna tid av hattmakaren Walmström. Under detta årtionde tillkommer på Barva kyrka två korsarmar (en i norr och en i söder). Stenkvista gamla romanska stenkyrka (som utvidgats under medeltiden då den försågs med ett vapenhus) rivs och ersätts med en ny kyrka. Sundby kyrkas östra del byggs om och förstoras (det gamla romanska vapenhuset som låg i söder rivs). Den senare prosten i Eskilstuna Ulrik Lundgren föds (se år 1854). Tre kruk- och kakelugnsmakare med fjorton anställda finns i Eskilstuna. 80 gårdar finns i Eskilstuna, 335 är mantalsskrivna i staden varav 90 är yrkesutövare. Vid Torshälla skepparskrås januarisammanträde anklagas matros Lars Nyberg för att ha lånat ut en jolle till tredje person. Dessutom utesluts skeppare Löfstedt ur skrået för att inte ha erlagt hamnavgifter.
Eric Broberg (1760-1811), tenngjutare, gifter sig denna sommar med Petronella Persdotter Boman, dotter till Eskilstunas tenngjutare Petter Bohman Hansson. Eric hjälper sin svärfar i verkstaden. Kakelugnsmakaren Pehr Öhrling och hans hustru Elisabet Björnram får en dotter den 26 september, Ulrika Karolina. Jacob Petter Ståhl, fartygsägare och skeppare, blir skeppare på jakten Wälgången som ägs av assessor Hallgren. Ståhls egen jakt, Sanct Jakobus, överlåts på brodern Abraham Ståhl som blir skeppare detta år. Jacob Petter Ståhl får den 21 mars förnyat förtroende som ålderman för skepparskrået. Senare under året blir han skeppare på sin svärfars, handelsmannen Hernodhs, jakt Justitia. I samband med detta avsäger han sig sitt uppdrag som skeppare på Wälgången. En matros (f.d. skeppare) vid namn Åkerblom underkänns av Torshälla skepparskrå när han ansöker om att återigen få bli skeppare. Vid sammanträdet den 27 december väljs han i stället som ”Ung Bror”. Skeppare Petter Ångerman döms till böter för att han under hösten tagit en annan skeppares last. Nya matroser i Torshälla skepparskrå: Jonas Forsberg, Abraham Nyberg, Lars Sandberg, Pehr Ångerman.
1792
Eric Broberg övertar sin svärfar Petter Bohman Hanssons tenngjuteriverkstad. Bohman flyttar till Stockholm. Olof Galléen (se 1765) kommer till Fristaden som vikarierande läkare. Christopher Zetterberg (se år 1775) anländer från Roslagen och får anställning hos sliparen Anders Moberg i Fristaden. Kakelugnsmakaren Pehr Öhrling och hans hustru Elisabet Björnram får en son den 28 oktober, Pehr Öhrling d.y. Öhrling har sin verkstad på gård nr 55- 56 och har sex anställda. Kakelugnsmakare Hård på gård nr 54 har fyra anställda och kakelugnsmakare Damberg på gård nr 56 – 57 har två anställda. Johan Dinger d.ä. avlider. En Moberg övertar J.P Molls (se år 1775) sliperi. Ny bisittare i Torshällas skepparskrå: Johan Groth (till 1811). Se år 1809 och 1821. Den 13 augusti döms en redare (Österberg) av skrået att betala böter för att han beordrat sin skeppare att lasta en last tillhörig en annan redare (Hernodh). Österberg får böta 1 rdr 16 sk. Dessutom skall han lasta ur sitt eget fartyg Wigilantia och föra över lasten till Hernodhs jakt Justitia och ersätta Hernodh med 24 sk. Nya matroser i Torshälla skepparskrå: Pet. Forsman. Nya skeppare i Torshälla skepparskrå: Lars Sandberg, Carl Söderquist.
Eric Broberg, som detta år flyttar in i eget hus vid Köpmangatan, får som lärling Gustaf Frederic Wig (född 1779 i Ärla, fadern var trädgårdsmästare på Rinkesta) och som gesäll Magnus Lindborg (han flyttar redan nästa år från staden). Olof Galléen blir ordinarie fristadsläkare. Anders Sandberg, senare ålderman i skepparskrået i Torshälla (se år 1813), inskrivs som matros. Se vidare år 1799. Andra ny matroser i skrået är Eric Ollenberg och Olof Daniel Wikman.
Adolf Törneros föds i Eskilstuna detta år. Olof Henrik Wangstelius, guldsmed i Torshälla, avlider. Hans far, Aron Wangstelius, även han guldsmed, stämplar sitt sista arbete detta år. Nya matroser i Torshälla skepparskrå: Gustav Branting, Olof Frisk, Hellbom, Joh. Pet. Öman.
Västermo kyrkas gamla sakristia rivs och en ny byggs i öster. Kakelugnsmakaren Pehr Öhrling (70 år) och hans hustru Elisabet Björnram (36 år) får en son den 30 juli, Karl. De bor på gård nr 55. Sedan 1765 har han dessutom ägt granngården nr 54. Denna avyttrar han detta år till kakelugnsmakare Anders Hård som hyrt den sedan 1784. Nya matroser i Torshälla skepparskrå: Anders Branting.
Eric Björkman, guldsmed till 1815. Carl Magnus Österberg, troligen guldsmed i Torshälla (eller Eskilstuna), avlider. Yngste sonen, Karl, till kakelugnsmakaren Pehr Öhrling och hans hustru Elisabet Björnram avlider den 24 april, 8 månader gammal. Borgmästare (för Eskilstuna och Torshälla) Johan Fredrik Björnström avlider. Hans son, Johan George, blir borgmästare för en kort period. Han flyttar till Strängnäs där han ävenledes blir borgmästare. Han avlider år 1807 i Strängnäs. Johan Betulander, borgmästare i Torshälla (se år 1797) efter Johan Fredrik Björnström, bevistar ett av skepparskråets kvartalssammankomster där han sitter som ordförande. Nya skeppare i Torshälla skepparskrå: Jonas Forsberg, Lars Nyberg.
De fattiga i staden delas in i tre klasser. Kakelugnsmakare Hård på gård nr 54 har två anställda, kakelugnsmakare Öhrling på gård nr 55 – 56 har åtta anställda och kakelugnsmakare Damberg på gård nr 56 – 57 har tre anställda. Öhrling väljs till preses i hallrätten. Han har tidigare varit bisittare i samma rätt. Hallrätten behandlar mål som rör hantverkare som inte tillhör något skrå. Ny borgmästare i Eskilstuna och Torshälla: Johan Betulander, gift med Maria Catarina, dotter till Georg Fredrik Björnström och syster till den föregående borgmästaren, Johan Fredrik Björnström. Han innehar ämbetet till 1811. Nya matroser i Torshälla skepparskrå: Bjurberg. Nya skeppare i Torshälla skepparskrå: Olof Daniel Wikman.
Två stora bränder drabbar Torshälla detta år, den 9 och 18 oktober. 56 gårdar förstörs och 337 personer står utan hem. Den första branden startar kl. 2 på natten i rådman Flodins änkas gård. Brand nummer 2 kl. 7 ”om aftonen” i Inspector Wibjörnssons ladugård. Kyrkan, kvarnen, några gårdar vid Övre gatan och Västertullgatan klarar sig, liksom Lill-Jans krog vid Nedre gatan. En av de många som drabbas är guldsmeden Aron Wangstelius´ änka. Gård nr 87 (Vive Jönsgatan 3), bebodd av skepparen Carl Söderqvist, änkan Stinalisa Forsberg, arbetskarlen Erik Wanström (som bott på gården sedan 1790) och Stina Andersdotter, brinner delvis ned. Skepparen och änkan flyttar ut, arbetskarlen och Stina Andersdotter bor kvar, Wanström till 1846, då han avlider, nästan 90 år gammal. Stina (hans sambo) avlider 1826, 77 år gammal. Gården köps av rådman Säterberg. En annan som drabbas av branden är rådman Carl Henrik Collijn som skriver en skildring om händelserna. Han är gift med Christina Fredrika, dotter till den tidigare borgmästaren Johan Fredrik Björnström. Rådhuset från 1740 förstörs i branden. Borgmästare Johan Betulander (vars gård ävenledes brinner), och som leder släckningsarbetet, lyckas tillsammans med sin dotter rädda stadens arkiv. Kjula kyrka får korsarmar. En karta över Eskilstuna Gamla Stad upprättas detta år. Ny bisittare i Torshällas skepparskrå: Johan-Eric Sandberg (till 1810). Med anledning av branden i Torshälla (som drabbade många av skråets medlemmar) beslutar man den 27 december att efterskänka alla medlemsavgifterna.
Anders Andersson, gift med en dotter till Anders Nilsson, innehar Snopptorp. Provinsialläkaren Olof Galléen gifter sig den 19 december med en dotter till Lars Ernst Halenius och Margareta Sophia Bistedt, Brita Sophia Halenius. Catharina Brita Sturck, änka efter tenngjutare Boman, flyttar in hos sin dotter och svärson, tenngjutaren Eric Broberg. Birger Fredrik Rothoff bildar Eskilstuna Fristads Manufactur Förlags Contoir. Erik Nordewall (se vidare år 1807 och 1813) blir direktör för Fristaden. Wilhelm Flodin, redare i Torshälla (se år 1789), säljer sina intressen i rederiet. Anders Sandberg (se år 1811) blir antagen som skeppare i Torshällas skepparskrå liksom Olof Frisk och en Modin. Nya matroser i Torshälla skepparskrå: Daniel Holmberg. Vid magistratens möte den 11 mars i Torshälla sker en uppjustering av skepparskråets frakttaxor så att de når samma nivå som skrået i Västerås.
Copyright © 2010 Per-Erik Melander
All Rights Reserved