av Per-Erik Melander
Josias Cederhielm, dotterson till Christopher Siggonis (se år 1643), protesterar mot det sätt på vilket man behandlar hans morfars grav i Fors kyrka (se år 1709). I denna kyrka byggs det Loheska gravkoret detta år. Ålfångst vid ålkistan i Fiskarefallet i Skogstorp per natt: ca 200 – 300 ålar. Den 11 februari håller domprosten en visitation i Stenkvista pastorat. Frälsejorden i Stenkvista: 5 ¹∕₈ mantal. Skatte- och kronojord i samma socken: 1 mantal respektive 23 ¹∕₈ mantal samt 3 torp. En av Kolunda-gårdarna blir boställe åt en kronans uppbördsman, Torrsäter åt en befallningsman och Sätran åt ”landsprofossen”. Inkomsterna från Grinda i Stenkvista går till postmästaren i Eskilstuna.
Biskop Erik Benzelius håller visitation i Eskilstuna. Han gör anmärkningar över det sätt varpå man behandlat en gravhäll i Fors kyrka. Den tidigare kyrkoherden Christopher Siggonis hade låtit "borthugga den gamla inscriptionen, som var på likstenen efter S:t Eschil, och hugga sin i stället". Biskopen hade dock fel - stenen var inte något gravminne över den helige Eskil (se åren 1338, 1610, 1643 och 1661). Den 1 december verkställer Erik Humbla en ”inkvisition” i Stenkvista pastorat.
Magdalena Lagerqvist får i ett brev daterat den 3 juni av änkedrottningen besittningsrätt till gården Hunsta - Lagersberg på livstid. Borgmästare i Eskilstuna och Torshälla är Nils Gavelius, adlad Adelstierna. Han innehar sitt ämbete till 1706. Eskilstuna får sitt första rådhus, vid Fristadstorget. Johan Lohe erhåller immission på ägor och fiskevatten tillhörigt Hunsta. Jäder kyrka får ny tornhuv.
1703
En byggnad uppförs som används som rådhus. Johan Lohe (som detta år blir adlig) köper Biby i Gillberga för 26000 daler silvermynt.
Direktören för Tunafors järnbruk Johan Lohe (som avlider detta år), donerar 1000 Riksdaler kmt att insättas på Kongl. Maj:ts ständers bank. Räntan skall användas som hjälp åt de fattiga i staden. 1714 är pengarna slut. Johan Lohe begravs i Fors kyrka (i Lohes gravkor där även Henrik Lohe ligger). Lohes änka Anna Lohe (född Blume) övertar hans egendomar, bl.a. Tunafors bruk och Skogstorps bruk och såg. Delar av det tidigare Eskilstuna slott används som fängelse. Fångarna vistas i fångtornet och fångvaktarna i vaktmästaretornet. En av fångarna är en 80-årig gumma, Anna Ersdotter från Lista, anklagad för häxeri. Hon avrättas detta år, den sista som i vårt land avrättas för trolldom. På Rossvik i Husby-Rekarne socken uppförs en ny manbyggnad. Ett rökelsekar från medeltiden används fortfarande i Stenkvista kyrka. Denna socken får en ny kyrkoherde, Johannes Magni Engzelius (fram till 1713). Han är gift med företrädarens, Andreas Andreae Stenius, dotter. I ett kyrkoinventarium från Stenkvista omnämns en protokollsbok.
1705
Johannes Mozelius, pastor i Torshälla, avlider.
1706
Axel Oxenstiernas ätt utslocknar på manssidan med en sonson till honom detta år.
1707
Borgmästare i Eskilstuna och Torshälla är Baltzar Springer. Han innehar sitt ämbete till 1709. Pastor och prost i Torshälla: Andreas Nybohm.
Petter Nilsson Flohman, silversmed i Torshälla, återfinns i handlingar från detta år. En bröllopsdikt från Stenkvista, skriven på Rekarnedialekt, finns bevarad från detta år.
Den 21 april diskuterar man i Eskilstuna sockenstuga hur man skall göra med den grav i Fors kyrka som går under namn av "her Christopher Siggonii graf" (se år 1643). Det ryktades att graven byggts av kyrkans medel och därför skulle kunna användas som gravplats åt församlingens kyrkoherdar. Så hade skett med kyrkoherde Elias Mouritz (se år 1700). En skrivelse från den 5 mars detta år författad av Christopher Siggonis dotter fru Maria Cederhielm bringar klarhet i saken. Hon berättar att när kyrkan reparerades, omkring 1650, flyttades hennes farfars grav från högaltaret till korskyrkan på befallning av ståthållaren Daniel Uttermarck som själv lade beslag på "Siggonii graf". I sinom tid hamnar även Siggo Christophori Bure´s barn och barnbarn i graven i korskyrkan. Efter Uttermarcks död (se år 1683, 1684 och 1685) flyttades dock gamle herr Sigges och hans anförvanters kvarlevor tillbaka till högaltaret. Detta skedde år 1686. Det beslut man tog på sockenstämman i Eskilstuna sockenstuga var att den grav i södra korset som uppenbarligen bekostats av Christopher Siggonis skulle tillhöra hans efterlevande. Det dokument som skrivs vid detta möte är bl a undertecknat av pastor G. A. Humble. Fruktträden och delar av humlegården som tidigare hörde till Eskilstuna slott förfryser detta år.
Magdalena Lagerqvist avlider (före den 14 juni). Borgmästare i Eskilstuna och Torshälla är Anders Björnström. Han innehar sitt ämbete till 1717. En svår pest härjar i Torshälla detta år. Kyrkoherden i Stenkvista, Engzelius, säljer två kor, ett sto, två svin och två galtar för 46 daler kopparmynt. Dessa plus ytterligare 16 daler inlevereras till kronan för att bekosta Karl XII:s krig. De indelta soldaterna får från och med detta år särskilda namn, t.ex. Häll, Höök, Frisk, Spjut, Modig, Lustig osv. Knekten från Viby i Kjula, Anders Ersson Lustig, som hamnar i ett nytt regemente som satts upp efter katastrofen i Poltava, skickas till Hälsingborg för att slåss mot danskarna. Där dog han sotdöden detta år.
Hauptmannen Nils Adelstierna försöker i en inlaga till tinget den 30 maj detta år bevisa att Torshälla stad ursprungligen legat öster om ån, på samma sida som borgen på Husberget och alltså inte på den sida där kyrkan låg (se år 1384).
1712
Husby 1 (i Skogstorp) skatteköps av regementsskrivare Raam.
I ett brev daterat den 8 oktober av änkedrottningen får Magdalena Lagerqvists syster, Catharina, besittningsrätt till gården Hunsta - Lagersberg. Besittningsrätten gäller från år 1711. Kronan donerar två hemman i Gredby till Eskilstuna.
1714
Herman Dassau, Carl Gustafs stads manufakturverks bruksägare, avlider den 5 december. Han begravs i Rademachers gravkor i Torshälla kyrka. Järnhandlarna i Stockholm klagar över bristande leveranser från Carl Gustafs stads manufakturverk.
1715
Man gör en uppmätning över det forna slottets trädgårdar - av den framgår även storleken på slottet som nu blott är en ruin. Kälby skattköps av rådman Carsten Boback och taxeras till 1 mantal. Ny kyrkoherde i Stenkvista 1715-1762: Ambrosius Fredengren.
Ryttmästaren Carl Gustaf von Siegroth, gift med Catharina Lagerqvist, avlider. Ny bruksägare till manufakturverket i Carl Gustafs stad, enligt beslut av regeringen, blir Herman Dassaus (se år 1714) son Johan. Ribbingelund i Kjula blir detta år kungsgård.
1717
Missväxt drabbar Eskilstuna och Torshälla under några år. På grund av nödåren skrivs bara 6 elever in på Gyllenhielmska skolan i Sundby detta år.
1718
På en resekarta av Mörn och Milander framgår att man kan ta sig över Eskilstunaån vid Rosenberg (Rosenfors) där en väg ansluter till en bro. Området nere vid forsen kallas Skogstorp. Tidigare var namnet förbehållet ett område längre ifrån ån. Husby 3 (två gårdar i Skogstorp) skatteköps av åbon Per Larsson. Innevånarantalet i Rekarne: Fors 551, Eskilstuna 638, Kloster 748, Torshälla 313, Barva 590, Jäder 1240, Kjula 886, Hammarby 216, Sundby 343, Vallby 459, Torshälla landsf. 466, Tumbo 523, Råby-Rekarne 183, Gillberga 607, Lista 544, Öja 905, Västermo 794, Näshulta 965, Husby-Rekarne 804, Stenkvista 564, Ärla 844. På landet bor 12232 personer, i städerna 951 st. Innevånare per kvadratkilometer i Rekarne: 12,0. Von Celsing köper Biby. Friherre Herman Fleming, gift med Catarina Sack, och tillsammans med henne ägare till Lindholm i Barva, avlider. Paret har tillsammans fjorton barn. På grund av nödåren skrivs bara 4 elever in på Gyllenhielmska skolan i Sundby detta år.
1719
Borgmästare i Eskilstuna och Torshälla är Olof Törnberg. Han innehar sitt ämbete till 1731. Kämtorp i Stenkvista omnämns som Kiämbtorp. På Stenkvista sockenkarta kallas det äldre Björsäter(Bjursäter) för Kopptorp.
En stuga nordväst om slottsruinen som under dess storhetstid användes till skrivarestuga, står fortfarande kvar och används i dessa dagar som kontor för ortens kronobetjänte. Ytterligare två gamla hus låg i närheten; den ena användes tidigare av slottsvaktmästaren. Ett stall och en stallgård fanns fortfarande kvar från slottstiden i hörnet av Kloster- och Strandgatan. Ett nytt gravkor för Sparreätten byggs i den östra delen av Öja kyrka (det finns fortfarande kvar). Hyndevad består av två frälsehemman på vardera ett mantal. Släkten Fleming äger Hyndevads by. Skogstorp är kronohemman på ett ½ mantal och arrenderas av Skogstorp bruks innehavare. Sedan 1663 har ålfisket i Hyndevad och katsefisket i Kälbyviken utarrenderas till Vilsta säteri. Från och med detta år tar andra arrendatorer vid efter att ålkistan återuppbyggts. Vid Ryningsberg tas ryssjor (avsedda för ålfiske) bort, ilagda av Ryningsbergs ägare. Denna form av tjuvfiske är ganska vanlig och ett problem för ålkistans ägare. Rafsning kallas den åtgärd då man ovanför ålkistan rensar ån på redskap för tjuvfiske. Kyrkoherden i Fors församling, prosten Petrus Gustaf Liungberg, vill få den tyska församlingen i Eskilstuna upplöst. Den 9 augusti lyckas han få till stånd en visitation av sagda församling. Biskopen i Strängnäs utför visitationen. Ingenting händer dock. Se vidare år 1740. Detta år föds Samuel Schröder, senare adlad Schröderstierna (den 23 januari 1770). Han kommer att spela en stor roll i Eskilstunas historia. Kolunda 1 skatteköps. En karta över gården Alvesta i Jäder finns från detta år.
1721
En karta över bl.a. Mesta ges ut detta år. Byn har fyra gårdar. De privilegier Johan Dassau fick av regeringen 1716 (se det året) angående Carl Gustafs stads manufakturverk, bekräftas detta år av Kung Fredrik I.
Släkten Rademacher säljer Karl Gustafs bruk. Ny bruksägare blir Daniel Lagersparre (½) och Hans Dassau (½). I detta års hallordning - som berör driften av manufakturerna - lagstadgas om stämpling av de tillverkade produkterna. En f.d. soldat vid namn Botvid, som vid mitten av 1600-talet, tillsammans med två andra soldater, Sven och Haar, deserterade från det 30-åriga kriget och bosatte sig i skogen i mellersta Södermanland, avlider 107 år gammal. En karta från 1755 visar de byggnader de uppförde. Idag kan man besöka platsen som kallas Botvidstäppan. Näset i Västermo socken, frälsetorp under Värhulta, friköps detta år. En viktig väg mellan Eskilstuna och Örebro är den s.k. Maj- eller Magdestigen. Den börjar i Husby i Husby-Rekarne, går genom Näshulta socken till Julita och vidare till Örebro. Den har dåligt ryckte bland resande, bl.a. kallar Christina Sparre den i ett brev från detta år för ”den elaka Magdestigen”.
1723
En karta föreställande gården Lilla Lövhulta ges ut detta år. Även en karta över Sundbyholms kungsgård upprättas, av And Mörn.
En utredning görs om huruvida det tegel som finns kvar på Eskilstuna slott kan användas vid uppförandet av en ny fästning utanför Stockholm. Man finner att så icke är fallet. Transportkostnaderna skulle bli för höga och dessutom är teglet mindre lämpligt till fästningar. Det säljs i stället på platsen till hugade spekulanter. I en köpehandling från den 17 april försäljs Vilsta säteri av greve Lars Cronhjelm till släkten von Köhler, närmare bestämt till majoren Lars Reinh. Von Köhler. I en prislista över produkter från Carl Gustafs stads manufakturverk uppräknas fönsterbeslag, gångjärn och dörrlås. Den senare kakelugnsmakaren i Eskilstuna, Petter (Pehr) Öhrling, föds i Örebro den 18 oktober. Han döps den 20 oktober. Föräldrarna hette Sven Larsson och Ingeborg Persdotter. Ny ägarfördelning i Carl Gustafs stads manufakturverk: Daniel Lagersparre (²∕₃) och Hans Dassau (¹∕₃). Lagersparre blir för övrigt detta år utnämnd till kunglig räntmästare.
Conrad Gustaf von Siegroth och hans maka Christina får en son som får namnet Gustaf Adolf von Siegroth. Anna Lohe får rätt att skatteköpa kvarnen i Rosenholm. Den har fyra par stenar och går året runt.
1726
Den gamla kvarnen vid Rosenholm rivs och en ny uppförs på holmen mitt i strömmen. En priskurant från Carl Gustafs stads manufakturverk finns bevarad från detta år. En ny prästgård byggs i Viby i Kjula socken efter att den tidigare brunnit.
1727
Nordencreutz ger ut en karta över Södermanland. En visitation hålls i Stenkvista socken. Man undersöker bl.a. innevånarnas katekeskunskaper.
1728
Anna Lohe erlägger köpeskilling för kvarnen i Rosenholm, 810 daler.
1729
Daniel Lagersparre, som i börja av 1720-talet förvärvade Tunafors bruk och Carl Gustafs stads bruk, går i konkurs. Kronan återtar de båda bruken.
Conrad Gustaf von Siegroth och hans maka Christina får en son som får namnet Carl Ludvig von Siegroth. Komministern i Torshälla, Jonas Lindelius, avlider.
Kronan överlämnar Tunafors Bruk och Carl Gustafs stads manufakturverk till den polska grevinnan Anna Woynarowska som ersättning för ett lån Karl XII tog i Bender av hennes man Stanislaus Woynarowski. Han var systerson till kosackgeneralen Mazeppa. Anna får även gårdar i Hällberga och en gård i Kälbro i Stenkvista socken. Den årliga fångsten vid ålkistan i Fiskarefallet uppgår till 500 – 600 ålar. Anna Lohe avlider. Vid årets riksdag framför allmoge från Närke önskemål att kungsådran skall öppnas vid Fiskarefallet i Hyndevad. En handling från Stenkvista är för första gången egenhändigt undertecknad av en bonde – tidigare användes bokmärken.
De återstående murarna vid det gamla slottet bryts ned och används till reparationer av kyrkorna i Husby-Rekarne, Stenkvista, Fors och Ärla. En länsman Ljung övervakar arbetet vid slottsruinen. Borgmästare i Eskilstuna och Torshälla är Georg Fredrik Björnström. Han innehar sitt ämbete till 1736 då han avlider. I maj görs en laga husesyn av officersbostället på Torsberga. Innehavare av bostället (mellan åren 1723 och 1740) är överstelöjtnant Philipp Johann von Strahlenberg.
1733
En solförmörkelse äger rum detta år. Ambrosius Fredengren, Stenkvistas kyrkoherde, får i uppdrag av Kungl. Vetenskapssocieteten att utföra observationer.
En lina som användes vid reparation av Husby-Rekarne kyrka blir stulen. Den användes tidigare - år 1732 - vid slottet i Eskilstuna av tegelbrytarna när de rev de sista murarna där. Den hade sedan dess förvarats i tornet på Husby-Rekarne kyrka bakom lås och bom. Den återfinns aldrig och en ny måste anskaffas. Gården Hunsta ändrar namn till Lagersberg i och med att Carl Gustaf von Siegroths och Catharina Lagerqvists´ s son Conrad Gustaf von Siegroth övertar gården från kronan i utbyte mot egendomar i bl.a. Uppland. Detta sker den 8 maj. Han bytte även till sig fem kronohemman: Berga, Mesta, Svallinge, Tacktorp och Viby. Hunsta – Lagersberg får sätesfrihet. Vid årets riksdag framför allmoge från Närke önskemål att kungsådran skall öppnas vid Fiskarefallet i Hyndevad. Undersökningar vid fallet görs av landshövdingarna i Örebro och Nyköping på hösten. Man förordar en större undersökning.
1735
De gamla ekar som fortfarande finns på Lagersberg planterades detta år. De kom från Runtuna prästgård som ligger några mil norr om Nyköping. Allmoge från Askers härad erbjuder sig att betala den årliga räntan för fisket i Hyndevad om ålkistan rivs vid Fiskarefallet. Erbjudandet avvisas. Detta leder till att 15 närkebönder i slutet av maj beger sig till ålkistan och där orsakar skadegörelse. Kammarkollegiet utfäster en belöning på 200 daler silvermynt till den som kan ange förövarna. En efterlysning utfärdas men ingen grips. Conrad von Siegroth ansöker om att få skattköpa kvarnen vid Rosenfors. Innevånarantalet i Rekarne: Fors 441, Eskilstuna 733, Kloster 711, Torshälla 452, Barva 556, Jäder 1228, Kjula 837, Hammarby 137, Sundby 373, Vallby 401, Torshälla landsf. 493, Tumbo 625, Råby-Rekarne 195, Gillberga 683, Lista 493, Öja 780, Västermo 740, Näshulta 843, Husby-Rekarne 849, Stenkvista 510, Ärla 901. På landet bor 11796 personer, i städerna 1185 st. Innevånare per kvadratkilometer i Rekarne: 11,8.
1736
En stark vårflod orsakar skador på ålkistan i Hyndevad, förutom de skador närkebönderna åsamkade kistan året innan. Man har lyckats få reda på vilka förövarna var. Sju bönder från Lännäs, sju från Asker och en från Mellösa. En ny prästgård byggs vid Jäder kyrka. Den tidigare gården brann ned. Gården Alvesta i Jäder köps av häradshövdingen över Österrekarne, Erik Germund Cederhielm.
1737
Kammarkollegiet yrkar på efterlysning av de förövare som år 1735 rev upp ålkistan i Fiskarefallet i Hyndevad. Efterlysningen fullföljs dock ej trots att man nu känner förövarna (se år 1736) och något rättsligt efterspel blir det aldrig för dessa. Conrad Gustaf von Siegroth ansöker om att få överta kronofisket vid Hyndevad (se år 1739). Ambrosius Fredengrens (kyrkoherde i Stenkvista) maka avlider. Prosten Johan Jung håller likpredikan. Torsberga officersboställe brinner ned den 10 juli. Överstelöjtnant Philipp Johann von Strahlenberg, som innehar bostället, erhåller, enligt ett beslut av Öster Rekarne häradsrätt av den 4 oktober, en ersättning uppgående till 2000 daler kopparmynt att erläggas av häradsborna till Torsberga boställe. En fjärdedel utgår i reda pengar, resten utbetalas i form av 121 tunnor spannmål (se år 1741).
Conrad Gustaf von Siegroth köper den 18 december Skogstorps bruk och kvarn med tillhörande hemman och lägenheter av lagmanskan fru Anna Margareta Lohe. Köpesumman uppgick till 43 040 daler koppar mt. De hemman och lägenheter som ingick i köpet låg i Skjulsta, Segersta, Tveta, Berga (bl.a. Berga torp), Övernäs, Hyttan, Hellby, Husby (Husby Norrgård och Husby Östergård), Broberga och Bonde i Skogstorp. Borgmästare i Eskilstuna och Torshälla är Wilhelm Gottleib Falken. Han innehar sitt ämbete till 1753 då han avlider. Den ågren (Lillån) som går mellan Vretaholmen och fastlandet och mynnar nedanför Rosenholm är 30 meter bred. Ålkistan vid Fiskarefallet behöver byggas upp på nytt efter bl.a. 1736 års vårflod (se det året och år 1735). Beräknad kostnad: 14634 daler kopparmynt. Ålfångst per natt: ca 20 – 30 ålar. Per år: ca 600 ålar. Med tanke på den dåliga ålfångsten (jämför med år 1700) blir det inget nybygge enligt en häradssyn av häradshövding Cederhielm. Detta år är vattennivån ovanför Fiskarefallet 45 cm lägre än vanligt, antagligen beroende på en snöfattig vinter och lite regn på våren. Eskilstunas representant i riksdagen kommer från Västerrekarne.
Catharina Lagerqvist, mor till Conrad Gustaf von Siegroth, avlider, 83 år gammal, den 15 mars. Hon begravs den 1 april i Fors kyrka (året därpå förs hennes kvarlevor till Stockholm där de placeras i familjegraven i S:ta Clara kyrka). Den 18 april blir Conrad von Siegroth ägare till Hyndevads ålfiske och till Kälbyviks katsefiske. Han köper dessa fiskerättigheter för en summa av 360 daler silvermynt av kronan. En sten finns fortfarande kvar vid skogstorpsfallen på vilken årtalet 1739 finns inhugget. Von Siegroth löser in Anna Lohes köpeskilling (se år 1728) den 6 mars. En förutsättning för skatteköpet av Skogstorps bruk (se år 1738). De fyra vattenfallen vid Hyndevad kallas som följer. Det första (närmast Hjälmaren) heter Tyskhyndevads fall, det andra ”det gamla ålkistestället” (senare Fiskarefallet) och det tredje Rosenholm (tidigare ”Hyndevads kronokvarn”). Det fjärde heter Skogstorps ström, efter Skogstorps bruk. I och med von Siegroths förvärv av bruket ändras dess namn till Rosenberg. Skogstorps ström får namnet Rosenfors. Ålkistan vid Fiskarefallet rivs (samtidigt som fallet rensas) och en ny byggs vid Rosenholm. Den plats där den gamla ålkistan stod märks ut och en karta upprättas som visar dess tidigare läge. Den 21 mars utfärdar landshövdingen i Nyköping order till kronobefallningsmannen Olof Werenberg att kungöra om absolut förbud för fiske vid Hyndevad ström. Böterna för överträdelse av detta förbud sattes till 50 daler. Förbudet gällde i kronans kungsådra, som numera ägs av von Siegroth. Tydligen respekteras inte lagbudet, ty von Siegroth klagar över tjuvfiske i hans vatten. Vester-Rekarnes häradsrätt utfärdar på grund av detta den 12 oktober förbud vid 50 dalers böter mot allt fiskande och metande i strömmen. Fredrik Rothoff blir den 16 juli, tillsammans med sin bror Lorentz Ridderhof, ägare till järnmanufakturverket i Carl Gustafs stad som han köper av Anna Woynarowska. Han anlägger ett brännstålverk. I detta års hallordning - som berör driften av manufakturerna - lagstadgas om stämpling av de tillverkade produkterna. Under detta och föregående år rivs Husby-Rekarne kyrkas gamla romanska kor samtidigt som ett nytt torn uppförs. Överstelöjtnant Philipp Johann von Strahlenberg, innehavare av officersbostället (som brann1737) i Torsberga, ansöker i december om att bli utnämnd till kommendant på Karlshamns skans i Blekinge (en utnämning han får i mars nästa år).
Tjuvfisket fortgår tydligen alltjämt i von Siegroths fiskevatten vid Hyndevad, ty den 30 maj bötfälls alla innevånare i Hysby (Husby) av Österrekarnes häradsrätt till 50 dalers böter för överträdelse av lagbudet (se år 1739). Von Siegroth får frälserätt på Skogstorps (Rosenfors) bruk. 85 gårdar finns i Eskilstuna, 240 är mantalsskrivna i staden varav 79 är yrkesutövare. Fredrik Rothof återupptar försöken att få bort den tyska församlingen i Eskilstuna. I samförstånd med kyrkoherde Hijsing börjar han riva deras gudstjänstlokal (som sedan Rademachers tid legat i mangårdsbyggnadens nedre plan – alltså i samma hus där Rothof och hans familj bor). Den tyska församlingens präst, Benedictus Carelius (som gett namn åt Careliigatan) protesterar inför domkapitlet som ger honom sitt stöd. Han får tillstånd att bedriva gudstjänst i sitt eget hem. Rothof river emellertid ned hela den gamla mangårdsbyggnaden och påbörjar bygget av en ny. Se år 1741. Torshälla får ett nytt rådhus. Tullverket upprättar en ”Grundritning öfver Torshälla stad”. Eskilstunas representant i riksdagen kommer från Österrekarne. Vid sockenstämman i Stenkvista den 3 augusti bestäms hur arbetet med att utdika Kolundakärret skall fördelas (se vidare år 1776). Två kyrkklockor i Sundby kyrka ”utur Polen tagna” och en gång skänkta av Carl Carlsson Gyllenhielm gjuts om detta år.
Den 21 februari utfärdar Kungliga Majestäts befallningshavande order om att ingen form av hinder fick förekomma i vattnet mellan Hjälmaresund och Hyndevad. Det skulle vara fritt fram för ålarna att ta sig till den sistnämnda platsen. A. Mörn upprättar en karta över Rosenholm. Dessutom utmärks platsen där den gamla ålkistan stod med ett kronomärke och årtalet 1741. Hans Dassau avlider. Kungl. Maj:t kommer med ett beslut den 28 mars angående frågan om Eskilstunas tyska församling (se år 1740): Carl Gustafs stads bruk behöver inte längre underhålla en bruksförsamling eftersom bruket inte längre tillhörde Kronan. Det stod ägaren, Fredrik Rothof, att fritt besluta i frågan. Vilket i praktiken innebar att han förbjöd församlingen som i stället fick flytta till Fors kyrka och där hålla gudstjänst. All ersättning för det nedbrunna officersbostället i Torsberga (se år 1737) är ännu inte inbetald. Summan var 2000 daler kopparmynt. Den 2 september står det nya Torsberga-bostället färdigt, samtidigt som överstelöjtnant Philipp Johann von Strahlenberg överlämnar gården till sin efterträdare.
Ett kungligt brev av den 27 april ger von Siegroth rätt till hälften av de böter som uppbärs vid tjuvfiske i Hyndevad. Han skall även få hjälp av kronobetjäningen vid övervakningen av tjuvfisket. Vid denna tid byggs ett vagnslider på Lagersberg. Carl Gustafs stads manufakturverk levererar detta år till inspektorn Johan Åhrman, som leder ombyggnaden av Ängsö slott i Västmanland, fönsterbeslag till åttio fönster. Verifikationen är daterad den 14 september och undertecknad av Carl Gustafs stads manufakturverks ägare, Fredrik Rothof. Rothofs nya mangårdsbyggnad står färdig i Rothofsparken (huset rivs 1884 och ersätts av den nuvarande byggnaden). Släkten Fleming köper Ryningsbergs säteri. Borgmästaren i Torshälla upprättar en berättelse om tillståndet i staden. Eskilstunas representant i riksdagen kommer från Österrekarne. Barva socken antar en av kronan föreslagen mönsterbyordning.
1743
Geringius ger ut en karta över Södermanland. Conrad Gustaf von Siegroth ligger i tvist med strandägare vid Närsjöviken angående ålfisket. Se vidare 1744. Catarina Sack (se år 1718) avlider. Hennes son, Otto Fleming, säljer gården Lindholm i Barva till greve Nils Bonde.
Slottsruinen , fast öde och förfallen, kallas fortfarande för kungsgård. Även detta år levererar Carl Gustafs stads manufakturverk fönsterbeslag till Ängsö slott. Verifikationen är daterad den 6 juli och undertecknad av Carl Gustafs stads manufakturverks ägare, Fredrik Rothoff. Conrad Gustaf von Siegroth och de strandägare han legat i tvist med (se år 1743) kommer överens om att de senare skall få tillgång till strandfisket medan von Siegroth får ensamrätt på ålfisket mitt i strömmen.
1745
Ägaren till Biby säteri, landshövdingen Adam Leijell, stäms för olovligt fiske i Hedfjärden och Qvisslaån. Han får böta 20 daler.
Mattias Uthfall, guldsmed i Eskilstuna fram till år 1761. I Rothoffs fabriker i Carl Gustafs stad framställs ett gott stål, "klöverstålet", kallat. Fredrik Rothof begär (i en skrivelse), och får, av myndigheterna privilegium (monopol) på tillverkningen av denna typ av stål. Fredrik Rothof inlämnar en skrivelse till regeringen, där han angriper staden Eskilstuna. Han vill inte ha någon konkurrerande smidesverksamhet varken i Eskilstuna eller i Torshälla. Dessutom vill han att Carl Gustafs stads manufakturverk skall ligga utanför stadens jurisdiktion. Regeringen går hans krav till mötes. Loftboden på Husby Östergård i Öja socken byggs troligen detta år. Baron Gustaf Miles Fleetwood övertar (genom gifte) Ryningsbergs säteri och Hyndevad. Tidigare ägare: Göran Fleming. Eskilstunas representant i riksdagen kommer från Västerrekarne. Loftboden på Husby Östergård i Öja socken byggs detta år. Stenkvistas sockenstämmoprotokoll påbörjas detta år, den 1 maj. Ambrosius Fredengren, Stenkvistas kyrkoherde, blir kontraktsprost. Hans kyrkliga program presenteras i sockenstämmoprotokollet i 37 paragrafer. Bland annat tas skolundervisningen upp, och den bör bedrivas av klockaren i socknen. Ny kyrkoherde i Kjula (fram till 1766): Jonas Laurentii Hjortsberg. En fullständig serie stämmoprotokoll från Kjula och Sundby socknar finns bevarade från och med detta år.
1747
1748
Andreas Nybohm, pastor i Torshälla, avlider. Nära Torshälla planteras ca 1200 ekar.
1749
Den polska grevinnan Anna Woynarowska säljer Tunafors Bruk (kopparplåthammare och stångjärnsbruk) till Johan Lars Halenius. Affären sker den 26 februari. Regeringen bestämmer att området från nuvarande Tullgatan till nuvarande Gymnastikgatan skall tillhöra Carl Gustafs stads manufakturverk och ligga utanför stadens jurisdiktion. Staden återtar sitt gamla namn Eskilstuna; från 1604 till 1659 hette staden Tunafors stad; från 1659 till 1749 hette den Carl Gustafs stad. Det senare namnet förbehålls nu manufakturverket, Carl Gustafs stads bruk. Eskilstunas borgare protesterar mot detta beslut (se år 1770). Vid den Gyllenhjelmska skolan inrättas en ”Schole Cassa” (se år 1808). Detta efter att flera lärare klagat över den dåliga ekonomin på skolan. Stenkvista sockenstämmoprotokoll från detta år visar på skrivkunnigheten i socknen. Endast kyrkoherde Fredengren och bokhållare Eric Markander skriver sina namn, de övriga initialer eller bomärken. Dessa är: Anders Månsson i Örsta, Sven Persson i Balsta, Per Larsson i Lövnäs, Anders Svensson i Frölunda, Anders Nilsson i Kumla och Erik Jönsson i Norrtorp.
Lorentz Ridderhof, bror till Fredrik Rothof (se år 1739), avlider. Carl Gustafs stads manufakturverk levererar fönsterbeslag till Ängsö slott detta år. Verifikationen är daterad den 1 augusti och signerad Gideon Becker. En krukmakare med en anställd finns i Eskilstuna (se år 1752). 85 gårdar finns i Eskilstuna, 251 är mantalsskrivna i staden varav 79 är yrkesutövare. Johannes Kumbloeus blir pastor i Torshälla. I en tabell från denna tid över städer i Sverige-Finland nämns Eskilstuna och Torshälla som ungefär lika stora. En karta över Carl Gustafs stad ges ut detta år. Ett fattighus uppförs i Torshälla. Några av den Gyllenhjelmska skolans inventarier säljs på auktion. Stenkvista sockens innevånarantal i officiella längder: 277 personer. Det bör motsvara ca 425 personer om man räknar in barn under 15 år. 14 mantal krono finns i socknen; 10 ½ mantal tillhör indelningsverket. Kapten Carl Reinhold Vult von Steijern tillträder i augusti officersbostället i Torsberga. Han anhåller om att få sätta spåntak på bostället men får avslag av syningsrätten. En lång hyllningsdikt till Axel Oxenstierna huggs in på en minnestavla över honom i Jäder kyrka.
1751
Carl Gustafs stads manufakturverk levererar fönsterbeslag till Ängsö slott även detta år. Verifikationen är daterad den 13 juli. Eskilstunas riksdagsman detta år och nästa: Wilhelm Gottlieb Falcken, från Västerrekarne. Vid valet av riksdagsman uteblir representanter från sex socknar i Öster- och Västerrekarne. Innevånarantalet i Rekarne: Fors 563, Eskilstuna 733, Kloster 805, Torshälla 452, Barva 670, Jäder 1327, Kjula 965, Hammarby 208, Sundby 381, Vallby 483, Torshälla landsf. 556, Tumbo 733, Råby-Rekarne 201, Gillberga 718, Lista 578, Öja 962, Västermo 989, Näshulta 1060, Husby-Rekarne 980, Stenkvista 603, Ärla 907. På landet bor 13689 personer, i städerna 1185 st. Innevånare per kvadratkilometer i Rekarne: 14,0. En bouppteckning upprättas den 30 december ”uppå bondens Anders Månssons i Örsta och Stenkvista socken begäran” med anledning av hustruns, Ingrid Olofssons död. Bouppteckningen finns fortfarande kvar. Storskiftet genomförs på de båda Torberga-gårdarna i Stenkvista i maj. Åkerdelningen genomförs av lantmätarna Mårten Riwell och Adam Wadman. Kapten Carl Reinhold Vult von Steijern bor i officersbostaden, mantalskommissarien Carl Sperling på frälsegården.
Conrad von Siegroths yngste son, Carl Ludvig, blir detta år chargé d’affaires i republiken Polen. Han innehar denna tjänst till år 1760. Samma år - den 28 oktober - kommer Conrads äldste son Gustaf Adolf hem från Frankrike där han tjänstgjort i den franska armén. Han anländer till Rosenberg - Skogstorp kl. 4 på e.m. och återser sin far. Om denna händelse skriver han i sin levnadsjournal: "käre Far var utriden till Lagersberg, som han då fortfor att bygga och städa. Jag feck mig genast en häst sadlad och red dit, då jag förnam att Far war riden til wargkiärret, hwart jag då red, och då jag såg min Far komma gående, steg jag af min häst och mötte honom, glädjen å ömse sidor war obeskriflig att råkas efter så lång frånwaro. Efter något språkande om min resa m.m. redo vi hem till Rosenberg. Jag förblef hemma hos min kära Far till november månads början efter gamla stylen, sökte roa honom med berättelser om allt det jag sedt och erfarit, samt hwad han ville weta, även promenerade wi till bruk, ålfisket, Lagersberg etc. hälsade på grannar och woro i Eskilstuna kyrka". En ny silversmed etablerar sig i Torshälla detta år: Aron Wangstelius. Dessutom öppnar kakelugnsmakaren Pehr Öhrling verkstad i Eskilstuna (den första kakelugnsmakaren i staden). Han anländer till staden detta år som gesäll och erhåller genast burskap. Han är 28 år (se år 1724). Han bosätter sig hos rådman Magnus Åhrman och dennes hustru Inga Widman på gården nr 80 i gamla staden. Orsaken till att han bosätter sig hos rådmannen är att han förälskat sig i dennes dotter Catharina. En krukmakare finns redan etablerad i staden när Öhrling anländer. På gården nr 1 ligger Mäster Lars Holms verkstad. Han är numera avliden och verksamheten drivs av änkan, fru Maria Fingke och barnen Carl och Ebba som under sig har gesällen Nils Ryding. Tillstånd erhålles att inrätta ett järn- och stålmanufakturverk för bl.a. knivsmide vid Tunafors bruk: Tunafors Manufakturverk (se år 1753). Ägaren till bruket, brukspatron Johan Halenius, sätter upp en klocka, en vällingklocka, i Lustig backe (Lustigberget). Husby 2 (i Skogstorp) och gården Skogstorp skatteköps av ägaren av Skogstorps bruk, Conrad von Siegroth. En ny skolbyggnad med ”stufwa och 2ne kammare” byggs på den gamla Gyllenhjelmska skolans plats. Gården Alvesta i Jäder köps av justitiekanslern Adam Fredenstierna.
Johan Lars Halenius börjar att utveckla sin finsmidesindustri vid Tunafors Manufakturverk. Två engelska fällknivsarbetare anställs, Jacob Roberts och George Leathley. Carl Gustafs stads manufakturverk levererar fönsterbeslag till Ängsö slott detta år. Kjula kyrka får en tillbyggnad i trä, kallad nykyrkan. Den är numera riven. Kakelugnsmakaren Pehr Öhrling gifter sig med rådman Magnus Åhrmans dotter Catharina (född den trettonde april 1733) den 1 mars. Borgmästare i Eskilstuna och Torshälla blir detta år Johan Fredrik Björnström (utnämns formellt den 21 mars 1754). Han innehar sitt ämbete till 1796. Den 1 maj, i gryningen, genomför länsman Lars Ljung en rafsning i Hyndevadsån (om rafsning, se år 1720). Man avlägsnar fiskeredskap för tjuvfiske tillhörigt Ryningsbergs säteris ägare, Gustaf Miles Fleetwood. Medan man är i färd med detta kommer förvaltaren till säteriet, Carl Adam Falckman, ridande tillsammans med två drängar. De är beväpnade med bössor. De hoppar i en eka och ror ut mot länsman Ljung, samtidigt som Falckman ropar okvädingsord mot Ljung, riktar bössan mot honom och hotar att skjuta om han inte lämnar tillbaka fiskeredskapen. Man rammar Ljungs båt, fängkrutet (inte skottet) brinner av, Ljung lyckas slita bössan ur Falckmans händer, denne riktar en andra bössa mot Ljung, slagsmål uppstår och ett skott brinner av, dock utan att skada någon. Ljung sliter åt sig även denna bössa, Falckman biter honom i tummen men Ljung övermannar honom och trycker ned honom i ekan och ger honom örfilar, varefter Falckman flyr fältet. Dagen efter stämmer Falckman länsman Ljung för att han tagit bort fiskeredskap varvid denne i sin tur stämmer Falckman för bl.a. överfall på ämbetsman. Denna tvist kommer att bli långvarig och föras upp i Svea hovrätt (se år 1756).
Direktören för finsmidet Samuel Schröder (han tillträde sin befattning året innan) inspekterar Carl Gustafs stads manufakturverk och Tunafors bruk i januari detta år. Sex knippsmedjor och ett vattendrivet stamphus för framställning av kolstybb finns i staden. Tre av smederna vid Carl Gustafs stads manufakturverk tillverkar beslag för dörrar och fönster. De tre smederna är Erik Moberg, Göran Lundberg och Anders Lang. Stämpelmästaren heter Johan Öhrn. Hos fru Maria Fingke (krukmakerska) arbetar gesällen Niklas (Nils) Kindberg. Den 11 maj lämnar han staden och blir mästare i Stockholms kakelugnsmakareämbete. Han återkommer till Eskilstuna och öppnar krukmakeri på gården 74 med en anställd. Kakelugnsmakaren Pehr Öhrling har tre anställda. En tullkvarn som ligger vid Tunafors har fem par stenar. Detta år förbjuds allt slags fiske vid Tyskhyndevad och i Kälbyviken. Vite: 50 daler silvermynt. Peter Hagman (”af fattige wilckor”), timmerman och husbyggare, erhåller borgerskap i staden den 21 augusti (se år 1758). I Torshälla föds den 13 mars Andreas Wangstelius, son till silver- och guldarbetaren Aron Wangstelius och hans hustru Brita Christina Söderberg. Se vidare år 1775. Ett nytt skolhus uppförs i Torshälla. Gyllenhjelmska skolan får ny lärare, Olof Alin. Vid hans tillträde är ännu inte den nybyggda skolan (se år 1752) inredd. Olof Alin tar itu med detta. Kjula kyrka får en kyrkklocka.
1755
Brukspatron Halenius uppför bruksherrgården Tunafors på nuvarande Köpmangatan 4 (eller 6). I nuvarande Stadsparkens östra ände, där det i hörnet av Strand- och Klostergatan fanns ett stall och en stallgård och under slottets tid en hage, kallad Fateburshagen, hade man vid denna tid en exersisplats där man mönstrade Södermanlands regemente. Platsen fick senare namnet stall- och berideribanan. Två magasin uppförs detta år, ett för Kloster och ett för Fors socken, där det är meningen att man skall förvara säd från goda år att användas under år av missväxt. Det tar dock mer än femtio år innan det hela börjar fungera som det skall. Den 7 maj förnyas förbudet (från den 21 februari 1741) mot fiskeredskap från Rosenholm till Hjälmaren i en kungörelse från landshövdingen. Denna kungörelse läses upp i socknarna längs Eskilstunaån fram till år 1864. Vid Rosenholm finns fyra ålkistor. En nybyggd kista (av Conrad von Siegroth) som skall motsvara den gamla kronoålkistan; Pörtålkistan, också nybyggd; Mjölnargårdskistan och Jordankistan. Conrad von Siegroth bygger dessutom ut kvarndammen vid Rosenholm; den får 4 kvarnluckor. Ett kvarnstall finns väster om kvarnen. Utbyggnaden orsakar översvämning av Hjälmaren enligt bönderna i Närke (orsaken är nog snarare en kraftig vårflod och en regnig sommar). Dock: närkebönderna får sina åkrar och ängar fulla med vatten oavsett orsak. I juli inkommer klagomål från bönderna – man vill bl.a. öppna upp kungsådran i Rosenholm (om kungsådra se år 1641). Den 24 juli undersöker 35 personer från Närke (bl.a. länsman Pilblad och häradsfogden Peter Biberg) och Södermanland (bl.a. baron Axel Kurck från Hedensö och förvaltaren på Ryningsberg, Carl-Adam Falckman) vattnets lopp i Eskilstunaån. Man hittar inga hinder för vattnet varken vid Qvisslan, Husby kyrka, Tyskhyndevad eller vid Fiskarefallet. Däremot vid Rosenholms kvarndamm föreligger hinder i form av pålar, enligt närkebönderna. Kurck och Falkman kräver att 1/3 av dammen skall rivas. Man försöker få dit ägaren, Conrad von Siegroth. Men han dröjer och närkebönderna tappar tålamodet och börjar gå lös på dammen. Siegroth kommer till platsen och det slutar med att han och hans smeder jagar bort allmogen från Närke med järnspett och andra vapen. Den 4 augusti görs en ny undersökning av vattnets lopp i Eskilstunaån, först i Hedfjärden och sedan, dagen därpå, vid Tyskhyndevad och Rosenholm. Resultatet av undersökningen blir att man inte anser att kvarndammen vid Rosenfors är orsak till översvämningarna i Närke utan att de beror på hinder i Tyskhyndevad som därför måste rensas. Ytterligare undersökningar görs senare under månaden av Jacob Faggot som kommer fram till att en fördamm vid Rosenholmskvarnen måste rivas (vilket också sker) och att tre dammluckor i kvarndammen skall stå öppna mellan den 10 maj och 31 oktober. Dessutom vill han att frågan om kungsådrans (om denna, se år 1641) innebörd skall utredas (se vidare år 1756). Någon rensning av Tyskhyndevad sker ej trots besvär från von Siegroth under två års tid (se år 1756). Åtgärderna hjälper föga; på senhösten översvämmas åkrarna runt Hjälmaren återigen. Aron Wangstelius, guldsmed i Torshälla, anställer en gesäll, Carl Henrik Branting. Råby-Rekarne kyrka byggs ut åt väster. Kakelugnsmakaren Pehr Öhrling bosätter sig på gården nr 45. Carl Manneberg ger ut en karta över Hyndevads ström. Eskilstunas riksdagsman detta år och nästa: Hillebrand Wessman. Ett reglemente för skomakaregesällerna i Torshälla finns bevarad, daterad den 10 januari detta år. Ett härbärge i Torshälla, avsett för vandrande gesäller, får detta år en specerihandlare till krogfader (föreståndare). Eskilstunas representant i riksdagen kommer från Österrekarne. Bönderna i Öster- och Västerrekarne klagar i en besvärsskrivelse (till häradshövdingen) över att det råder brist på byggnadsvirke. Bruks- och manufakturägarna hugger nämligen ned mycket träd på allmänningarna för användning till kolning. Man vill att de skall hålla sig till egna skogar, inte allmänningar. Torsberga bys (i Stenkvista) utmarker skiftas mellan oktober 1755 och april 1756.
1756
Borgmästare Johan Fredrik Björnström får en son, Johan Georg. Se år 1796. Direktören för finsmidet Samuel Schröder inspekterar Carl Gustafs stads manufakturverk och Tunafors bruk detta år. Han konstaterar att brukspatronen för Carl Gustafs stad, Isak Rothof, har uppfört två nya smedjor. Vid hösttingen detta år föreslås att man skall använda sten och inte trä vid reparationer eller nybyggen av broar. Dessutom skall varje hemman bidra med 6 daler kopparmynt per år till brobyggen. Detta gäller broar på mins 9,6 m. För Österrekarne härad väntar man tre år innan utdebitering sker därför att man redan påbörjat en bro vid Rosenbergs (Rosenfors) bruk och till vilken varje hemman redan betalat 3 daler silvermynt. Bron är av sten och drygt 75 meter lång (troligen den första stenbron i Rekarne). Den byggs färdigt detta år. Man ämnar även reparera den ”lilla bron” på samma plats. Den är drygt 15 meter lång. En annan bro som diskuteras för Österrekarnes del är en träbro vid Tandla. Västerrekarne härad skall underhålla följande broar: kvarnbron i Torshälla tillsammans med denna stads borgare, träbroarna vid Rosenholms kvarn (som byggs över de nya ålkistorna i fallet) och bron vid Rosenbergs bruk (som lyder under Öja och Västermo socknar). Den 5 april lägger landshövdingen fram en resolution av innebörd att allt fiske från Rosenholm till Hjälmaren förbjuds mitt i strömmen och i åns djupaste del(dock ej strandfisket). Två ålkistor vid Rosenholm rivs (Mjölnargårdskistan och Jordankistan) och ersätts med två nya i dammen mellan Pörtålkistan och kvarnholmen. Conrad von Siegroth döms för att ha hållit dammluckorna i kvarndammen vid Rosenholm stängda efter den 10 maj (se år 1755). Vårfloden är kraftig. Inte bara åkrarna runt Hjälmaren står i juni under vatten, även Mälaren svämmar över och mark ända från Rosenholm till Torshälla är vattensjukt. Även under hösten är det svåra översvämningar. Den 3 augusti tillstyrker kammarkollegiet von Siegroths ansökan om att Tyskhyndevadsfallet skall rensas (se år 1755 och 1757). Den 12 augusti ansluter sig kammarkollegiet till Jacob Faggots tankar om kungsådran (om kungsådra, se år 1641). Man beslutar att kungsådra skall lämnas öppen till 1/3 av strömmen. En kunglig resolution fastställer att Oxmarknaden i Eskilstuna skall hållas den 24 augusti varje år. Tvisten mellan länsman Ljung och förvaltare Falckman (se år 1753) är fortfarande vilande i april detta år. I Stockholm öppnar en fabriksbod som säljer varor från Tunafors bruk. Tack vare storskiftet har Torsbergas (i Stenkvista) officersboställe ökat sin avkastning av hö från 70 à 80 lass till 200 à 250 lass. Detta framgår av en husesyn från detta år. Skifteskartan över Torsberga finns kvar från detta år. Vid detta års riksdag behandlas en tvist mellan justitiekanslern Adam Fredenstierna (ägare av gården Alvesta i Jäder) och en mängd Jäderbönder. Justitiekanslern har, genom att införa fåravel på sina marker, gjort (enligt bönderna) ”70 personer…husville och brödlöse”.
1757
Ytterligare fördämningar måste avlägsnas vid Hyndevad (efter en undersökning den 30 juli - se även år 1755) på grund av fortsatt högt vattenstånd i Hjälmaren. Man rensar fallen vid Tyskhyndevad och vid Fiskarefallet under hösten. Detta orsakar ett för lågt segeldjup i Hjälmaren (se år 1758). Detta år finns det 39 verkstäder (med 107 anställda) vid Tunafors Bruk. Bland bladknivsarbetarna vid bruket är yrkesfördelningen följande: 17 finicieurer, 7 knivbladssmeder, 2 bladfilare, 5 gaffelmakare, 2 skaftsvarvare och 1 skaftsågare. Ett tidigt löpande band! Fällknivar tillverkas av 21 finicieurer, 8 knivbladssmeder, 3 skållsmeder, 2 fjädersmeder, 1 hornpressare och 1 korkskruvmakare. 2 gelbgjutare, 5 slipare, 1 filhuggare, 6 saxsmeder, 9 instrumentsmeder, 8 låssmeder, 3 bleckslagare och 3 verktygssmeder finns även på bruket. Till Carl Gustavs stads bruk anländer den engelske filhuggaren James Campbell. Bruket har 57 arbetare. I varje smedja huserar (och bor) oftast två smeder med familjer. En gård har dock endast en innehavare – Daniel Ungerecht. Den skickligaste arbetaren på bruket, klensmeden Anders Lang, erhåller som ende anställd full äganderätt till sin gård. Ryningsbergs ägare, Gustaf Miles Fleetwood, godtar landshövdingens resolution av den 5 april 1756 (se denna). I och med detta upphör konflikten mellan von Siegroth och Fleetwood (se år 1753). Ett storskifte äger rum i Rekarne.
Reinhold Angerstein, direktör för den grövre järnförädlingen i riket, utför en teckning över Tunafors detta år. Fru Maria Fingke (krukmakerska) avlider och hennes verkstad (på gården nr 1) övertas av Johan (Jan) Berg. Han fick den 11 oktober mästarebrev av Stockholms kakelugnsmakareämbete. Kakelugnsmakaren Pehr Öhrling anställer på våren en lärling, Olof Lund (född 1732). Pehr Öhrling, som en av borgerskapets tolv äldste, har två förtroendeuppdrag i staden, bl.a. är han ”Stads Casseur”. Eskilstuna får sitt första apotek. Enligt en taxeringslängd, upprättad den 27 november (underskriven av bl.a. Pehr Öhrling), skall Daniel Hintzke bli apotekare med en årslön av 600 daler kopparmynt. Fortsatt rensning av fallet vid Tyskhyndevad skall ske under våren (se år 1757). Detta förhindras dock av arrendatorn av Hjälmare slussverk som menar att detta kommer att orsaka ett för lågt segeldjup i sjön. Den 31 december föds på Stora Långgatan (Köpmangatan 52 – huset finns fortfarande kvar) i Eskilstuna Anna Stina Hagman (1758-1826). Hon skulle senare i livet, då hon kallade sig Sophie Hagman, bli känd som älskarinna åt hertig Fredrik Adolf, Gustaf III:s yngre bror. Föräldrar: timmermannen Peter Hagman (se år 1754) och Elisabeth Hedman. Faddrar vid dopet: gelbgjutaren Olof Hellberg med hustru Catharina och mäster Peter Rising med hustru Helena (se vidare år 1762).
1759
Birger Fredrik Rothoff, senare bergsråd och en inflytelserik man i Eskilstuna, föds den 10 mars. En dagsverksklocka gjuten av Hind. Bohm i Stockholm sätts detta år upp på gården vid Lagersberg. Kakelugnsmakaren Pehr Öhrling har två anställda, krukmakare Nils Kindberg två och krukmakare Jan Berg två. Samuel Schröder besöker Tunafors Manufakturverk denna sommar. Bruket har 110 anställda: 37 mästare, 13 gesäller, 60 lärlingar. En karta över Hällby i Gillberga upprättas detta år. Enligt ett beslut från detta år måste gårdar i Näshulta ställa upp med skjuts för resande till och från Kjulsta gästgiveri (i Kjula) som ligger hela fyra mil från hemsocknen.
Direktören för finsmidet Samuel Schröder inspekterar Carl Gustafs stads manufakturverk och Tunafors bruk. Han föreslår i en berättelse till riksdagen att man skall slå ihop de båda bruken med staden Eskilstuna ”til en samfällt Fabriks Societets Jnrättning”. Ytterligare en direktör för finsmidet anställs detta år – Sven Rinman. Han kom att spela en stor roll för Eskilstuna. En senare kyrkoherde i Fors kyrka föds detta år, Seth Wallquist. 85 gårdar finns i Eskilstuna, 278 är mantalsskrivna i staden varav 82 är yrkesutövare. Johannes Kumbloeus, pastor i Torshälla, avlider. Eskilstunas riksdagsman 1760-1762: Hillebrand Wessman. En uppgörelse kommer till stånd mellan Fredrik Rothof, Eskilstunas borgerskap och Tunafors bruk. Rothof erhåller två hemman i Gredby (se år 1713) medan borgerskapet och Tunafors bruk arrenderar var sin halva av Kungsladugården. Borgmästaren i Torshälla upprättar en berättelse om tillståndet i staden. Eskilstunas representant i riksdagen kommer från Österrekarne. Gården Eka i Lista socken köps av Hedwig Ribbing.
Samuel Schröder föreslår att man väljer Eskilstuna till en fri fabriksstad för den finare järn-, stål- och metallförädlingen. Och att man löser in de två bruken med offentliga medel och inkorporerar dem med staden. Staden bör få tullfrihet och de manufakturprivilegier som bruken tidigare haft. De som flyttar in från utlandet och bosätter sig i staden bör få ett generellt privilegium. Den 16 maj avlägger ett utskott från ständernas sekreta handels- och manufakturdeputation ett besök i Eskilstuna för att titta på förhållandena i staden och diskutera Schröders idéer. Se vidare år 1762. Anders Hammarström, guldsmed till 1772. I Eskilstuna bor inte mer än ca 261 människor vid denna tid. En del av dem kanske nyttjar handelsboden som ligger vid Köpmangatan 52. På gården Köpmangatan 46 bor glasföraren Hans Malm, en kringresande försäljare av glasvaror. I gården, Köpmangatan 15, bedriver Nils Backlin och Johan Söderberg garveriverksamhet. Kakelugnsmakare Pehr Öhrling tar ett lån på 1300 daler kopparmynt och sätter sin gård, nr 51 (möjligen nr 52), i pant. Hans lärling, Olof Lund, blir gesäll detta år. Mästarna vid Tunafors är missnöjda med prissättningen av deras varor (som ligger stilla) och kostnaderna på råmaterialet (som ökar). Allt detta bestäms uppifrån utan att mästarna kan påverka det hela. De inleder en process i hallrätten mot direktören för bruket, Lars Ernst Halenius, brorson till brukspatron Johan Halenius. Mästarna förlorar. Ett storskifte äger rum i Rekarne. Hedwig Ribbing, ägare till gården Eka i Lista socken, avlider. Gården övergår till hennes brorsbarn Charlotta och Sophia Ribbing. Läraren vid den Gyllenhjelmska skolan, Olof Alin, bygger ett nytt bostadshus vid skolan. Det har sal, kök, och två kamrar på bottenvåningen och två vindsrum. Taket får tegel, vilket är ovanligt vid denna tid. Huset står färdigt påföljande år. Bofasta i Stenkvista: Lars Larsson i Kumla.
1762
De idéer Samuel Schröder har om Eskilstunas framtid (se år 1761) hinner inte behandlas av ståndsriksdagen innan den upplöses. Conrad Gustaf von Siegroth avlider detta år. Hans yngste son, Carl Ludvig, tar över Lagersberg och Rosenberg (Skogstorp). Även Fredrik Rothof avlider. Råby-Rekarne kyrka byggs ut åt öster. Oxmarknaden (se år 1756) flyttas på begäran av rådmannen Hillebrand Wessman från den 24 augusti till den 24 september. Vid Tyskhyndevad anläggs en damm över halva fallet. Den är 14 meter lång och 1,5 meter hög. Den orsakar översvämningar i Hjälmaren. Familjen Hagman (se år 1758 och 1754) flyttar till Stockholm (Lovön). Familjen har utökats med en dotter till, Elisabeth. Torshälla stad får ny metallvåg (se åren 1646 och 1787). Ett storskifte äger rum i Rekarne. Ett av Vibys hemman (i Kjula) blir lagmansboställe. En fullständig serie stämmoprotokoll från Barva finns bevarade från och med detta år.
Gustaf Adolf von Siegroth, äldste son till den föregående år avlidna Conrad Gustaf von Siegroth, befinner sig i Eskilstuna med anledning av sin fars död. Han skriver om detta i sin levnadsjournal: "1763 sept. den 3 reste wi från Kappsta (en gård några mil norr om Nyköping som han ägde) och ankommo samma dag till Rosenberg (Skogstorp), boende där och öfwersedde wåra tillhörigheter och möbler m.m. enl. arfföreningen. Woro ofta hos min bror på Lagersberg och han hos oss mäst dagligen". Isak Rothof, brukspatron på Carl Gustaf stads bruk och son till Fredrik Rothof, avlider i december. Strax innan hans död har Samuel Schröder förhandlat med honom om köp av bruket. Schröder hoppas kunna inkorporera bruket med Eskilstuna stad och skapa en ”Manufactur Stads Jnrättning”. Köpet faller på grund av avsaknad av regeringsbeslut i ärendet. Isak Rothofs änka, fru Kristina Ström, tar i stället över driften av bruket. Tenngjutaren Petter Bohman Hansson (född 1724 i Örebro, död 1795) öppnar verkstad i Eskilstuna. Hans första arbete är stämplat den 3 december detta år. Han hade sin verkstad i nuvarande Köpmangatan 36 i hörnet av denna gata och Ruddammsgatan. Han delade fastighet med kopparslagaren Hagsten. Tunafors bruk har detta år 150 anställda. Olof Lund, gesäll hos kakelugnsmakaren Pehr Öhrling, gifter sig med pigan Anna Catharina Brodin. Ny pastor i Torshälla, Petrus Nicolaus Torger. Bofasta i Stenkvista: Anders Andersson i Asplund, Olof Andersson i Nyängen.
Den 21 och 22 augusti besöker en dansk metallurg Eskilstuna. Tisdagen den 21 beser han manufakturverken i Carl Gustafs stad som ägs av brukspatron Rothofs änka. Ungefär 120 personer arbetar i smedjorna därstädes. Onsdagen den 22 beser vår danske vän Tunafors Bruk som ägs av brukspatron Halenius. Kakelugnsmakaren Pehr Öhrling har tre anställda, krukmakare Nils Kindberg två och krukmakare Jan Berg fyra. Öhrling blir den 22 januari vald till stadsnotarie. Nils Bielkes byordning antas av alla socknar i Rekarne utom Barva som antagit en annan byordning 1742 (se det året). Av byordningen för Öster- och Västerrekarne härader framgår att hyggen skall fördelas mellan grannarna i närvaro av uppsyningsmän. Av byordningen kan man även utläsa att man vill uppmuntra backstugu- och inhyseshjon att odla potatis. Ny kyrkoherde i Stenkvista, Erik Welander (fram till 1779). En visitation hålls i denna socken. Man undersöker bl.a. innevånarnas katekeskunskaper. En byordning för ”Öster- och Wester Redkarla” (Rekarne) ”härader” ges ut av landshövdingen i Södermanland, Nils Bielke.
Peter Floberg (Flodberg), guldsmed till 1794. Från 1780 till sin död bodde och arbetade han på Köpmangatan 52. Tenngjutaren Petter Hansson Bohman och hans fru Catharina Brita Sturck får en dotter detta år. Hon döps till Christina Petronella. Carl Henrik Branting och Nils Torsberg blir guldsmedsmästare i Torshälla. Den sistnämnde stämplar sina arbeten mellan åren 1766 och 1774. I Färila socken i Hälsingland föds en person som med tiden kommer att få stor betydelse för Eskilstuna, Olof Galléen. Kakelugnsmakaren Pehr Öhrling bosätter sig på gården nr 54 (669,10 kv.alnar). Wahlström ger ut en resekarta över Södermanland. På kartan kan man se att en väg går fram vid Ryningsberg och att man där kan färja över Eskilstunaån till dess norra sida. Borgarna Sederstedt och Ångerman i Torshälla har (enligt bouppteckningar) redskap och bodar i Norrland (för fiske) till ett värde av 357 Rdr. respektive 400 Rdr. Eskilstunas riksdagsman detta år och nästa: Samuel Odhelius, från Västerrekarne. Sophia Ribbing, delägare till gården Eka i Lista socken (se år 1761), gifter sig med Axel Johan Kurck på Hedensö. Vallby kyrka får en kyrkklocka. En byordning för Sundby socken omnämns detta år (se år 1764).
Tunafors bruk har 78 anställda (39 mästare, 13 gesäller och 26 lärlingar). Den 1 november anställs Christian Johanssén (1746-1813) som informator åt sonen till brukspatronen på Tunafors bruk, Johan Halenius. Samuel Schröder lämnar en rapport till riksdagen där han påpekar den besvärliga ekonomiska situationen för Carl Gustafs stads bruk. Riksdagen diskuterar detta men slutresultatet blir bara två urvattnade kungörelse om fabriksmästares rättigheter och friorters inrättande, bl.a. i Eskilstuna. Kungörelserna utfärdas den 25 juli och den 26 november men ger inga resultat. En gård som ligger i hörnet av nuvarande Eskilsgatan 2 och Köpmangatan 30 (se år 1964) ägs vid denna tid av O. Forssbergs änka. På nuvarande Fristadstorget 7 låg vid denna tid en fastighet, nummer 119, som ägdes av skomakaren Lars Forsman. Krukmakare Jan Berg hamnar i ett gäldbundet tillstånd (skuldsatt) som han får svårt att ta sig ur. På Åsby i Fors socken föds Elisabet Grass, dotter till kapten Nils Grass och Catharina Christina Starck. En ny fiskestadga för fisket i Hyndevadsån kungörs. Torshälla får rätt till en frimarknad (höstmarknad) den 26 oktober. Borgare i staden som fiskat längs norrlandskusten får sälja sin fångst på denna marknad. I sinom tid övergår denna fiskmarknad till en kreatursdito. Torshälla stad tillåts hålla en flotta på 6 större fartyg och 4 båtar. 8 s.k. tillstånd ges (rättigheter att lasta och avsegla med olika varor). De första seglationsrättigheterna ges till borgmästare Joh. Fr. Björnström, rådmannen och guldsmeden Aron Wangstelius, skepparna och borgarna Wilhelm Flodin, Isaac och Jacob Peter Ståhl, Lars Peter Häggblom, Eric Nordin och Johan Eric Hellsberg. Se vidare år 1788. En förordning från detta år säger att det på all gästgiverigårdar skall finnas en dagbok, där den resandes ankomstdag, namn och resroute skall noteras. Hemmanet Barksäter i Barva upplåts åt socknens kaplan.
1767
En karta över Karlåker och Elvi i Kjula socken ges ut detta år. Antalet vinterkörslor vid Hedensö i Näshulta socken uppgår till 2500. 280 tunnor spannmålskörslor går till Bergslagen. Betalningen är tackjärn som fraktas tillbaka till Hedensö. I maj publiceras en skjutsordning för Gästgiverierna i Rekarne. Smedby (i Tumbo) gästgivaregård: 8 egna hästar, från närliggande gårdar 4 hållhästar per dygn och 39 reservhästar. 6 tunnor havre, 150 lispund hö och 150 lispund halm skall finnas för de resandes förnödenheter. Albro (i Gillberga) gästgivaregård: 4 egna hästar, från närliggande gårdar 33 reservhästar. 3 tunnor havre, 75 lispund hö och 75 lispund halm skall finnas till de resande. Berga (i Öja) gästgivaregård: 8 egna hästar, från närliggande gårdar 38 reservhästar. 3 tunnor havre, 75 lispund hö och 75 lispund halm till de resande. Nästorp (i Näshulta) gästgivaregård: 3 egna hästar, från närliggande gårdar 2 hållhästar och 14 reservhästar. Hållsta gästgivaregård: 3 egna hästar, från närliggande gårdar 2 hållhästar och 14 reservhästar. Örsta (i Stenkvista) gästgivaregård: 4 egna hästar, från närliggande gårdar 2 hållhästar och 24 reservhästar. Kjulsta (i Kjula) gästgivaregård: 6 egna hästar, från närliggande gårdar 4 – 8 hållhästar och 38 reservhästar.
1768
Carl Gustafs stads bruk har tolv verkstäder utmed Kronhusgatan (Rademachergatan) och fem vid Nedre gatan (Hamngatan). De vid Kronhusgatan sysselsätter 20 mästare, 9 gesäller och 24 lärlingar, de vid Nedre gatan 5 mästare, 3 gesäller och 5 lärlingar. På grund av kärva ekonomiska tider måste dock sliphuset stängas och eggjärnssmidet och filhuggeriet läggas ned. Arbetarna får sina löner sänkta. Delar av manufakturverket köps tillbaka av Konan. I augusti besöker Samuel Schröder Eskilstuna och skriver en rapport om läget (se år 1769). Ett vattenståndsmärke uppförs vid Hyndevadsforsen (Tysk Hyndevad), kallat Hyndevads märke (mätningar för detta märke utförs den 22 oktober). Det står fortfarande kvar. Det ersätter ett tidigare märke (ett järnkors) från 1757 som sprängdes bort när dammen vid Hyndevad anlades 1762 (dammen rivs för övrigt detta år, 1768). Vattenståndsmärkets uppgift var följande: översteg vattnet det övre strecket inom triangeln var det risk för översvämning i Hjälmaren; hamnade vattenytan under det nedre strecket var segeldjupet för litet i sjön. Av Torshällas tulluppbörd går 920 daler till Kronan i form av skatter. En miniatyrmålning fullbordas den 3 mars av Christian Johanssén. Den föreställer kontraktsprosten Johan L. Halenius, hans son, brukspatron Johan L. Halenius och dennes son Lars Philip Halenius. Några handlingar rörande borgarnas andel av Kungsladugårdsarrendet enligt en lantmäteriförrättning från detta år finns fortfarande bevarad. Eskilstuna får ett nytt rådhus, vid Rådhustorget.
1769
Samuel Schröder lämnar in en rapport (den 4 april) till riksens ständer om det prekära läget för de båda bruken i Eskilstuna. Rapporten baseras på det besök han gjorde i staden i augusti 1768 (se det året). Kakelugnsmakaren Pehr Öhrling har sju anställda, krukmakare Nils Kindberg två och krukmakare Jan Berg två. Dammen vid Tyskhyndevad rivs. Eskilstunas riksdagsman detta år och nästa: Peter Sundblad. Ytterligare en riksdagsman väljs, för Österrekarne. En befolkningsökning har skett i Gamla staden sedan början av 1750-talet.
Den 20 januari anser handels- och manufaktur- samt bergsdeputationen i ett betänkande att en fristad kan inrättas i Eskilstuna. Ständerna går på deputationens linje och föreslår för Kungl. Maj:t (den 30 januari) att man genomför projektet. Samuel Schröder, som adlats och får namnet Schröderstierna (den 23 januari), lämnar den 31 mars in detaljerade planer (planritningar och planlösningar för bostäder, bodar och smedjor – dessa ritningar återfanns 1970 på S:t Eskils skolas vind) på hur projektet skall genomföras. Två ombud från Jernkontoret, bergsrådet Samuel Sandel och krigsrådet Johan Albrect Woltemat, anländer till Eskilstuna i oktober. De börjar underhandla med ägarna till Carl Gustafs stads och Tunafors bruk. Kakelugnsmakaren Pehr Öhrling deltar i förhandlingarna. Den 22 november ger Jernkontoret sitt fulla stöd för projektet. Den 18 december samlas Eskilstunas borgare till allmän rådstuga för att diskutera fristadens införande. Man diskuterar framför allt om fristadsarbetarna skall lyda under stadens jurisdiktion (sedan 1749 - se det året - har Eskilstunas borgare protesterat mot att Carl Gustafs stads bruk hamnat utanför Eskilstuna stads jurisdiktion; tidigare under året - den 10 april - beslutade Kungl. Maj:t att ärendet skulle avskrivas). Kyrkorådet i Eskilstuna framlägger ett förslag om utbyggnad av Fors kyrkas södra sida, allt för att minska trängseln i kyrkan. Mot detta opponerade sig kanslirådet Carl Ludvig von Siegroth och sade "att det vore av sunda förnuftet olikmätigt, att vi skulle fördärva vår urgamla kyrka". Detta fick till följd att "utbyggnaden av kyrkans södra sida" lades till handlingarna. 80 gårdar finns i Eskilstuna, 348 är mantalsskrivna i staden varav 88 är yrkesutövare. Kakelugnsmakaren Pehr Öhrling bosätter sig på gården nr 53. Granngården, nr 54, där han tidigare bott, kvarstår dock i hans ägo.
1771
Bergs- och kommerskollegierna lämnar den 18 februari in sitt yttrande angående inrättandet av en fristad i Eskilstuna – ett positivt sådant. Detta innebär att Eskilstuna Fristad skapas med omfattande privilegier för hantverkarna därstädes (bl.a. tullfrihet på alla inkommande varar fr.o.m. år 1772). Privilegiebrevet, eller Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse, är daterat den 16 april och undertecknat av Gustaf III. Underrubriken lyder: "Inrättning av en Fristad för Arbetare i Järn - och Stål - samt Metallförädlingen". Det meddelas att: "Wi i Nåder utsedt Staden Eskilstuna i Södermanland, såsom framför andre orter i Riket härtil tjänligast. Thenne stadens belägenhet uti en af the mäst fruktbare Rikets Provincer; jämte någorlunda tillgång på skog, samt bekväm Transport sjöledes, både till Stockholm och the flere vid Mälaren belägne Städer, äro förmoner som befordra god tillförsel af viktualier och allehanda förnödenheter til skäligt och lindrigt pris. Nära invid staden äro jämväl fördelaktiga Strömfall, som redan finnas bebyggde med åtskillige, i thenne afsigt nyttige Wattenvärk, och äfven gifva tillfälle för flere til handarbetets lättande vid Järn - och Stålmanufakturen tjenliga inrättningar". Den 27 maj upprättas ett kontrakt mellan sekreteraren för Carl Gustafs stads bruk, Anton Ström, och Jernkontoret angående försäljning av bruket. Den 16 april fick Ström bekräftelse av Kungl. Maj:t att frälserättigheterna skulle kvarstå för de tidigare ägarna av bruket. Fristadens organisatör och första direktör var Samuel Schröderstierna. Den 5 juni får han huvudinseendet för den nya inrättningen (som fristadsdirektör). Till hans biträde utses Anders Hierpe, tullinspektor i staden. Han får titeln ”ombudsman”. Den 12 augusti uppmäts mark för den nya fristaden av provinsiallantmätaren Gothard Wahlström, som dessutom upprättar en karta över området. Fristaden omfattar ett område mellan nuvarande Tullgatan (Carl Gustafs Stad/Rademachers manufakturhus), östra sidan av Fristadstorget, järnvägen och ån. Ett nytt centrum uppstår vid nuvarande Fristadstorget vilket gör att den gamla hantverks- och köpmansstaden längs Köpmangatan hamnar i periferin. Den 1 oktober skiljs arbetarna (20 mästare jämte gesäller och lärlingar), byggnaderna, inventarierna och markerna definitivt från Carl Gustafs stads bruk och övergår i fristadens ägo. För uppbyggnaden av allt detta svarar Sven Rinman. Han är direktör för svartsmidet och skall, enligt en skrivelse av den 29 juli från Bergskollegiet, gå fristaden till handa (den 20 juli har direktören för finsmidet, Bengt Andersson Qvist, skrivit till Sven Rinman och frågat när han tänker flytta till Eskilstuna). Delar av fristadsområdet, som inte bebyggs, används som åkermark. Flackersta skattehemman löses in och utnyttjas av finsmederna i Fristaden som betesmark. Den 16 september ger Jernkontoret Schröderstierna vidsträckta befogenheter vad det gäller Fristaden. Den 14 november erhåller han av Jernkontoret 30000 daler för uppförandet av två byggnader som kan ta emot utländsk arbetskraft (se år 1772). Jernkontoret ger även krediter (30000 daler) till ett nybildat bolag, Eskilstuna Fristads Handels Contoir. Fem handlande ingår i bolaget: Rådman Lars Carsberg, bruksdirektören Lars Ernest Halenius, handelsmännen Anders Lindborg, Olof Norman och Peter Sundblad. Den 1 november vill brukspatronen för Tunafors bruk, Johan Halenius, avyttra några av sina smeder till fristaden. Från början var antalet 8 men endast 3 smeder hamnade till slut i fristaden: saxsmeden Lars Moberg, instrumentsmeden Lars Bom och manufaktursmeden Gustaf Lejonhjerta. Till Tunafors bruk kommer en tysk knivsmed, Samuel Gottlob Tanneberg. Eskilstunas borgmästare, Johan Fredric Björnström, begär att få hålla enskild marknad för stadens borgare i Julita socken och Läby by i Södermanland den 13 december varje år. Den 18 december bifaller Kungl. Majt. begäran. Soldaten vid roten 1139 i Mora i Jäders socken, Claes Gross, avlider. Innevånare i Fristaden: 159; i gamla staden 559. Borgmästaren i Torshälla upprättar en berättelse om tillståndet i staden. Öster- och Västerrekarne väljer var sin riksdagsman detta år, precis som 1769. Västerrekarnes riksdagsman väljs den 6 maj i Albro gästgivargård i Gillberga socken. Från Gillberga, Lista, Öja, Västermo, Fors, Torshälla, Tumbo och Råby kommer vardera två valmän (elektorer). Till riksdagsman väljs Jan Jansson i Hagby, Gillberga. Han får sex daler kopparmynt i ersättning per dag. Österrekarnes riksdagsman väljs den 7 maj i Stenkvista sockenstuga. Ärla har 8 valmän (elektorer), Stenkvista 14, Husby 11, Jäder 2, Hammarby 2, Barva 4, Kjula 7 och Näshulta 8. Till riksdagsman väljs Olof Olsson i Ekersta, Näshulta. Han får fem daler kopparmynt i ersättning per dag.
De kakelugnar som fortfarande är tillfinnandes på Lagersberg har troligen tillverkats av fabrikör Pehr Sven Örhrling, även rådman i Eskilstuna (se år 1744), och kakelugnsmakare Liundberg. I en skrivelse från detta år begär de styrande i Eskilstuna att få inrätta fler marknader i staden. Skrivelsen är riktad till någon myndighet i Stockholm. Folkmängden i Eskilstuna är detta år 727 st. (Fristaden 191, Gamla Staden och Nystaden 552). Fristaden avgränsas i öster av Nybrogatan, i väster av Tullgatan, i norr av Hamngatan och i söder av Västermarksgatan. Allt är inte bebyggt. Åkermark (se år 1771) ger 16¼ tunnor råg åt fristadsarbetarna. Man får även 13½ lass hö. Nystaden sträcker sig från Fristadstorget till Rådhusbron och Gamla Staden längs Köpmansgatan. I Fristaden påbörjas under sommaren ett av de två hus avsedda för utländsk arbetskraft som Schröderstierna erhöll pengar till, av Jernkontoret, under föregående år (se år 1771). Det kom att ligga i det nordöstra hörnet av nuvarande korsning Kungsgatan – Kriebsensgatan. Stora Fristadshuset blev namnet och huset står numera inom Rademacherreservatet. Eskilstuna Fristads Handels Contoir, som bildades föregående år, får ytterligare krediter (10000) av Jernkontoret. Endast en av de ursprungliga grundarna av bolaget, Lars Ernest Halenius, återstår (se år 1771), de övriga fyra har lämnat densamma. Samuel Sandels (se år 1780) överlägger med krigskollegiet om planer på att inrätta en klingsmidesfabrik i Eskilstuna Fristad (se år 1773). Ägaren till Rosenholms kvarn och ålfiske, Carl Ludwig von Siegroth, protesterar i en insändare i Dagligt Allehanda mot den planerade sjösänkningen av Hjälmaren. Han menar att det skulle bli omöjligt att segla på Hjälmaren och att bruken längs ån skulle gå under. Han förordar i stället en ombyggnad av Hyndevadsån till en segelled. Peter Hagman (se år 1754) avlider i Stockholm. Ny pastor i Torshälla, Olavus Strandberg. Enligt bouppteckningen efter Eric Nordin i Torshälla äger han fiskeredskap i Norrland till ett värde av 514 Rdr. En teckning (sidovy) av spikhammaren vid Carl Gustafs Stad utförs den 24 juli detta år. En bal hålls under trettonhelgen i Stenkvista prästgård. Kjula kyrka får ny tornspira. Den är byggd av Eric Jonsson från Gryt. Justitiekanslern Adam Fredenstierna (ägare av gården Alvesta i Jäder) avlider, 90 år gammal.
Samuel Schröderstierna avlägger rapport (den 12 februari) till kommerskollegiet angående utvecklingen av Eskilstuna Fristad. 32 mästare finns i fristaden. 20 kommer från Carl Gustafs stads bruk och 3 från Tunafors bruk (se år 1771). De nio nya är urmakaren Adam Basiliér från Eskilstuna stad, manufakturisten Anders Lind från Stockholm, knipsmeden Anders Krain, spiksmeden Joachim Holtz, spiksmeden Peter Körling, manufakturisten Peter Grolander från Stockholm, silverarbetaren Jonas Dillberg, plåtslagaren Peter Najström och metallarbetaren Anders Zetterforss. 3 lediga gårdar finns fortfarande i fristaden vars sammanlagda folkmängd detta år är 197 personer (Gamla staden 544 personer). Lars Öberg, guldsmed från den 29 december detta år. Han innehade sitt ämbete till och med år 1817. Han var född i Hudiksvall den 12 juli 1737. Han köpte av rådmannen Olof Norman en gård vid nuvarande Köpmangatan 32. Den ägdes tidigare av bagaren Olof Forsman. Under sin tid som guldsmed i Eskilstuna har Lars Öberg i sin tjänst följande gesäller och lärlingar: Carl Johan Stark, Petter Åhs, Gabriel Grundberg, Petter Norfors, Johan Wikström, Anders Quarnström, Anders Flodell, Jonas Kellström och Johan Jernberg. En bestämmelse från detta år säger att varje hel gård skall lämna ½ lisp. Mjöl, ½ lisp. Bröd, 4 lisp. Kött eller Fläsk, 1 stop ärtor och 1 stop gryn till fattigvården. Detta år köper kanslirådet Carl Ludvig von Siegroth på Lagersberg Vilsta säteri. Till Vilsta hör även Snopptorp, Fröslunda, Hugelsta och Hellby. Han gifter sig även med änkan till majoren Lars Reinh. Von Köhler, den tidigare ägaren av Vilsta. Hennes namn är Carolina von Köhler, f. Carlsson. Detta år grundas firman L. E. Halenii Enka & Co. Sven Rinman med familj bosätter sig i Eskilstuna detta år, utanför Gamla stadens östra tullport, nära Slottsbacken, i en bostad köpt av handelsmannen Olof Norman den 26 oktober år 1771. Han har tidigare bott i Slagåla i Västmanland. Rinman uppför två stora kniphammarsmedjor samt slip - och polerverk ute på de nuvarande Faktoriholmarna. En proberkammare och en modellverkstad inrättas också. I den förstnämnda bedriver Rinman fram till år 1775 forskning om järnets egenskaper. Rinman skall även övervaka byggandet av vattenverk, verkstäder och bostäder. En knipphammare från Carl Gustafs stads bruk som övertagits av Fristaden är i bedrövligt skick. Rinman åtar sig att reparera den. Han har vid sin sida inspektören Anders Hierpe och Carl Bernhard Wadström. Den sistnämnde hjälper Sven Rinman (direktör för svartsmidet) i hans arbete med att förädla järnet och göra det bättre. När alla byggnader står färdiga inkallas smeder och slipare från Solingen i Tyskland (se nästa år). Allt detta enligt beslut av Jernkontoret den 13 november. Sven Rinman överlägger i december med Jernkontoret angående dessa planer. Sven Rinmans avhandling ”Om järnförädling” utkommer. Gamla staden håller rådmansval. Fristaden vill delta i valet men borgarna i Gamla staden vägrar eftersom fristadsborna inte betalar skatt till Gamla staden. Valet äger rum men länsstyrelsen förklarar valet ogiltigt. Styrelsen beslutar att Fristaden skall få delta i valet med ¹∕₃:s röster, Gamla staden med ²∕₃:s röster. Detta ger Gamla staden majoritet. Fristaden beslutar trots detta att betala ¹∕₃ av magistratens avlöning. Omval sker 1775 (se det året). Carl Henrik Branting, guldsmed i Torshälla, utesluts ur skrået. Torpet Nabben som ligger vid Nabbviken vid Hjälmaren på Söderekas gård marker (söder om Gänglan i Lista socken) bebos detta år av rättaren på Södereka Olof Ersson med hustru och tre barn. Se vidare år 1835. Sophia Ribbing Kurck blir änka då hennes man Axel Johan Kurck på Hedensö avlider. Storskiftesdelning sker i Kolunda i Stenkvista.
Fristadsinrättningens första direktör Samuel Schröderstierna inrättar en sjuk- och begravningskassa för sina mästare i Eskilstuna fristad. Gesällerna i staden följer exemplet och inrättar en egen kassa (1775). Gården vid nuvarande Köpmangatan 30 ägs vid denna tid av instrumentmakaren Björk. Carl Bernhard Wadström reser i maj till Tyskland för att på Sven Rinmans uppdrag (enligt ett brev av denne av den 21 februari) värva klingsmeder till den klingfabrik som skall inrättas i Eskilstuna. Kung Gustaf III ger sitt bifall till detta den 20 april och ett pass utfärdas åt Wadström (under täcknamnet Carolus Berns) redan den 13 april. En handskriven beskrivning av Sven Rinman, ”Om Förgyllning och Etsning på Järn och Stål”, finns från detta år, undertecknad den 14 november. Kakelugnsmakaren Pehr Öhrling har sex anställda, krukmakare Nils Kindberg (som betalar mer skatt än Öhrling detta år vilket betyder att han tjänar mer) fyra och krukmakare Jan Berg fyra. Invånarantalet i Fristaden 231 personer, i Gamla staden 563 personer). Hunsta säteri ändrar namn till Lagersberg. Carl Mikael Bellman besöker Liljans krog i Torshälla och skriver ”Fredmans epistel Nr 39”. Torshälla kyrka inviger en ny altartavla den 29 september, skänkt av sekreteraren Claes J. Hallgren och hans hustru Margareta Maria. Den gamla säljs till Tumbo kyrka för 150 riksdaler. Storskiftesdelning sker i Balsta i Stenkvista. En karta över Stenkvista kyrka med omnejd finns bevarad från detta år. Sundbyholms slott brinner. Gården arrenderas vid denna tid av Adam von Schoting.
Sven Rinman erhåller ett årligt arvode på 1500 daler för sin verksamhet i Fristaden. Han bygger en ny knipphammare vilket betyder att två sådana nu finns i staden. Detta nämner han i sin rapport från detta år. Han omtalar även att det är svårt att få smeder till Fristaden som själva kan uppföra våningshus. Det egentliga Eskilstunas befolkning vid denna tid var ca 600 personer (Gamla staden). Alla gårdar låg längs Köpmangatan som då hette Stora Långgatan. Nästan alla hus var timmerhus, även rådhuset. Väster om ån, runt Fors kyrka och östra Kungsgatan, växte med tiden upp en viss bebyggelse kallad Nystaden. Kungsgatan hette först Nystadsgatan. Fristaden (268 innevånare), Tunafors bruk och Nystaden hörde inte till Eskilstuna ännu. Stora Bron, nuvarande Rådhusbron, och Rådhuset får en ansiktslyftning detta år. Den 6 april anländer till Eskilstuna klingsmederna Johan Dinger d.y. (född 1737), Johan Abraham Dinger d.ä. (född 1741) och fadern Johan Dinger d.ä. (född 1703) med familjer, tillsammans tretton personer. Den 2 september ankommer till Eskilstuna sliparen Johan Petter Moll och knivsmeden och klinghärdaren Johan Clemens Krebs med familjer omfattande nio personer. Alla är rekryterade i Tyskland av Carl Bernhard Wadström (de båda sistnämnda rekryteras på uppdrag av Schröderstierna enligt ett brev av honom till Wadström skrivet den 15 november 1774). De tre dingrarna erhåller boningshus och verkstäder detta år (i hörnen av Kungs- och Drottninggatorna, gård nr 10 i kvarter nr 6, gård nr 30 kvarter i nr 13 och gård nr 29 i kvarter nr 14), Krebs får samma sak nästföljande år. Johan Petter Moll erhåller ett nybyggt sliphus, ”Tyska sliphuset”, uppfört av Sven Rinman under hösten. Att verka i fristaden innebär fri bostad och verkstad, bodar och täppa, verktyg och ett startkapital, i detta fall 3000 skillingar kopparmynt. Samuel Schröderstierna träffar Gustaf III i Stockholm. De diskuterar planer på att värva smeder till Eskilstuna Fristad från England. I Uppland föds en person som med tiden kommer att få stor betydelse för Eskilstuna, Christopher Zetterberg. Kakelugnsmakare Pehr Öhrling väljs till ordinarie rådman den 22 mars. Han valdes redan 1773 – se det året - men valet överklagades då av Eskilstuna Fristads ombudsman Anders Hierpe därför att fristadens manufakturister inte fått vara med vid valet. Nu får man vara med och alla sluter upp bakom Öhrling. Loftboden i Hedemora i Ärla socken byggs troligen detta år. Andreas Wangstelius (se år 1754) börjar studera i Uppsala. Se vidare år 1782. Biby säteri består av 2 mantal, liksom Warsta säteri. Båda gårdarna ägs av von Celsing. Dessutom lyder 8 gårdar (på 3 ½ mantal), 23 frälsehemman (mantal 14 ¹∕₈), och 30 torp under säterierna. Sammanlagt 21 ³∕₈ mantal. Den minsta gården (Fnösketorp i Gillberga) som lyder under Biby är på ¹∕₈ mantal, den största (Fyrby i Öja) på 2 mantal. Inkomsterna från allt detta uppgår till 46 riksdaler, 145 tunnor och 6 kappor spannmål, 21 höns och 20 ½ tjog ägg. Dessutom tillkommer 2658 dagsverken. Stenkvista sockens innevånarantal: 853 personer varav 291 barn. Storskiftesdelning sker i Örsta i Stenkvista. Den avslutas 1777.
55 verkstäder var tillfinnandes i Eskilstuna detta år enligt Kungliga kommerskollegium. 1 vardera av bokbindare, filtmakare, gördelmakare, hjulmakare, hovslagare, klädesvävare, linvävare, perukmakare, svarvare, tenngjutare och urmakare. 2 vardera av färgare, bagare, guldsmeder, garvare, glasmästare, karduansmakare, målare, murare, sämskmakare och sadelmakare. 3 vardera av kopparslagare och kakelugnsmakare. 5 skräddare, 6 snickare och 7 skomakare. De tre sista yrkena hade egna skrån i Eskilstuna. 125 personer var sysselsatta med arbete på dessa 55 verkstäder. Klingsmidet är i full gång detta år. 103 kavalleriklingor tillverkas. Hus uppförs i Eskilstuna fristad, bl a i det nuvarande kvarteret Växlaren. En karta över byggnadsplanerna finns bevarad, daterad den 5 februari detta år. Den gård som ligger vid nuvarande Kungsgatan 23 bär på kartan namnet "Kribs" (tomt A i kvarteret nr 15) vilket innebär att gården i fråga är ämnad för klingsmeden Johan Clemens Krebs från Tyskland. Kriebsensgatan har sitt namn efter honom. Han flyttar in i boningshuset den 8 oktober. Verkstaden var dock klar redan den 24 juli. Han är gift med Anna Catarina Elisabet Waligsdotter och har två döttrar med henne, Maria Elisabet och Johanna Carolina. Från ett tidigare äktenskap har han sonen Johan Clemens. Jernkontoret anslår 3000 daler till Krebs etablering som smed i Fristaden. Den 14 januari döps Johan Dingers son Johannes i närvaro av bl.a. Sven Rinman och Johan Clemens Krebs. Krukmakare Jan Berg och hans hustru benämns ”aldeles utfattige”. Kakelugnsmakere Pehr Öhrling anställer en lärling, Anders Hård (född i Örebro 1748). På grund av konkurrensen från Fristaden har brukspatron Halenius planer på att lägga ned finsmidet på Tunafors bruk. Carl Mikael Bellman besöker Torshälla. Till Eskilstuna kommer, den 9 september, Gustaf III och drottning Sofia Magdalena. De avlägger besök hos Samuel Schröderstierna. Den 10 september introducerar Sven Rinman etsaren Christian Johanssén, som dagen innan sålt 3 saxar och 2 pennknivar till konungen, i en ny teknik att etsa och förgylla klingor. För utbildningen av Johanssén (och en annan lärling) i den nya tekniken erhåller Sven Rinman 1200 daler silvermynt. Från och med detta år förbjuds all begravning inne i Torshälla kyrka (det formella beslutet om detta tas nästa år – 1777). De som redan finns, igenkastas och ett nytt golv av täljsten läggs i kyrkan. En karta över Bråttsta i Torshälla socken ges ut detta år. I Stenkvista konstateras att de försök man sedan 1740-talet gjort för att torrlägga Kolundakärret misslyckats (se år 1740).
Johan Clemens Krebs erhåller en gratifikation om 600 skillingar. Enligt en rapport av honom ”Räknas för 2:ne första åren då en lärling ingenting kan förtjena, för mat, dricka och klädtvätt, lagning och sängkläder à 5 skillingar 8 runstycken dagligen”. Brandsyn verkställs för första gången i Eskilstuna Fristad av borgmästare Johan Fredrik Björnström och kakelugnsmakare Pehr Öhrling. Olika sjukdomar härjar i Torshälla och orsakar stor dödlighet detta år. Blixten slår ned mellan 5 – 6 e.m. den 6 juli i det Stora Fristadshuset (se år 1772) som stod i det nordöstra hörnet av nuvarande korsningen Kungsgatan – Kriebsensgatan. Den krossar takresningen och antänder en vägg men elden slocknar snart. Samuel Schröderstierna med familj befinner sig i huset; fru Schröderstierna träffas av blixten, får röda fläckar på ena låret och spännet på ena skon smälter. Christian Johanssén blir fabrikör, får en gård och en årlig lön på 500 daler silvermynt. Klensmedesämbetet ändrar namn till urmakareämbetet. På Norrtorp i Stenkvista föds Jonas Magnus Stiernstolpe (mamman hette Silfverbrand). Senare i livet översatte han bl.a. romanen Don Quixote till svenska. Fyra döttrar till justitiekanslern Adam Fredenstierna, en gång ägare av gården Alvesta i Jäder, säljer denna gård.
1778
Två nya rådmän väljs i staden, Peter Sundblad och Olof Norman. De Eskilstunabor, ca 50 st., som arrenderar en lott i Kungsladugården får höjt arrende. Samtidigt köper lottägarna en hingst tillsammans. Johan Clemens Krebs och hans hustru Anna Catarina Elisabet Waligsdotter nedkommer med en dotter Johanna Wilhelmina den 22 november. Dottern dör redan den 20 december. Den 1 maj anställer Krebs lärlingen Olof Lind. Under tiden 1776 - 1780 hade Krebs i sin verkstad sex gesäller och lika många lärlingar. Han beviljas ett lån på 100 riksdaler kopparmynt detta år. Pengarna skall användas till att starta eggjärnssmide. Krebs är en av de fristadsmanufakturister som brister med föregående års justitiepenningar enligt ett protokoll utfärdat den 17 februari av stadskassör Pehr Öhrling och borgmästare Johan Björnström. Johan Dinger d.ä. erhåller årspension, han är för gammal för att syssla med klingsmide. Klingsmederna tillverkar 1012 pallaschklingor detta år. Lärlingen Anders Hård blir gesäll hos Pehr Öhrling (som förutom stadskassör är – framförallt – kakelugnsmakare). Torshälla får ett apotek. Charlotta Ribbing avlider på gården Eka i Lista.
Samuel Schröderstierna avlider den 3 januari. Sven Rinman blir ny fristadsdirektör. Nils Torsberg, f d guldsmed i Torshälla, nu på obestånd, flyttar till fristaden i Eskilstuna. En silverbägare, tillverkad av Aron Wangstelius detta år, finns i behåll. Även en värja, etsad av Christian Johanssén, finns kvar från detta år. Även detta år får Johan Clemens Krebs ett lån beviljat, på 100 rdr specie. Han reser på våren till Danmark. En karta upprättad detta år över Bränne by i Jäders socken i samband med ett storskifte visar att en sjö vid namn Bränningen låg vid byn. En hage, ”Porshagen”, sägs vara ”sank kärrmark”. Se vidare år 1788. Kakelugnsmakaren Pehr Öhrling har fem anställda (varav en, Olof Lund, avlider), krukmakare Nils Kindberg tre och krukmakare Jan Berg ingen. Vid roten 1138 i Mora, Jäders socken, anställes ny soldat, Lars Molin, 26 år gammal (längd 167,5 cm). Den 16 november genomförs en ”Laga Af- ok tilträdes husesyn” vid Östergården i Wästra Hedmora i Ärla socken. Gården är på ett halvt mantal och lyder under Rinkesta säteri. Orsaken till husesynen är att gården skall byta landbo. Jan Olsson efterträds av Anders Olsson från Blacksta. Carl Peter Lindqust och nämndemannen Lars Larsson i Hamra genomför husesynen.
Även detta år ansöker Johan Clemens Krebs om ett lån. Det beviljas dock inte. Anders Ståhlberg, far till den senare fabriksidkaren Lars Fredrik Ståhlberg, föds. 80 gårdar finns i Fristaden, 408 (176 män, 89 kvinnor, 133 barn) är mantalsskrivna i staden varav 99 är yrkesutövare. 10 st. av innevånarna är befriade från skatt på grund av bl.a. ålderdom och sjukdom. I Gamla staden är fördelningen mellan män och kvinnor: 204 män, 195 kvinnor, 43 av dessa är befriade från skatt av samma anledning som i Fristaden. Olof Fredrik Damberg (född 1754), tidigare gesäll hos kakelugnsmakaren Pehr Öhrling, skrivs in som mästare i Stockholms kakelugnsmakareämbete den 26 juni. Se vidare år 1782. Till fristaden flyttar detta år klingsmeden Lorentz Lycka (född 1750), tack vare ett resebidrag han fått av fristadens direktör Sven Rinman. Lycka tillhör urmakarämbetet. Även liesmeden Johan Lycka och sliparen Anders Moberg bosätter sig i Fristaden, på samma grunder som Lorentz. Från England kommer en svensk manufakturist, Johan Elvius. Han bosätter sig i Torggården, en av de två byggnader som började uppföras år 1771/1772 (se dessa år). Den andra byggnaden var det Stora Fristadshuset. Johan Elvius får av manufakturfonden ett startbidrag (se år 1785). Christian Johanssén etsar och förgyller 45 klingor åt Kungl Livregementet detta år. Sven Rinman avgår som fristadsdirektör detta år. Han efterträdare är två, statssekreteraren Johan Liljencrantz och bergsrådet Samuel (Sam) Sandels. De tillträder ämbetet den 7 november. Rinman säger i en rapport till kommerskollegiet att flera hinder föreligger för Fristadens tillväxt. Smederna har bl.a. svårt att sätta priser på sina varor, maskiner saknas, brist på avsättning föreligger. I Torshälla finns ca 100 gårdar. Innevånarantalet är 634 st. varav borgare 130. 10 av dessa ägnar sig åt handel i 4 bodar, 40 är hantverkare, 8 sysslar med segelfrakt. I staden finns två torg, Stortorget och fisktorget; tre tullar, östra, västra och norra. Tre större gator: Stora Långgatan, Östra Långgatan och Kyrkogatan. Innevånarantalet i Rekarne: 758, Eskilstuna 733, Kloster 951, Torshälla 478, Barva 687, Jäder 1412, Kjula 942, Hammarby 239, Sundby 372, Vallby 483, Torshälla landsf. 587, Tumbo 716, Råby-Rekarne 189, Gillberga 697, Lista 552, Öja 1050, Västermo 1031, Näshulta 1126, Husby-Rekarne 1050, Stenkvista 728, Ärla 1068. På landet bor 14638 personer, i städerna 1211 st. Innevånare per kvadratkilometer i Rekarne: 14,4. Sophia Ribbing Kurck avlider på gården Eka i Lista socken. Ny kyrkoherde i Stenkvista mellan åren 1780-1819: Lars Brannius (född 1749). Han bevistar sin första sockenstämma i maj. Om kyrkan i Stenkvista heter det att den till vissa delar är ”förmultnad”. Sockenstämmoprotokollen från Stenkvista visar på skrivkunnigheten i socknen. De som kan skriva sitt namn är major Malm på Torsberga, tullskrivaren Stiernstolpe på Norrtorp, kyrkoherde Brannius, klockaren Nils Ahlström i Balsta och en Eric Grahn. De övriga använder, monogram, initialer eller bomärken. Dessa är: Per Persson i Kälbro, Per Larsson i Balsta, Erik Andersson i Laggartorp och förre riksdagsmannen Nils Larsson i Kumla.
Detta år råder svår missväxt. Johan Lars Halenius avlider. Eskilstunas befolkning: 1052 personer. Ytterligare en kniphammare anläggs i Eskilstuna. Johan Clemens Krebs får detta år - den 31 augusti - en beställning från Ochsen & Karck i Helsingör på sammanlagt 120 dussin olika knivar och gafflar. Krebs säljer sina produkter genom frihandelskontoret vars föreståndare heter Lars Ernst Halenius. Trots ordern från Danmark börjar Krebs få problem (bl.a. på grund av sjukdom, från juni detta år till januari 1782). I oktober reser Anders Hierpe till borgmästaren i Torshälla "angående Inhibitorial å Krebs lösa egendoms försäljande". Den säljs slutligen på exekutiv auktion. Krebs skriver den 10 maj till baron Heinrich Carl Schimmelman i Danmark om sina ekonomiska problem. Schimmelman har tidigare varit i kontakt med Krebs och erbjudit honom anställning i Danmark. Sven Rinman påbörjar ett projekt som innebär ett försök att öppna ett Fristadsmagasin i Stockholm där produkter från Eskilstuna Fristad kan säljas. Olof Heljestrand, far till Carl Victor Heljestrand (se år 1816) föds. Erik Adolf Zethelius, senare brukspatron och grundare av Nyby Bruk, föds. Krukmakaren Jan Berg avlider. Vid sin död var han ”fattig och drifver ingen näring”. Kakelugnsmakaren Pehr Öhrling har sju anställda, krukmakare Nils Kindberg fem (han betalar mer skatt än Öhrling detta år vilket betyder att han tjänar mer). Christian Johanssén utför ett miniatyrporträtt av Sven Rinman och hans maka Catharina Elisabeth Odelstjerna. Rinman förbättrar Torggården (se år 1780) för Johan Elvius räkning. Han uppför även nya byggnader, en smedja, en formstuga och en vals- och prägelverkstad. Bofasta i Stenkvista: Olof Olofsson i Örsta. Kjula kyrka får en kyrkklocka. Kyrkoherdebostället vid Ballersta i Vallby socken brinner ned. En fullständig serie stämmoprotokoll från denna och Hammarby socken finns bevarade från och med detta år.
1782
Johanna Sundin, senare känd som Johanna Zetterberg föds. Hon kommer att bli Eskilstunas största donator genom tiderna. Johan Clemens Krebs, som kommit på obestånd, flyr utomlands denna sommar. Färden går till Helsingör. Härifrån skriver han böneskrifter till den svenske konungen om sin prekära situation. Rådhusrätten i Eskilstuna behandlar hans ekonomiska situation detta år och nästa. "Solinge" är en stämpel som förekommer på klingprodukter från Eskilstuna. Det syftar säkert på de tre dingrarnas tillverkning. Fristadsmagasinet i Stockholm stängs under sommaren (se föregående år). Sven Rinman har redan i januari insett vartåt det lutade, enligt ett brev till Samuel Sandels. Succén för magasinet har uteblivit. Den sista leveransen till Stockholm sker i mars. Sven Rinman ger ut boken ” Försök till järnets historia med tillämpning för Slögder och Handtverk”. Krukmakaren Nils Kindberg avlider. Änkan fortsätter att driva rörelsen tillsammans med sin dotter och några anställda. Olof Fredrik Damberg (se år 1780) öppnar egen verkstad (kakelugnstillverkning) på gården (nr 56 – 57; 758 kv.alnar stor) intill hans tidigare arbetsgivare, kakelugnsmakaren Pehr Öhrling. Ett samarbete dem emellan inleds. Christian Johanssén får gården Stora Fristadshuset som gåva (se år 1772). På Åsby gifter sig Elisabet Grass (se år 1766) med majoren Magnus Reinhold Elgenstierna (född 1750). Andreas Wangstelius (se år 1775) disputerar i Uppsala (i den Större Gustavianska Hörsalen) för filosofie magistergraden den 4 maj på en avhandling på latin om Torshälla. Disputationen ges ut senare under året. Se vidare år 1804. Kvarnen i Torshälla ägs vid denna tidpunkt av generalmajoren och friherren Meyendorff v. Yxkull. En hammarsmedja vid ån som tidigare tillhört en Jacob Persson (se år 1641) ägs vid denna tid av en anställd vid ”Secreta Rådet” vid namn Hallgren. Produktionen vid smedjan är 365 skeppund järn. Komminister i Torshälla är vid denna tid Laurentius Klingdahl. Ca 650 personer bor i Torshälla. Ekonomiindendenten Johan Fischerström (1735-1796) stiger på en Torshällajakt i Stockholm den 30 augusti. Den 2 september kommer båten till Torshälla. År 1785 ger han ut en bok om sina upplevelser på Mälaren och i Torshälla. Boken heter ”Utkast til beskrifning om Mälaren”. En karta föreställande gården Lilla Lövhulta ges ut detta år. Enligt arrendekontraktet skulle bonden på Lillsund (under Hedensö) årligen göra en resa till Bergslagen ”till spannmåls utförande och tackjärns hemförande”. Dessutom skall han framställa 15 läster ”överkol” till Näshulta bruk. Han erhåller 40 skilling banko per läst (19,8 hl). Biby gård köps av släkten Celsing. Brukspatron Birger Rothoff blir förvaltare av Carl Gustafs stads järnverk och av de gårdar i Ärla (Spånga) och Stenkvista (Hällberga) som tillhör bruksegendeomen.
Inte mycket återstår av det forna slottet. Slottsträdgården är åker och kålland, en parterr och en välvd källare som finns i ett hörn under denna är det enda som påminner om forna tider. I det nuvarande kvarteret Vildrosen (i hörnet av Nygatan och Kyrkogatan där polishusets parkeringsplats nu ligger) låg "stadens och landets gemensamma fattighus". Huset fanns redan 1779. Långsidan vette mot Kyrkogatan. Det var ca 9 m långt och 6 m brett. Det bestod av en förstuga, en kammare och ett kök. Gården var omgärdad av ett plank. Två fattiga från staden och sex från Fors´ och Klosters landsförsamlingar får vård där av en sköterska. I övrigt får de klara sig själva på den tilldelning det allmänna ger dem två gånger om året, på våren och på hösten. Varje gård lämnar en viss del av sina produkter till fattigvården. Man odlar dessutom egen potatis och andra rotfrukter på en egen trädgårdstäppa vid fattighuset. 1783 är ett missväxtår och alltså ett svårt år för de fattiga. Gården vid nuvarande Köpmangatan 30 ägs vid denna tid av skomakarna L. Råberg och Mats Done. Vid Tunafors Bruk finns detta år en stångjärnssmedja, knipp - och spikhammare, manufakturverk, kopparhammare, mjölkvarn, sämskmakarestamp och färgarevalk. En "Charta Öfwer Eskilstuna Stad" upprättas detta år av Hans Graf. På den framgår att Sven Rinman äger tre gårdar i staden. Två vid nuvarande Strandgatan och en i Nystaden. En karta över Torshälla upprättas ävenledes detta år (även den av Graf); bl.a. visas "juvelerare Österbergs" gård. Abraham Hülphers (1734-1798) beskriver bl.a. Torshälla i sitt verk ”Samling til korta Beskrifningar öfwer SWwenska Städer. 2:dra Flocken om Städerne i Södermanland” som utkommer detta år. Enligt Hülphers består Torshälla av 20 kvarter med 110 gårdstomter varav 100 är bebyggda. Staden har en åkerareal på ca 270 tnl. Johan Clemens Krebs, som kommit på obestånd (konkurs den 17 mars), skriver i en av sina böneskrifter, daterad den 6 september, till konungen: "Sedan min verkstad och verktyg blivit mig ifråntagna i anseende härtill gesällen Österman ej kunnat något av sin skuld 660 rdr 20 sk. krm:t klarera; och han nu av spatsergångar och överflödig dryckenskap blivit liderlig och oduglig till arbete, är jag och mina kreditorer lidande på samma summa…" Krebs har återvänt till Eskilstuna, till sin gård på nuvarande Kungsgatan 23 där han fortfarande har sin familj boende. Vice pastor i Fors församling är Friedrich Welander. Den gamla romanska kyrkan i Ärla rivs och ersätts med en ny. I Torshälla skapas en fond, Nybohmska fonden, enligt testamente av borgmästare E. Nybohm. Kakelugnsmakare Öhrling på gård nr 55 – 56 har sju anställda, kakelugnsmakare Damberg på gård nr 56 – 57 har två anställda. Johan Dinger d.y. avlider. Han var gift med Anna Christina Hulteshoff (1738 – 1811) och hade tre barn. Anna Maria (född 1767), gift med Jonas Dahlberg (1756 – 1804), Anna Catharina (född 1770), gift med Anders Blomgren (1764 – 1813), Maria Lena (1774 – 1815), gift med Jonas (Jönsson) Johansson (född 1776). Torshälla är den i storlek 41:a staden i riket med ett innevånarantal av 634 st. (90 borgare). Den 26 oktober hålls en kreatursmarknad i staden. Bofasta i Stenkvista: Olof Eriksson i Örsta, Anders Andersson i Sövsta. Vallby kyrka får en kyrkklocka.
Kungl. Maj:t beslutar att när den nuvarande borgmästaren avgår skall magistratens verksamhet upphöra och häradshövdingen överta dess arbete. Borgarnas i Gamla staden riksdagsman, Anders Apelgren, motsätter sig beslutet, utan resultat (se år 1788). Sven Rinman blir åter fristadsdirektör. Som medhjälpare i sysslan får han (enligt beslut av regeringen den 15 november) finsmidesdirektören Bengt Andersson Qvist. Som ordningsman i Fristaden utses ämbetssvennen geschworner Erik Nordvall efter Samuel Sandels som avlider detta år. Konobefallningsmannen på Årby gård, Jonas Thunberg, sammankallar i december en sockenstämma där frågan om ett sockenmagasin tas upp. I detta skall säd förvaras att användas de år det råder missväxt. Två magasin finns redan, ett för vardera Kloster och Fors socken, byggda redan 1755, men ännu inte använda. Gården Köpmangatan 36 ägs av kopparslagaren Hagsten och tenngjutaren Boman. Boman tillverkar detta år för Eskilstuna gesällskap en välkomma i tenn. Betalning erhåller han den 22 februari: 2 riksdaler, 38 skilling och 4 rundstycken. Ingraverade på välkomman är några av snickarämbetets medlemmar: "Johan Siwert Alderman, Anders Lindberg, Onders Hellström, O. Bergström, L. Westman, O. Wästling, A. Ekström, C. Sundholm, S. Högberg och Olof Hagqiust. Johan Clemens Krebs gård på nuvarande Kungsgatan 23 brinner den 27 oktober. Anders Hård blir mästare i Örebro kakelugnsmakareämbete. Han gifter sig dessutom med kakelugnsmakare Pehr Öhrlings fosterdotter Catharina Brita Sundstedt. Han hyr även Öhrlings gård nr 54 (som denne ägt sedan 1765) och startar verkstad (kakelugnstillverkning) i samarbete med Öhrling. Denne har sin verkstad i gårdarna 55 (863 kv.alnar) och 56. Öhrling är även, förutom kakelugnsmakare, rådman, stadsnotarie och stadskassör i Eskilstuna. Detta år röstar han ner ett förslag från borgmästare Johan Björnström av innebörd att dennes son skall efterträda honom som borgmästare både i Eskilstuna och i Torshälla. Johan Dinger d.y. avlider. Fiholm köps av riksrådet Joachim Beck-Friis.
1785
Sven Rinman avlägger rapport (den 12 september) till kommerskollegiet angående utvecklingen av Eskilstuna Fristad. Sedan 1772 har 41 nya gårdar och verkstäder byggts i Fristaden. Dessutom ett värdshus, ett sliphus, en knipphammare och ett valsverk. 69 mästare finns, lika många gesäller och 99 lärlingar. Den störste manufakturisten är Johan Elvius (se år 1780) som sysselsätter 18–20 arbetare. Vice ingenjören A. Wiblingen ger ut en karta över fristaden (på vilken Kriebsens gränd nämns). Innevånare i Fristaden: 518; i gamla staden 557. Den 14 februari säljer Casper Nettelblad Tunafors bruk till Lars Philip Halenius. Fristadsgesällerna förnyar sin sjuk - och begravningskassa från 1774. Johan Clemens Krebs lämnar Eskilstuna för gott. Han reser på hösten, i november, till Köpenhamn. Nils Vilhelm Elgenstierna, son till makarna Elgenstierna (se år 1782), ägare till Åsby herrgård i Fors socken, föds. Storskiftesdelning sker i Hällberga i Stenkvista. Den avslutas 1786. Även Kolunda bys hustomter skiftas (den 7 maj). Tomt nr 7 ägs av baron Fleetwood, tomt 6 av bonden Nils Jonsson, tomterna 8-9 av änkefru Maria Andersdotter, tomterna 1-5 ägs av brukspatron Birger Rothoff. Innevånarantalet i Stenkvista: ca 700 st. Ny kyrkoherde i Kjula (fram till 1804): Magnus Hjortsberg.
1786
Gården som låg utefter nuvarande Köpmangatan 7 och 9 ägs vid denna tid av handlanden Anton Basiljer. Johan Clemens Krebs familj lämnar Eskilstuna för gott på hösten detta år. De avsäger sig all befattning med sin gård (nyuppförd efter branden, se år 1784) i en förbindelse som fortfarande finns kvar. Förbindelsen är undertecknad av Krebs hustru och son i närvaro av Sven Rinmans son Gustaf den 2 oktober. Gården övertas av klingsmeden Jonas Dahlberg, gift med en dotter till Johan Dinger d.y. Johan Elvius, fristadens störste manufakturist, får ekonomiska svårigheter och flyttar till Stockholm. En räkenskapsbok visande Lars Philip Halenius förmögenhet finns bevarad från detta år. Kakelugnsmakaren Pehr Öhrlings hustru, Catharina Åhrman, avlider den 12 juli. Äktenskapet blev barnlöst. Av bouppteckningen framgår att det i verkstaden finns skivor, bräder, kvarnar, formar, mortlar, riv- och skivstenar. Dessutom olika material som bly, engelsk lera, färger, brun sten, kobolt. Färdigt arbete: 12 st. målade kakelugnar à 5 riksdaler 26 skillingar 8 runstycken, kakel till tre gröna kakelugnar, olika krukmakarearbeten, obränt gods, 40 famnar sönderhuggen ved. Inventarierna beräknas vara värda 2380 riksdaler (bl.a. silver och koppar). Öhrling har utstående fodringar hos guldsmeden Flodberg (3 riksdaler), madam Wadsten i Västerås (7.32), Bodell i Torshälla (2), i fristaden (20) och i Kungs-Barkarö (7). Själv har han skulder till handelsmännen Peter och Olof Sundblad och Anders Apelgren. Öhrling äger åkerjord: ett tunnland i Kvarnsgärdet, ett tunnland i Nygärdet, 3/8 tunnland i Odensalagärdet; dessutom en lott i kungsladugårdsarrendet. Avkastningen i år beräknas bli 10 tunnor råg och korn samt 9 tunnor havre. Öhrling har följande husdjur: 2 hästar, 2 kor, 4 får, 2 lamm, 2 suggor. Magnus Boman, född i Axelsberg (nu Harpsund) i Mellösa socken 1758, blir biträde till kyrkoherden i Kjula, Magnus Hjortsberg. Johan Abraham Dinger d.ä. avlider. Han var gift med Anna Catharina Lind (1743 – 1805) och hade tre barn. Anna Catharina (1767 - 1815), gift med Johan Erik Ungerecht (född 1766), Johan Abraham Dinger d.y. (1772 - 1816), gift med Anna Öberg (1777 – 1829), Johan Isac Dinger (Lind) (född 1775), gift med Brita Lisa Carlberg (född 1774). Skeppare i Torshälla: Eric Ehrling, Wilhelm Flodin, Eric Löfstedt, Anders Modin, Jacob Pet. Ståhl, Isaac Ståhl, Petter Ångerman, Åhström och Åkerblom. Borgmästaren i Torshälla upprättar en berättelse om tillståndet i staden. Sedan Fristadens inrättande (se år 1771) har staden uppfört 30 verkstäder som sedan sålts – för ett billigt pris – till olika mästare. Hustru Brita Eriksdotter, från Stenkvista, anställs av socknen som spinnmästarinna. Hon är utbildad i Nyköping. Hon undervisar socknens allmogedöttrar i all slags spånad (se år 1787). Föreståndare för Stenkvista sockenmagasin är klockaren Lars Ahlström. I magasinet finns detta år tusen tunnor råg, en försäkran mot dåliga år med missväxt.
Enligt en kungörelse från den 22 februari övergår omvårdnaden av Eskilstuna Fristad från Jernkontoret till kommerskollegiet. Kungörelsen innehåller 25 paragrafer som behandlar förhållandena i Eskilstuna och den planerade sammanslagningen av Gamla staden med Fristaden. Det blir tillåtet (genom en ny förordning) för de förläggare som bor i Gamla staden att slå sig ned i Fristaden. Även andra yrkesgrupper omfattas av förordningen (fodralmakare, snickare, svarvare och diverse serviceyrken). Handlanden Anton Basiljer avlider. I Fristaden bor 565 personer, 90 av dem smeder. I gamla staden bor 545 personer. Kakelugnsmakare Hård på gård nr 54 har två anställda, kakelugnsmakare Öhrling på gård nr 55 – 56 har åtta anställda och kakelugnsmakare Damberg på gård nr 56 – 57 har tre anställda. Alla dessa gårdar ligger vid nuvarande Köpmangatan 20, i korsningen med Kvarngärdesgatan (kvarteret Steglitsan 7). De revs 1959. Öhrling köper hö på en auktion av slåttern från Snickareängen. Han äger för övrigt tre tunnland åkerjord och en lott i Kungsladugårdarrendet. Dessutom 2 hästar, 2 kor, 4 får, 2 lamm och 2 suggor. En eldsvåda inträffar den 21 april i Viby i Kjula socken. En lång dikt nedskrivs om denna händelse av kyrkoherdebiträdet i Kjula, Magnus Boman (se år 1786). Den publiceras i Stockholmsposten den 18 december. Erik Nordewall (född 1753, död 1835; om honom, se bl.a. åren 1799, 1807 och 1813) blir ordningsman i Eskilstuna Fristad. Ett dokument från detta år omtalar att metallvågen i Torshälla (se år 1646) har brunnit (oklart vilket år). Se även år 1762. En ny skråordning införs i Torshälla avseende sjöfarten (skepparskrået). Den stadfästes den 31mars. Skepparskråets första ålderman blir Wilhelm Flodin. Fem bisittare väljs: Lars Petter Häggblom, Petter Ångerman, Jacob Petter Ståhl (till 1789), Jonas Nordin (till 1789) och Anders Modin (till 1803). På varje fartyg eller jakt finns en fattigbössa. Dessa bössor redovisas på skråets sista sammanträde för året. Detta år har insamlandet gett följande resultat: Jakten Hoppet (Flodin) 4 rdr, jakten Wälgången (Ståhl) 1 rdr 5 sk 8 rst, jakten S:a Stjernan (J. Nordin) 44 sk 8 rst, jakten St Jacobus (Ångerman) 25 sk 3 rst, jakten Wigilantia (I. Ståhl) 1 rdr 34 sk 4 rst, jakten Maria Christina (Olof Nordin) 1 rdr 3 sk 4 rst, jakten L:a Stjernan (Ehrling) 9 sk 11 rst, jakten Etardie (Löfstedt) 8 sk, jakten Lärkan (Groth) 25 sk 9 rst, båten Lången (Modin) 8 sk 11 rst. Matroser i Torshälla skepparskrå: Jonas Gillberg, Nils Groth, Lars Nyberg, Pehr Persson, Hans Georg Rotbour, Johan Eric Sandberg, Carl Söderquist. Skeppare i Torshälla skepparskrå: Johan Groth, Johan Nordin, Olof Nordin. Kyrkoherden i Stenkvista, Lars Brannius, nybliven änkeman, gifter om sig med Margareta Fredrika Boding. I mars förevisar hustru Brita Eriksdotter, spinnmästarinna i Stenkvista socken (se år 1786), en av sina elever, Kerstin Jonsdotter från Pihlströms torp, inför sockenstämman. I ett sockenstämmoprotokoll kan man läsa att ägaren till Torsberga frälsegård, bergsrådet Jöns Risell, endast vistades på din gård några veckor på sommaren. I ett annat sockenstämmoprotokoll, från den 22 juli, kan man läsa att ”ett ganska vackert kalk-kläde av vitt sidentyg” blivit ”till kyrkan skänkt utav fru Bergsrådinnan Beata Elisabeth Risell, född Törning, på Torsberga”. Stämman utser nämndemannen Erik Andersson i Laggartorp att avlägga besök hos bergsrådinnan och tacka henne. Brofogde i Stenkvista är den tidigare soldaten Anders Kumlin. Den 21 april brinner det i Viby by i Kjula.
1788
Handelsmannen Peter Sundblad sänds till riksdagen i Stockholm som stadens representant. Han försöker att få en ändring till stånd angående beslutet om magistratens upphörande (se år 1784). Sven Rinman ger ut ett Bergverkslexikon detta år. Det är författat i Eskilstuna. Christian Johanssén gifter sig den 2 mars med Beata Eleonora Lilliehök af Fårdala. Den senare schatullmakaren A. Widholm föds detta år. Porshagen (se år 1779) beskrivs detta år som ”sidländad mark med gott bete”, alltså har den blivit mindre sank på mindre än nio år. Hagen ligger i Bränne by i Jäders socken. Se vidare år 1853. Kakelugnsmakaren Pehr Öhrling (64 år) gifter sig den 5 juni med Elisabet Björnram (29 år), född i Stora Mellösa i Närke år 1759. Den 12 oktober föds en flicka, Elisabet Charlotta (se år 1813). Magnus Boman (se år 1786) publicerar anonymt i Stockholm ett litet häfte på 16 sidor kallat ”Andeliga skaldeförsök”. Den 23 juni upprättas en karta och en förteckning över det Rothoffska manufakturverket (Carl Gustafs Stad). Av förteckningen framgår att det finns en stångjärnssmedja, en stålsmedja, ett stamphus, en kvarn och ett båthus. Den 20 maj besöker Carl Mikael Bellman återigen Torshälla (se år 1774 och 1776). Båten från Stockholm som han färdas i lägger till vid Nyby gamla herrgård som ägs av Axel Didrik Meijendorff von Yxkull. Bellman skildrar resan i episteln ”Den 20 maj 1788 Pastoral”. Ytterligare 2 tillstånd ges till Torshälla stad avseende seglationsrättigheter (se år 1766). Ny bisittare i Torshällas skepparskrå: Eric Ehrling (till 1810). Vid ett möte den 4 maj bestämmer skrået att skepparna Jacob P. Ståhl och Petter Ångerman skall betala böter för att de inte betalat sina avgifter i tid. Vid sammanträdet i december avgörs en tvist mellan skeppare Jonas Nordin och matros Jonas Gillberg (till den senares fördel). Inkomsterna från skeppare Jacob Petter Ståhls fartyg Sanct Jacobus uppgår till 10 riksdaler 16 skilling 9 runstycken. Nya matroser i Torshälla skepparskrå: Eric Bergström, Abraham Ståhl. Bergsrådet Jöns Risells maka, Elisabet Beata Törning, avlider. Jöns Risell äger Torsberga frälsegård i Stenkvista. En förteckning från denna gård upptar en sextonårig häst, tio oxar, tre stutar, nio kor, fyra kvigor, sex kalvar, två tjurar, får, lamm, svin och höns.
Anders Nilsson med fru och fyra barn bor på Snopptorp. Birger Fredrik Rothoff, innehavare av Carl Gustafs stads bruk, får sin tredje son. Han döps till samma namn som fadern. Sven Rinmans ”Bergwerks Lexicon” utkommer. Kommerskollegiet föreslår att ordningsmannen i Fristaden skall ta hjälp av två taxeringsmän vid beskattningar. Olof Henrik Wangstelius, son till guldsmeden i Torshälla Aron Wangstelius, övertar sin faders yrke. Den sista björnen i våra trakter sköts detta år på Kjulaåsen. Krukmakare Nils Kindbergs (död 1782) änka har drivit verkstaden sedan hans död. Från detta år utan anställda, endast dottern bor kvar på gården nr 74. Prosten i Österrekarne, tillika kyrkoherde i Jäder och Kjula församlingar, Matthias Jung, avlider, 84 år gammal, den 12 december. Begravningen sker den 28 december. Ett epitaf över honom finns i Jäders kyrkas sakristia, skriven av kyrkoherdebiträdet i Kjula, Magnus Boman (se år 1786). Wilhelm Flodin avgår som skepparskråets ålderman i Torshälla. Han blir istället rådman i staden. Fram till nu har han varit skeppare på eget fartyg, Stora Stiernan. Detta år anställer han en ny skeppare att föra hans fartyg. Ny ålderman i skrået blir Jacob Petter Ståhl, fartygsägare och skeppare. Inkomsterna från hans fartyg Sanct Jacobus uppgår till 110 riksdaler 28 skilling 3/4 runstycken. Inkomsterna från fartyget Stora Stiernan (ägd av borgmästare Björnström och skeppare Wilhelm Flodin) blev 54 riksdaler 5 skilling 5 runstycken (från 6 frakter mellan den 24 maj och 27 november). Nya skeppare i Torshälla skepparskrå: Johan Eric Sandberg. Bönderna i rekarnehäradena klagar återigen (se år 1755) över att bruks- och manufakturägarna hugger ned mycket träd på allmänningarna för användning till kolning. Sven Rinman skriver om sitt liv i ”Lefverne och meriter”. Manuskriptet undertecknas den 6 februari. Ärlas nya kyrka invigs. Bofasta i Stenkvista: Lars Larsson i Balsta.
1790
Gården vid nuvarande Köpmangatan 30 ägs vid denna tid av hattmakaren Walmström. Under detta årtionde tillkommer på Barva kyrka två korsarmar (en i norr och en i söder). Stenkvista gamla romanska stenkyrka (som utvidgats under medeltiden då den försågs med ett vapenhus) rivs och ersätts med en ny kyrka. Sundby kyrkas östra del byggs om och förstoras (det gamla romanska vapenhuset som låg i söder rivs). Den senare prosten i Eskilstuna Ulrik Lundgren föds (se år 1854). Tre kruk- och kakelugnsmakare med fjorton anställda finns i Eskilstuna. 80 gårdar finns i Eskilstuna, 489 (115 barn) är mantalsskrivna i staden varav 90 är yrkesutövare. I Fristaden bor 519 personer. Vid Torshälla skepparskrås januarisammanträde anklagas matros Lars Nyberg för att ha lånat ut en jolle till tredje person. Dessutom utesluts skeppare Löfstedt ur skrået för att inte ha erlagt hamnavgifter. Bengt Ribbing står som ägare till gården Eka i Lista socken. Bofasta i Stenkvista: Olof Jonsson i Sövsta.
Eric Broberg (1760-1811), tenngjutare, gifter sig denna sommar med Petronella Persdotter Boman, dotter till Eskilstunas tenngjutare Petter Bohman Hansson. Eric hjälper sin svärfar i verkstaden. Kakelugnsmakaren Pehr Öhrling och hans hustru Elisabet Björnram får en dotter den 26 september, Ulrika Karolina. Jacob Petter Ståhl, fartygsägare och skeppare, blir skeppare på jakten Wälgången som ägs av assessor Hallgren. Ståhls egen jakt, Sanct Jakobus, överlåts på brodern Abraham Ståhl som blir skeppare detta år. Jacob Petter Ståhl får den 21 mars förnyat förtroende som ålderman för skepparskrået. Senare under året blir han skeppare på sin svärfars, handelsmannen Hernodhs, jakt Justitia. I samband med detta avsäger han sig sitt uppdrag som skeppare på Wälgången. En matros (f.d. skeppare) vid namn Åkerblom underkänns av Torshälla skepparskrå när han ansöker om att återigen få bli skeppare. Vid sammanträdet den 27 december väljs han i stället som ”Ung Bror”. Skeppare Petter Ångerman döms till böter för att han under hösten tagit en annan skeppares last. Nya matroser i Torshälla skepparskrå: Jonas Forsberg, Abraham Nyberg, Lars Sandberg, Pehr Ångerman. Sven Rinman skriver ett intyg åt Anders Widholm att han har tillräcklig kunskap för att erhålla det lediga ämbetet som bälgmakare i Södermanland. Intyget är skrivet i Eskilstuna den 3 juni. Greve Carl Henrik Posse af Säby (1767-1843) bosätter sig på officersbostället Torsberga i Stenkvista. Mellan åren 1791-1799 är han major vid Sörmlands regemente. Kyrkoherden i Stenkvista, Lars Brannius, utnämns till prost. Bofasta i Stenkvista: Jonas Persson i Kolunda.
1792
Sven Rinman skriver ett företal, daterat den 14 maj i Eskilstuna, till sin bok ”Afhandling rörande Mechaniquen, med tillämpning i synnerhet till Bruk och Bergwerk”. Rinman avlider den 20 november. Han var född 1720. Han begravs i det Loheska gravkoret i Fors kyrka (hans maka, Catharina Elisabet Odelstierna, tillhör den Loheska släkten). Johan Dinger d.ä. avlider. Eric Broberg övertar sin svärfar Petter Bohman Hanssons tenngjuteriverkstad. Bohman flyttar till Stockholm. Olof Galléen (se 1765) kommer till Fristaden som vikarierande läkare. Christopher Zetterberg (se år 1775) anländer från Roslagen och får anställning hos sliparen Anders Moberg i Fristaden. Kakelugnsmakaren Pehr Öhrling och hans hustru Elisabet Björnram får en son den 28 oktober, Pehr Öhrling d.y. Öhrling har sin verkstad på gård nr 55- 56 och har sex anställda. Kakelugnsmakare Hård på gård nr 54 har fyra anställda och kakelugnsmakare Damberg på gård nr 56 – 57 har två anställda. Johan Dinger d.ä. avlider. Anders Moberg övertar Johan Petter Molls (som avlider, liksom hans hustru Anna Gertrud Kirkberg, detta år - se även år 1775) sliperi. Moberg anställer en lärling, Christopher Zetterberg, detta år. Ny bisittare i Torshällas skepparskrå: Johan Groth (till 1811). Se år 1809 och 1821. Den 13 augusti döms en redare (Österberg) av skrået att betala böter för att han beordrat sin skeppare att lasta en last tillhörig en annan redare (Hernodh). Österberg får böta 1 rdr 16 sk. Dessutom skall han lasta ur sitt eget fartyg Wigilantia och föra över lasten till Hernodhs jakt Justitia och ersätta Hernodh med 24 sk. Nya matroser i Torshälla skepparskrå: Pet. Forsman. Nya skeppare i Torshälla skepparskrå: Lars Sandberg, Carl Söderquist. Till Torshälla kommer detta år bokhållaren Carl Adam Schepherus, senare stadens störste redare.
Bengt Andersson Qvist fortsätter som fristadsdirektör tillsammans med Carl Rinman. Christian Johanssén väljs till rådman. Eric Broberg, som detta år flyttar in i eget hus vid Köpmangatan, får som lärling Gustaf Frederic Wig (född 1779 i Ärla, fadern var trädgårdsmästare på Rinkesta) och som gesäll Magnus Lindborg (han flyttar redan nästa år från staden). Olof Galléen blir ordinarie fristadsläkare. Anders Sandberg, senare ålderman i skepparskrået i Torshälla (se år 1813), inskrivs som matros. Se vidare år 1799. Andra ny matroser i skrået är Eric Ollenberg och Olof Daniel Wikman.
Christian Johanssén avsäger sig uppdraget som rådman. Till Johansséns verkstad kommer detta år Olof Heljestrand (se år 1781 och 1804). I Fristaden tillsätts fyra äldste. Adolf Törneros föds i Eskilstuna detta år. Olof Henrik Wangstelius, guldsmed i Torshälla, avlider. Hans far, Aron Wangstelius, även han guldsmed, stämplar sitt sista arbete detta år. Nya matroser i Torshälla skepparskrå: Gustav Branting, Olof Frisk, Hellbom, Joh. Pet. Öman. Greve Nils Bonde uppför corps de logiet på Lindholm, i Barva socken. Arkitekt: Erik Nordvall. Vid rivningen av Stenkvista gamla kyrka hittas en runsten som numera står framför den nya kyrkan. Den har en Torshammare på framsidan och följande text: ”Helge och Fröger och Torgöt reste med segerrunor prydda minnesvårdar efter Tjudmund, sin fader”. Bofasta i Stenkvista: Per Olsson i Hällberga, Erik Ersson i Duvtorp. Hammarby kyrka får två kyrkklockor. Lindholms herrgård i Barva uppförs detta år. Ritningarna var gjorda av Erik Nordwall och byggherre var greve Nils Bonde.
Återigen vädjar magistraten om att få behålla borgmästare och magistrat i Eskilstuna (om detta, se år 1784 och 1797), denna gång till konungen. Västermo kyrkas gamla sakristia rivs och en ny byggs i öster. Kakelugnsmakaren Pehr Öhrling (70 år) och hans hustru Elisabet Björnram (36 år) får en son den 30 juli, Karl. De bor på gård nr 55. Sedan 1765 har han dessutom ägt granngården nr 54. Denna avyttrar han detta år till kakelugnsmakare Anders Hård som hyrt den sedan 1784. Innevånare i Fristaden: 742; i gamla staden 490. Nya matroser i Torshälla skepparskrå: Anders Branting. Från detta år finns kompletta räkenskaper för Biby. Bl.a. fångas 357 kg fisk. Gården Eka i Lista socken går till försäljning. Familjen Ribbing, som ägt gården sedan 1600-talet, gör det inte längre. En karta över Torsberga gård finns bevarad från detta år. Bofasta i Stenkvista: Olof Jonsson i Frölunda. I en uppsats i Skrifter af Sällskapet för allmänne medborgerlige kunskaper får kyrkoherden i Kjula, Magnus Hjortsberg, beröm för att ha instiftat flera nyttiga inrättningar i socknen: Brandsläckningsinrättning, Sockenapotek, Premieboksinrättning för barn och ett Sockenmagasin.
Christopher Zetterberg erhåller gesällbrev detta år. Eric Björkman, guldsmed till 1815. Carl Magnus Österberg, troligen guldsmed i Torshälla (eller Eskilstuna), avlider. Christian Johanssén erhåller pension den 7 juli. Hans maka, Beata Eleonora Lilliehök af Fårdala, avlider detta år. Yngste sonen, Karl, till kakelugnsmakaren Pehr Öhrling och hans hustru Elisabet Björnram avlider den 24 april, 8 månader gammal. Borgmästare (för Eskilstuna och Torshälla) Johan Fredrik Björnström avlider den 12 april. Hans son, Johan George, blir borgmästare i Torshälla för en kort period. Han flyttar till Strängnäs där han ävenledes blir borgmästare. Han avlider år 1807 i Strängnäs. I och med Björnströms död upphör magistraten i Eskilstuna och häradshövdingen, Carl Forselius, träder i borgmästarens ställe, allt enligt beslut av Kungl. Maj:t 1784 (se det året). Johan Betulander, borgmästare i Torshälla (se år 1797) efter Johan Fredrik Björnström, bevistar ett av skepparskråets kvartalssammankomster där han sitter som ordförande. Nya skeppare i Torshälla skepparskrå: Jonas Forsberg, Lars Nyberg. Stenkvista nya kyrka invigs. Hos inspektor Marckanders änka i Örsta i Stenkvista befinner sig en gosse med en venerisk sjukdom. Stämman uppmanar änkan att inte hysa gossen; om någon annan gör det får denne plikta en riksdaler till fattigkassan. Barva kyrka byggs ut detta år och nästa.
Regeringen besvarar den 6 juni borgarnas i Eskilstuna vädjan (till konungen) från 1795 (se det året). Regeringen vill ha in yttranden i frågan av kommerskollegiet och Svea hovrätt. Kommerskollegiet förordar häradshövdingen som styresman i staden, Svea hovrätt (och bergskollegiet) vill återgå till tidigare förhållanden, med magistrat och borgmästare. Om regeringens beslut, se år 1799. De fattiga i staden delas in i tre klasser. Kakelugnsmakare Hård på gård nr 54 har två anställda, kakelugnsmakare Öhrling på gård nr 55 – 56 har åtta anställda och kakelugnsmakare Damberg på gård nr 56 – 57 har tre anställda. Öhrling väljs till preses i hallrätten. Han har tidigare varit bisittare i samma rätt. Hallrätten behandlar mål som rör hantverkare som inte tillhör något skrå. Ny borgmästare i Torshälla: Johan Betulander, gift med Maria Catarina, dotter till Georg Fredrik Björnström och syster till den föregående borgmästaren, Johan Fredrik Björnström. Han innehar ämbetet till 1811. Nya matroser i Torshälla skepparskrå: Bjurberg. Nya skeppare i Torshälla skepparskrå: Olof Daniel Wikman. I ett protokoll från skomakareskrået daterat den 1 januari beskrivs hur lärlingen Johan Eric Forsberg blir gesäll. Bl.a. måste han erlägga diverse avgifter, 1 daler 28 skillingar plus kostnader för samkvämet, för att nå sitt mål. Sockenstämman i Stenkvista instämmer i Ärlas önskan om att bygga ett lasarett i Eskilstuna. Om det sker skall Stenkvista årligen sända en tunna råg ur magasinsfonden till lasarettet.
Två stora bränder drabbar Torshälla detta år, den 9 och 18 oktober. 56 gårdar förstörs och 337 personer står utan hem. Den första branden startar kl. 2 på natten i rådman Flodins änkas (Beata Charlotta) gård (gård nr 15), i brygghuset. Brand nummer 2 kl. 7 ”om aftonen” i Inspector Wibjörnssons ladugård. Kyrkan, kvarnen, några gårdar vid Övre gatan och Västertullgatan klarar sig, bl.a. Bergströmska gården, liksom Lill-Jans krog vid Nedre gatan. En av de många som drabbas är guldsmeden Aron Wangstelius´ änka. Gård nr 87 (Vive Jönsgatan 3), bebodd av skepparen Carl Söderqvist, änkan Stinalisa Forsberg, arbetskarlen Erik Wanström (som bott på gården sedan 1790) och Stina Andersdotter, brinner delvis ned. Skepparen och änkan flyttar ut, arbetskarlen och Stina Andersdotter bor kvar, Wanström till 1846, då han avlider, nästan 90 år gammal. Stina (hans sambo) avlider 1826, 77 år gammal. Gården köps av rådman Säterberg. En annan som drabbas av branden är rådman Carl Henrik Collijn som skriver en skildring om händelserna detta år. Han är gift med Christina Fredrika, dotter till den tidigare borgmästaren Johan Fredrik Björnström. Rådhuset från 1740 förstörs i branden. Borgmästare Johan Betulander (vars gård ävenledes brinner), och som leder släckningsarbetet, lyckas tillsammans med sin dotter rädda stadens arkiv. Den 30 oktober skriver han om branden i Inrikes Tidningar. Anders Hierpe, ”ombudsman” i Fristaden och fristadsdirektörens biträde, avlider (se år 1771). Kjula kyrka får korsarmar. En karta över Eskilstuna Gamla Stad upprättas detta år. En handling rörande Kronoräkenskaper från Eskilstuna magistrats och rådhusrätts arkiv finns bevarad från detta år, upprättad av Pehr Öhrling. Ny bisittare i Torshällas skepparskrå: Johan-Eric Sandberg (till 1810). Med anledning av branden i Torshälla (som drabbade många av skråets medlemmar) beslutar man den 27 december att efterskänka alla medlemsavgifterna.
Kungl. Maj:t beslutar den 12 februari om återinförandet av magistrat, rådhusrätt och borgmästare i Eskilstuna. Den 17 maj blir Torshällas borgmästare, Johan Betulander, även borgmästare i Eskilstuna. Den 19 maj ber magistraten i Torshälla om skattelindrig för stadens borgare på grund av branden föregående år. Den 12 januari ger vice kommissionslantmätaren Carl Christiern Graf ut en karta och upprättar en ny stadsplan för Torshälla (efter branden). Den 15 januari bestäms att som rådhus (det gamla brann ned föregående år) i Torshälla använda delar av stadsnotarie Samuel Hjelms gård nr 9-10. Anders Andersson, gift med en dotter till Anders Nilsson, innehar Snopptorp. Provinsialläkaren Olof Galléen gifter sig den 19 december med en dotter till Lars Ernst Halenius och Margareta Sophia Bistedt, Brita Sophia Halenius. Catharina Brita Sturck, änka efter tenngjutare Boman, flyttar in hos sin dotter och svärson, tenngjutaren Eric Broberg. Birger Fredrik Rothoff bildar Eskilstuna Fristads Manufactur Förlags Contoir. Erik Nordewall (se vidare år 1807 och 1813) blir den 11 juni direktör för Fristaden efter Bengt Andersson Qvist (som för övrigt avlider samma dag) och Carl Rinman. Anders Tallén blir fristadens ordningsman. Wilhelm Flodin, redare i Torshälla (se år 1789), säljer sina intressen i rederiet. Anders Sandberg (se år 1811) blir antagen som skeppare i Torshällas skepparskrå liksom Olof Frisk och en Modin. Nya matroser i Torshälla skepparskrå: Daniel Holmberg. Vid magistratens möte den 11 mars i Torshälla sker en uppjustering av skepparskråets frakttaxor så att de når samma nivå som skrået i Västerås. Torshälla har sex skomakaregesäller detta år. Sedan 1709, efter slaget vid Poltava, har man, för att överhuvudtaget kunna rekrytera soldater (många stupade 1709) infört en stadga som säger att man kan tvångsrekrytera ”löske karlar, lättingar och drifte män, som intet lagligtförsvar eller annan lovlig hantering för sig hava…” Denna stadga avskaffas detta år. På Biby fångar man 399 kg fisk detta år. Greve Ludvig Lewenhaupt (1772-1853) bosätter sig på officersbostället Torsberga i Stenkvista. Han är major vid Sörmlands regemente 1796-1810. På Torsberga gård efterträder han greve Carl Henrik Posse af Säby, också han major. Lewenhaupts fru heter Ebla, född 1781, död 1840. På sockenstämman i februari (i Stenkvista) ämnar man ta upp bänkdelningen i den nya kyrkan. Detta uppskjuts dock till sommaren. Flickan Anna Olsdotter i Jäder får, som straff för att hon inte kan läsa, sitta i stocken vid kyrkan en hel söndag.
Kommentera artikeln!
Copyright © 2011 Per-Erik Melander
All Rights Reserved