Om befolkningstillväxten

av Per-Erik Melander

 

Befolkningstillväxten

Det finns ca sex miljarder människor på jorden idag och antalet fortsätter att stiga. Två orsaker finns till detta, dels jordbrukets utveckling och dels industrialiseringen. Båda dessa ting har gjort det möjligt för människor att finnas till i stort antal. Människan har lämnat jägar- och samlarlivet bakom sig för att i stället leva sitt liv i ett industrialiserat samhälle. I och med att människan ändrat livsföring har inställningen till barn och barnafödande också ändrats.

De framsteg som gjorts under de senaste 200 åren har ökat produktiviteten inom bl.a. jordbruket. Man får t.ex. ut fyra gånger mer vete per hektar än för två århundraden sedan. Den odlade arealen har också ökat och utgör nu 10 % av den totala landytan.

Inom den medicinska forskningen har de framsteg som gjorts där inneburit en ökad livslängd hos människan. Hon lever längre och hinner avla mer barn än vad andra närstående djurarter gör. Jägar- och samlarmänniskan ville begränsa storleken på sin familj medan en jordbrukare behövde många barn för att bruka jorden. Denna trend fortsatte även efter industrialismens genombrott. Fattiga familjer skaffade många barn som en ”försäkring” mot ålderdomen. Innan det fanns åldringsvård och pensioner fick barnen ta hand om sina föräldrar när de blev gamla. Det är bl.a. därför som 80 % av dagens befolkningstillväxt sker i de fattigaste länderna.

Det är ett faktum att vi med lätthet skulle kunna föda de människor som finns på jorden i dag. Våra resurser räcker säkerligen till för så mycket som femton miljarder människor. Att det råder svält idag beror inte i första hand på överbefolkning, utan på vår oförmåga att fördela födan rättvist.

 

Okontrollerad tillväxt

I Sydamerika finns det idag drygt 400 miljoner människor. Fortsätter födelsetalet att stiga med nuvarande hastighet kommer man om 500 år inte att få plats på kontinenten. Detta förutsätter att inga sjukdomar uppträder som decimerar antalet människor på jorden, men även om så skulle ske så måste vi, medvetet, bestämma oss för att skaffa färre barn.

I Kina och Indien har man insett att befolkningstillväxten måste begränsas. Men även andra länder måste följa efter. I Tanzania har man länge hävdat att det finns för få människor där för att marken ska kunna brukas på ett effektivt sätt och i Argentina ville man tidigare (under militärdiktaturen) ha en stor befolkning av militära skäl. I en del länder sätter religionen stopp för en effektiv födelsekontroll. Einstein sa en gång: ”Allt har ändrats utom vårt sätt att tänka”. Vi måste ändra vårt sätt att tänka om vi ska lyckas få bukt med befolkningstillväxten.

Rent praktiskt kan det vara svårt att genomföra en födelsekontroll. Där preventivmedel som bäst behövs – i kåkstäder och i avlägsna byar – är de svåra att få tag på; dessutom är de effektivaste skydden oftast de dyraste. Så trots att man gör stora insatser i bl.a. Indien för att få bukt med befolkningstillväxten så har landet nu mer än 1 miljard innevånare.

Även om varje familj endast får två barn kommer jordens befolkning att fördubblas inom en inte alltför avlägsen framtid därför att människor numera lever längre. Inom tio, femton år har vi blivit sju miljarder.

 

Gradvis begränsning

Flera scenarior för jordens framtid är möjliga. En är att befolkningen fortsätter att växa ända tills en hungersnöd drabbar alla människor, även de i de rika länderna. Först befolkningstillväxt och sedan nedgång, ett scenario som inte bara blir en katastrof för människan utan också för de flesta andra av jordens arter. För att föda alla människor kommer nämligen vår jord att utsättas för en rovdrift på allt som går att äta.

Vi kan även lyckas begränsa befolkningstillväxten och få stopp mellan 7 och 10 miljarder. Vissa hävdar att det inte är någon omöjlighet för oss att försörja så mycket människor under en obegränsad tid. Andra hävdar motsatsen. Jorden blir för tätbefolkad. Vår vildmark kommer att försvinna och de djur som finns kvar får hålla tillgodo med parker och trädgårdar.

Om det sista scenariot som innebär att och antalet människor på jorden minskas, om det skall lyckas så måste vi medvetet besluta oss för att skaffa endast ett barn. Detta medför under en övergångsperiod fler vuxna än barn. Att skaffa ett enda barn innebär inte en tryggad ålderdom för föräldrarna och detta gör att det finns ett inbyggt motstånd mot denna typ av lösningar. En del forskare som tror på dessa teorier menar att om vi kan lösa svårigheterna kanske vi kan få en befolkning på jorden som bäst passar vår planets resurser – omkring 100 miljoner. Då är det inte bara fråga om att ”överleva”, man skall även ha ett rikt liv i en stimulerande miljö. 100 miljoner är endast en bråkdel av dagens befolkning och det är tveksamt om den rätta viljan finns (eller om det är praktiskt möjligt) att genomför detta scenario.     

 

Naturlig födelsekontroll

Hos !Kung-folket i Kalahariöknen i sydvästra Afrika kan man studera en sak som länge förbryllat forskare runt om i världen. Många jägar- och samlarfolk har en konstant befolkning som aldrig överstiger den nivå som gör det svårt för människorna att försörja sig. Man behöver aldrig starta den rovdrift på omgivningen som kännetecknar andra kulturer.

Kvinnorna hos !Kung-folket föder barn i genomsnitt vart fjärde år. Det är ytterst få kvinnor som föder mer än fem barn under sin livstid. Detta trots att inga preventivmedel används. Hur är det möjligt?

Oftast avstår mannen och kvinnan från samlag under de två första åren efter förlossningen. Kvinnorna kan dessutom vara infertila upp till tre år efter barnets födelse. Detta beror till en del på näringsbrist. När man ammar går det åt mycket energi, ca 2700 kcal/dag och eftersom !Kung-kvinnornas diet är mager uteblir oftast menstruationen.

!Kung-folket är nomader och vandrar ungefär 400 mil om året. Kvinnorna bär småbarnen och om man hade fler än ett barn under fyra år skulle det vara omöjligt att hela tiden vara på rörlig fot. Det barn man bär på suger på bröstet så fort det är hungrigt, dag som natt. Därvid frigörs hormonet prolaktin hos kvinnan. Detta hormon hämmar produktionen av könshormon som i sin tur hämmar ägglossningen.

Allt detta gör att en !Kung-kvinna endast har ca 48 ägglossningar under sin livstid (att jämföra med ungefär 420 menstruationscykler för en kvinna i det moderna samhället).

Om kvinnorna uppmanas att amma sina barn med 4-6 timmars mellanrum försvinner denna naturliga födelsekontroll. Man kan säga att flaskmjölken bidragit till den stora befolkningsexplosionen därför att produktionen av prolaktin minskar när man slutar amma och därför att kvinnan befriats från det energikrävande behovet att producera mjölk. Aboriginkvinnor i Australien kan idag, under ”moderna förhållanden”, föda ett barn varje år, från femton års ålder ända tills de är fyrtiofem.

Bakåt


HEM

Copyright © 2011 Per-Erik Melander

All Rights Reserved